CORONAEPIDEMIN SKAKAR OM VÄRLDENS EKONOMI. INGENTING KOMMER
ATT BLI SOM FÖRR, BÅDE HOPPAS OCH FRUKTAR MÄNNISKOR ÖVER HELA
JORDEN.
SOLIDARITET STÄLLS MOT NYA SPRICKOR I SAMHÄLLET. REVOLUTION ELLER
TILLBAKAGÅNG?
I sitt senaste tal till nationen i veckan gjorde Frankrikes president Emmanuel Macron jäm-
förelser med den franska revolutionen för att beskriva vad som nu händer - och hur han
själv måste ifrågasätta sina tidigare övertygelser. Han drog en parallell till den franska
revolutionen 1789 och Deklarationen om de mänskliga rättigheterna.
- "Sociala skillnader får endast grundas på det allmännas bästa". De orden skrev frans-
männen för tvåhundra år sedan. Nu måste vi återuppta facklan, sade presidenten.
I grunden handlar det just om en revolution, om vår syn på vilket arbete som gör mest samhällsnytta.
När Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kom ut från sjukhuset Saint
Thomas i London efter att ha riskerat dö i coronaviruset höll han ett tal som rörde
många. Han namngav bland andra den portugisiska sjuksköterskan Luis Pitarma
som var i skift när premiärministern lades in. Han tackade henne och den andra
vårdpersonalen för sitt liv.
I februari 2020 meddelade BBC att den brittiska regeringen planerade att skärpa lag-
stiftningen efter Brexit för arbetskraftsinvandring. I dag ställs frågan vem är viktigast
för att det brittiska samhället skall fungera? En lågavlönad portugisisk sjuksköterska
eller en välbeställd polsk aktiemäklare?
Över hela världen vädrar vänsterinriktade ekonomer och politiker morgonluft med
drömmar om kraftiga omställningar i fördelningspolitiken efter covid-19 pandemin,
så ock på EU-nivån. I veckan skall EU:s ledare hålla krismöte om hur bördan av det
gigantiska skuldberget skall fördelas. Länder som Italien argumenterar för att deras
kostsamma uppoffringar inte bara skyddade dem själva utan även grannländerna, med
undantag för några svenska skidåkare möjligen.
.
Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Närings-
livsforskning. Han menar att problemen som nu tornar upp sig för Sverige går långt
utanför de nationalekonomiska ramarna. Det är hela sammanhållningen i landet som
står på spel under de kommande åren.
- Vårt samhälle har redan stora utanförskap. Ifall vi skulle få massarbetslöshet med
ytterligare, säg 600 000 jobbsökande, då driver vi på en redan existerande segregering.
Det kan i sin tur utmynna i ett mycket farligt samhälle, säger han och pekar på de 20 %
av befolkningen som är födda utomlands eller deras barn.
Risken är att de som har pengar inte längre vill bidra med skatt till det gemensamma
samhällsbygget. Trenden med privata sjukförsäkringar kan eldas på:
- Sådana tendenser finns ju redan nu med 600 000 till 700 000 privata sjukförsäkringar
redan, säger han.
Underlag: Massmedia, främst Magnus Falkehed, Expressen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar