tisdag 11 januari 2022

ÄNNU ETT STORKRIG I EUROPA?



 21 år efter första världskrigets slut i Europa 1918 var det dags för nästa storkrig, andra världskriget. Det började 1939 och pågick till 1946. Det har nu gått 76 år sedan krigsslutet och nya generationer av unga män har vuxit upp i öst och väst, redo att skickas ut att offras i nya krig till detta meningslösa dödande som kriget innebär. År 2022 har stormakterna dessutom byggt upp en starkt ökad förmåga att med vapenmakt snabbt förgöra sig själva, fienden och civilbefolkningen i det egna och omgivande länder många gånger om.

Nu tycks Putin och hans anhang vara på krigsstigen. Han vill återskapa den ordning som gällde på Sovjettiden och även tidigare i den ryska historien, med en rad av satellitstater till skydd runt moderlandet. Han vill också införliva stater som tidigare tillhört den ryska maktsfären, och det är nu Ukraina som står på tur, man började med Krim 2014.
Världssamfundet med Nato i spetsen, motsätter sig denna expansionspolitik. Putin spelar nu ut denna situation för att vinna fördelar, främst på  Nato:s bekostnad.



Den 17 december i fjol offentliggjorde det ryska utrikesministeriet en lista med krav på säkerhetsgarantier från Nato. Listan är påfallande långtgående och preciserad men innehåller bara krav på västliga eftergifter utan några krav på motprestationer från rysk sida. Nato skall lämna bindande garantier för att Ukraina aldrig blir medlem i alliansen. Men Nato skall också kringskära möjligheterna att stationera trupp  i de länder som blivit medlemmar efter 1997, något som gäller Polen och de baltiska staterna. Dessa länder skulle därmed i praktiken överges av Nato. Som om detta inte skulle vara nog, skulle inte länder som Finland och Sverige tillåtas ansluta sig till Nato.
Listan lades fram under en period av ökande spänning till följd av ryska truppkoncentrationer kring Ukraina.

I och med de ryska kraven i december 2021 är Europa tillbaka i denna geopolitiska dragkamp med dess dystra facit av krig och krigshot. Ryssland kräver nu  uttryckligen en återgång till Stalins och Peter den stores buffertzoner. De direkt berörda staterna är inte förhandlingsparter utan förhandlingsobjekt. Denna galenskap, konstruerad av Putin, kan bara leda till en sak. en kraftigt ökad krigsrisk i Europa.
Nu avvaktar vi med spänning men med lugn på Natos reaktion på allt detta. Vår svenske försvarsminister Peter Hultqvist reagerade i gårdagens Rapport kraftfullt negativt på Putins galenskap.

Men det är ett farligt spel Putin spelar, en fortsatt spänningsökning kan påverka hans befälhavare i Ukraina. Det mycket spända läget där kan snabbt eskalera till krigshandlingar och öppet krig. Om så sker rasar Putins noga uppbyggda strategi samman.


Underlag: delvis, Wilhelm Agrell, professor emeritus, Lund.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar