PUTINS STRATEGI MED UTPRESSNING HAR MISSLYCKATS
Putins plan för Europa i höstas var ganska enkel.
Genom att stoppa merparten av den ryska gasexporten skulle det breda stödet för Ukrainas försvarskrig nötas ner.
Hus skulle inte gå att värma. Industrier skulle tvingas stänga ner. Skyhöga gaspriser skulle fortplanta sig på den gemensamma elmarknaden, urholka köpkraften och knäcka ekonomin.
Folket skulle tröttna och pressa politikerna att slopa sanktionerna. Ukraina skulle lämnas åt sitt rättmätiga öde som ryskt lydrike.
Allra värst skulle det bli i Tyskland, Europas ekonomiska motor och överlägset slukare av rysk gas.
Det ansåg tyskarna också. Redan förra våren förklarade regeringen i Berlin att ett ryskt gasstopp skulle leda till "massarbetslöshet och fattigdom", med politiska konsekvenser som följd. I Sverige varnade tidigare finansministern Anders Borg för en tysk "industrikris av historiska dimensioner."
Men så blev det inte. I stället ställde tyskarna om, snabbt och resolut. Man byggde LNG-terminaler
för att kunna importera flytande gas som fraktades via skepp, mest från USA och Qatar. Den första öppnade norr om Bremen i december. Fler är på gång. De kan även ta emot klimatvänligare vätgas.
Företag och hushåll drog därtill ner på energikonsumtionen, framför allt som ett svar på de högre priserna, men också för att vintern har varit mild.
Den tyska ekonomin växte i själva verket med 2 % förra året, kontrollerat för inflationen.
Den är visserligen hög, runt 7 procent, men inte i närheten av de siffror man befarade i höstas. Arbetslösheten var 5,5 procent i december.
Visst, man bör inte ropa hej riktigt än. Köldknäppen kanske slår till i februari. Och på sikt kommer det covidtyngda Kina antagligen att konkurrera om den åtråvärda flytande gasen.
Men någon industrikris av historiska dimensioner är det inte tal om. Tyskland är inte ens i recession.
Det breda stödet för Ukraina är i princip intakt. Sanktionerna ligger fast.
I veckan beslutade den tyska regeringen att skicka stridsvagn Leopard 122 till Ukraina. Flera andra länder går i Tysklands spår.
Mest anmärkningsvärt av allt: sedan kriget bröt ut har den tyska importen av rysk gas minskat från över hälften av den totala konsumtionen till en femtedel. 2024 väntas den ha ersatts helt. Putins utpressningsstrategi har misslyckats. Som forskarna Jeffrey Sonnenfeld och Steven Than vid Yaleuniversitetet i USA visat har den snarare slagit tillbaka mot Ryssland.
Putin har förlorat sin överlägset största avsättningsmarknad för gasen, troligen permanent.
Kina köper en del, men inte i närheten av lika mycket. Nya ledningar österut kan inte vara på plats förrän tidigast 2030.
Genom att bomba Ukrainas infrastruktur försöker Putin krossa landets ekonomi och höja prislappen för väst, det upprepas ofta.
Men man kan också vända på det. Genom att fortsätta isolera Ryssland ekonomiskt och skicka vapen till fronten höjer vi prislappen för Putin.
Europa är nästan genom vintern. Gasreserverna i Tyskland som många i höstas befarade skulle ta slut är till 90 procent fyllda när våren är i antågande.
Underlag: Ledare DN 28 januari 2023
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar