tisdag 28 april 2020

NU OCH EFTER CORONAN


Människor börjar alltmer bekymra sig för framtiden, kanske inte alltid för egen del 
men kanske framför allt för kommande generationers del, barnen och barnbarnen.

Aldrig någonsin i historien försvinner djur- och växtarter i så snabb takt som nu. Aldrig
någonsin har vi haft så stora klyftor mellan fattiga och rika. Aldrig någonsin har  miljö-

förstöringen varit så stor och aldrig någonsin har vi förbrukat jordens resurser i så snabb
takt. Vi upplever väldiga oväder, nya värmerekord och 80 % av jordens energiproduktion
kommer fortfarande från fossila bränslen.

Ett stort hot inför framtiden är klimatförändringarna. Vi kommer att få se istäcken smälta 
och städer översvämmas. Vi kommer att få se regnskogar skövlas, kanske till och med så
att de försvinner helt. Vi kommer också att få se öknarna breda ut sig och temperaturerna
stiga. Redan i dag vet vi att jordens medeltemperatur stigit med en grad. Det låter inte så
mycket, men ytterligare 1-2 grader kan få katastrofala följder för människor, djur och natur.
Vi kommer att få se miljontals människor försöka fly till länder och områden där det finns
mat.
Till detta kommer sedan en pågående pandemin som skördar hundratusentals dödsoffer
världen över.

CORONAKRISEN
Redan före coronakrisen var svälten i världen utbredd. Enligt FN somnar varje kväll 821
miljoner vuxna och barn med hungern rivande i magen.  FN:s mål är att världen 2030 skall
vara fri från svält. På grund av coronakrisen och dess  ekonomiska påverkan och klimat-
förändringarna ser det nu allt mindre troligt ut kommer att nå detta mål.
Nu varnar chefen för FN:s livsmedelsprogram, David  Beasley, dessutom  att vi står inför 
en svältkatastrof av"bibliska proportioner".

ORÄTTVISORNA TYDLIGARE
Orden är väl valda. Utöver coronaviruset drabbades bland annat Kenya av en gräshopps-
invasion av just bibliska proportioner tidigare i år.



Det är så klimatkrisen också tar sig uttryck, genom gräshoppor som frodas i värmen och
fukten,de ökar i antal och äter allt i sin väg. Gräshoppsinvasionen i Kenya är den värsta
på årtionden.
Samtidigt understryker coronakrisen vilka enorma globala orättvisor som råder.
Tio afrikanska länder har inga respiratorer alls rapporterar New York Times. Bara i
Gällivare, som exempel, finns i normalfallet tre intensivvårdsplatser, enligt en granskning
Aftonbladet gjorde i mars. I Gällivare bor det 17 529 invånare.

KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
Coronakrisen, kraschade ekonomier, exportförbud påverkar möjligheterna att distribuera
mat och förnödenheter. Gräshopporna har förstört möjligheterna till produktion av mat
i regioner som regelbundet drabbas av torka.
När David Beasley talar om att 300 000 människor per dag riskerar att svälta ihjäl under tre
månader är det inte en varning som borde tas lätt på. Fakta talar för att FN:s farhågor
riskerar att bli till obarmhärtig verklighet.

För att undvika massdöden som förutspås av FN krävs globalt ansvarstagande. Ökat bi-
stånd men också skuldavskrivningar har lyfts fram som två viktiga åtgärder enl Ian Goldin,
professor i globalisering och utveckling vid universitetet i Oxford. Det är en tilltalande
tanke. Tar inte FN, EU och andra delar av det globala samfundet ansvar kommer ett enormt
lidande sprida sig bland världens mest utsatta. Krisen i Sverige kommer dessutom inte att 
avta om den inte avtar i resten av världen.

Vad coronaviruset visat är trots allt att världen inte är så stor.

Underlag: Ledarskribenter i  Arbetet och Aftonbladet


                                                                                                                                              



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar