I dagarna är det jämnt 30 år sedan Scandinavian Star fattade eld på väg från Oslo till
Fredrikshamn, den värsta mordbranden i Skandinavien någonsin.
Scandinavian Star byggdes 1971 och sattes i trafik i Karibien.
1 april 1990 kom fartyget till Norge. Besättningen var ny och före olycksnatten hade
den bara ett par dagars inträning på fartyget. Inga brandövningar hade medhunnits.
På kvällen 6 april lade fartyget ut från Oslo med destination Fredrikshamn. Ombord
fanns 383 passagerare och 92 besättningsmän. Passagerarna utgjordes främst av påsk-
firande barnfamiljer och pensionärer.
BRANDEN
Natten till den 7 april utbröt brand ombord utanför Lysekil. Branden var anlagd.
En första brandhärd kl 01 55 var en hög sängkläder och skräp utanför en hyttdörr
på däck 4. Den branden släcktes av passagerare. Strax därefter kl 02 06 upp-
täcktes en andra brandhärd utanför en hytt på däck tre. Denna fick ett våldsamt
brandförlopp med spridning till däck 4. Då startade befälhavaren det otillräckliga
brandlarmet. Klockan 02 24 bedömdes
branden vara utom kontroll och nödsignaler
sändes med innehållet att fartyget var i nöd
och att passagerare och besättning höll på
att gå i livbåtarna. Den norske kaptenen
Hugo Larsen lämnade fartyget kl 03 38. Han
uppgav för befälhavaren för m/s Stena Saga
som anlänt till olycksplatsen, att ingen person
fanns kvar att rädda ombord, ett helt felaktigt
påstående. Många av passagerarna och ett få-
tal besättningsmän fanns då kvar ombord.
När fartyget på morgonen lagts vid kaj i
Lysekil klarnade olycksbilden av katastrofens
verkliga omfattning. Räddningspersonalen
hittade mängder av döda i det brandskadade
fartyget.
159 personer hade omkommit, av dessa var-
26 barn under 15 år. Endast två ur besättning-
en omkom.
UTREDNING 1990
Det kunde inte klarläggas vem som anlagt bränderna. En 37-årig dansk långtradar-
chaufför, tidigare dömd för mordbrand, fanns ombord. Han omkom dock av rök-
förgiftning med 1,7 promille i blodet. Det visade sig att fartyget blev kraftigt över-
försäkrat någon vecka före branden.
UTREDNING 2013
Myndigheterna visade efter 1990 ett påfallande ointresse att få olyckan och dess
orsaker klarlagda. Därför genomförde anhöriga till offren en egen utredning
som presenterades 7 april 2013, på tjugotreårsdagen av olyckan.
Bakom rapporten står en grupp norska och svenska brandmän, brandingenjörer
och skeppsexperter. En sammanfattning av deras slutsatser:
¤ Minst fyra separata bränder anlades ombord. Den danske pyromanen var
oskyldig. Han omkom i brand två, kraftigt berusad.
¤ Branden var ett försäkringsbedrägeri som utfördes av minst tre av besättningen.
¤ De skyldiga hade manipulerat ventilationssystemet, branddörrar och sprinkler-
anläggningen för att uppnå maximal brandspridning.
Andra iakttagelser: En besättningsman togs på bar gärning då han sparkade bort
kilar som höll dörrar öppna där vattenslangarna dragits under släckningsarbetet.
Vid andra tillfällen hindrades brandmän att göra sitt jobb. En besättningsman
hade setts krossa en glasvägg för att ge elden bättre fart.
RÄTTSLIGT EFTERSPEL
3 december 1992 dömdes skeppsredare Henrik Johansen och rederidirektör Ole
Hansen till fängelse i 40 dagar, den norske befälhavaren Hugo Larsen till 60 dagar.
Efter överklagan höjdes straffen till 6 månader för alla. Ole Hansen flydde
emellertid till Spanien för att undgå straff. Norska Stortinget förlängde då
preskriptionstiden för brottet.
MINNESMÄRKE
Den 7 april 2006 invigdes ett minnesmärke nära
Akershus fästning i Oslo av skulptören Jon
Torgesen. Den avbildar en kvinna med ett barn
som står på en platta där alla de omkomnas namn
är ingraverade.
Efter branden reparerades fartyget i Italien och
sattes genast i trafik i Karibien. 2004 gjorde hon
sin sista resa, den här gången till ett skeppsvarv
i Indien, där hon höggs upp.
Underlag: Göteborgsposten och Wikipedia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar