I USA får barnen lära sig att landet har världens äldsta författning, men i själva verket är
den amerikanska demokratin av betydligt färskare datum.
Trump trappar upp striden om jämlikhetens själva väsen: rösträtten.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Rätten att rösta är nära förbunden med medborgarskapet, och därmed med den fråga som
ekat genom hela den amerikanska historien: vilka ska egentligen räknas som "äkta" ameri-
kaner? Vilka är fullvärdiga medborgare, och vilka inte? Vilka tillhör gemenskapen, och
vilka gör det inte?
Grundlagsfäderna hade en snäv syn på demokratin, det överläts till delstaterna att
bestämma vilka som skulle få rösta.
I praktiken innebar det att rösträtten länge inskränktes till en liten grupp, vita och egendomsägande män. Slavar, kvinnor och ursprungsbefolkningen "native americans" var uteslutna från gemenskapen. Efter inbördeskriget antogs ett tillägg till konstitutionen inne-
bärande att människor inte fick förvägras att rösta på grund av sin hudfärg.
Men bestämmelserna urgröptes genom att många delstater, främst sydstater, införde
skattestreck och förnedrande språk- och förståndsprov, för att utestänga de svarta männen.
Det tog mycket lång tid innan en majoritet av den vuxna befolkningen fick rösta i allmänna
val, kvinnorna först 1920, de svarta och "native americans" 1965.
2013 antog en konservativ Högsta domstol att alla ändringar i de delstatliga röstnings-
reglerna måste godkännas av justitiedepartementet. Detta gällde främst de delstater i
södern som haft en lång historia av rasdiskriminering. Sedan 1965 blockerade departe-
mentet över 3000 sådana ansökningar. Det visade sig emellertid att i många stater blev
det allt svårare att rösta genom hårdare id-krav, rensning av röstlängder och stängning
av ett stort antal röstlokaler.
Enligt en medborgargrupp har nära 1700 vallokaler i Södern stängts mellan 2012 och 2018.
Resultatet har blivit att många väljare fått betydligt längre till vallokalerna och att de ofta
fått köa i timmar för att få rösta. Under vårens primärval blev det på sina håll väntetider
på upp till 5 timmar, och detta mitt i brinnande covid 19-tider. I Kentucky har delstatsrege-
ringen minskat antalet vallokaler från 3700 till 170.
I december antog Representanthuset en lag för att åtgärda bristerna. Trumps partivänner
i Senaten har vägrat ta upp detta till behandling. Republikanerna fruktar, inte utan fog,
att ju fler som röstar desto mindre chans har Trump att bli återvald.
Trump vet mycket väl vad han gör när han sätter igång en kampanj mot poströstningen
och mot det anrika postverket. Han vill ha något att skylla på om valet inte går hans väg.
Han kan påstå att röster försvunnit, att rösträkningen inte gått rätt till. Trump blir mer
och mer trängd och han blir allt aggressivare.
Medborgarrättskämpen John Lewis och många med honom har genomskådat Trumps
avsikter. I en essä publicerad i New York Times återkommer han till vikten av att rösta
och att rösträtten inte är något givet. "Ni kan förlora den", varnar han.
Underlag: Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier vid Uppsala Universitet.
Han utkommer i höst med boken "Med lögnen som vapen: Donald Trump och den
amerikanska drömmens kris".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar