ABBA-LAND PÅ DJURGÅRDEN

 Ett förfluget ord får ett gäng äldre Östermalmsherrar att reagera med förutsägbar indignation. Ordet var "Disneyland" och det flög olyckligtvis ur Per Sundins mun vid något tillfälle. Han är vd för Pophouse som äger restaurang Hasselbacken. "Det var det vi visste. Den där Abba-Björn han vill bara förstöra, han vill skapa ett Abba-land på Djurgården."

Debatten om Djurgården har alltid varit het. Det har gällt ekbeståndet. I början av 1800-talet fanns här ca 8 000 grova ekar, 30 000 nyinplanterades på 1830-talet. Hur många som avverkats är oklart, men man tror att Djurgården har Nordeuropas största bestånd av grovstammig ek. Antalet bostäder har alltid varit en het fråga liksom inflyttningen av diplomater, bankirer och bokförläggare. Kungliga hovförvaltningen äger mark och bostäder. Muséer, restauranger och kulturella begivenheter har alltid välkomnats. Ibland har det tenderat att bli för mycket av den varan, nu senast vid en önskad utvidgning av Gröna Lund.

Som gamla stridshästar med skygglappar går de till attack. Skygglappar har de för att inte grumla den heliga ilskan med oönskade fakta, som till exempel att det finns en och endast en plats med Abba-anknytning på Djurgården. Det är Abba-muséet som ligger under jord i en byggnad vars utformning skedde före min tid och vars utformning jag inte kan skyllas för, säger Ulf Ulvaeus till DN och fortsätter:

Jag kommer aldrig att verka för att det skall bli någon mer Abba-anläggning på Djurgården. Det som en arg skribent på DN Debatt (14/11) så hett önskar ska vara sant är alltså ren oförfalskad lögn.

 

Djurgården är en fantastisk park som jag älskat sedan jag flyttade hit från Västervik i 20-årsåldern, säger Björn. På Sollidens, Cirkus och Gröna Lunds scener har jag uppträtt i olika konstellationer och upplevt varierande grad av publikreaktioner sedan tidigt 60-tal. Då och då bodde jag på ett nedgånget Hasselbacken.

                                              Hasselbacken på 1920-talet

Hasselbacken hade sin storhetstid från i början på 1900-talet och några decennier framåt, I Hasselbackens park stod då också den så kallade Gubbhyllan och Moriska Paviljongen. Jag har sett ett foto med folk som sitter och lyssnar på en orkester som spelar på utescenen som då fanns mot Djurgårdsvägen. Det var fullt med folk och alla var glada. Björn berättar vidare: Bilden av en festplats har satt sig i mitt huvud, Det är denna bild som ligger till grund för vad vi hoppas Hasselbacken skall bli. Något Abba-land har det aldrig varit tal om.

När Benny Andersson och jag ville ta "Kristina från Duvemåla" till Stockholm 1997  fanns ingen scen i stan som var stor nog för produktionen från Malmöoperan. Den enda möjligheten var att bygga om Cirkus. Vi rev hela det existerande scenhuset och sprängde oss in i berget strax under Glasmuséet på Skansen. De nödvändiga tillstånden fick vi den gången för att vi var Björn och Benny, men sedan dess  har jag aldrig någonsin åkt i  någon gräddfil när det gäller byggprojekt.

Jag har en vision om att i framtiden vara med och skapa innehåll till alla anläggningar på Djurgården som jag fått privilegiet och möjligheterna att råda över, slutar Björn Ulvaeus, därför att jag älskar Djurgården.

Underlag: DN Debatt 16 nov -21