Vi har tidigare berättat om de misslyckade svenska insatserna i förhandlingarna med Turkiet om vårt Nato-medlemskap, dålig diplomatisk förmåga sade man i pressen. För Turkiet skall man inte buga sig. Som en jämförelse ska vi här visa hur det kunde låta när vår kung Johan III förhandlade med Rysslands tsar Ivan den förskräcklige på 1500-talet.
Det hör till historien att Ivan hade friat till Sveriges drottning Katarina Jagellonika och inte särskilt förvånande fått nobben, något som Ivan aldrig kunde förlåta kung Johan och Sverige.
Katarina Jagellonika
Brevväxlingen mellan Sveriges kungar och regenter i andra länder håller i allmänhet en hövlig ton.
Annat var det då Johan III på 1560-talet skrev brev till ryske tsaren Ivan IV, kallad den förskräcklige. Aldrig någonsin har ett svenskt kungligt brev osat så av oförskämdheter.
Johan, som var känd som intellektuell med religiösa intressen, släppte alla spärrar i brevet till Ivan. En svensk diplomatisk delegation, som försökte tala med tsaren, hade fått vänta ett helt år under förödmjukande förhållanden i en avlägsen bondhåla. Till slut släpptes de fram, bara för att bli utskällda och förolämpade. Några få i delegationen lyckades ta sig hem för avrapportering.
Så följde en rasande brevväxling där Ivan förolämpade Johan och hänvisade svenske kungen till fursten av Novgorod i framtiden och sluta besvära tsaren. Johan svarade att han var en minst lika hög potentat som tsaren, han var " en regerande konung över ett väldigt konungarike" och inte underställd någon. Tsaren svarade att han bara kunde le åt någon som förhärdade sig så och "glömt sina förfäder i en by i Småland".
Han skrev "Innan din fader kom till tronen hade vi inte hört talas om något kungarike Sverige". Han kunde dock tänka sig tala med Johan " om du överlämnar din drottning Katarina och två av dina söner till mig".
Nu blev Johan utom sig av vrede. Ivan hade trampat på kungens ömmaste tår, hans härstamning och kravet på Katarina. Ivan hade långt tidigare friat till Katarina men fått korgen, något som han, vilket omnämnts tidigare, aldrig kunde glömma.
I sitt svar kallade Johan Ivan för lögnare och högfärdig bondlurk: "men om vi icke hört att er fader var storfurste utav Ryssland, då hade vi haft orsak taga den meningen, att någon munk eller bondekarl hade varit fader åt dig. Eftersom du skriver så tölpigt, liksom du varit uppfödd bland bönder eller annat löst parti, som ingen ära veta...".
Han kallade tsaren ärelös träl, skälm och tyrann. Men då hade kriget redan brutit ut och skulle pågå med osedvanlig grymhet i 25 år.
Ivan den förskräcklige dog 1584 efter att först dödat sin äldste son.
Underlag: Herman Lindqvist med flera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar