BARTOLOMEINATTEN

Bartolomeinatten, det parisiska blodsbröllopet, var en stor massaker på franska pro-

testanter (hugenotter) som ägde rum i Paris natten till den 24 augusti 1572 - aposteln

Bartolomeus helgondag - i samband med bröllopet mellan Henrik av Navarra och

Margareta, kung Karl IX:s  av Frankrike syster.

Den utlösande faktorn till massakern var ett attentat mot en amiral, Gaspard de Coligny,

en protenstantisk adelsman som var rådgivare åt Karl IX.  Attentatet följdes av en massa-

ker på amiralens anhängare. Händelsen var kulmen på långvariga politiska konflikter

i Frankrike.

Karl IX:s mor,  Katarina av Medici, som utövade stort inflytande på sin son, tvingade 

då sin son till att samtycka till blodbadet eftersom hans liv var i fara.

Blodbadet inleddes på morgonen den 24 augusti 1572. Kyrkklockorna började plötsligt

ringa och det var signalen till att massakern kunde börja.

Mellan 24 och 29 augusti utspelade sig fruktansvärda scener på Paris gator och mör-

dandet av protestanter spred sig även till landsorten.

Så många som 3 000 människor skall ha mist livet bara i Paris och totalt räknar man 

med 10 000 dödade hugenotter.

Händelsen som fick genomgripande politiska konsekvenser hälsades som en seger av

katoska kyrkan. Kung Filip II av Spanien lär skall ha yttrat: "Detta är största glädjen

i mitt liv" och påven anordnade en tacksägelsegudstjänst.

Karl IX däremot drabbades av svåra samvetskval och lär skall ha utropat: "Vilka onda

råd har jag icke följt! O min Gud, förlåt mig!"

Underlag:Wikipedia