Stenkastning, fyrverkerier, våldsamma sammandrabbningar mellan aktivister och polis. De senaste veckornas händelser i den tyska byn Lutzerath är en god lektion på den tyska energipolitikens vansinne.
Husen i Lutzerath har stått i stort sett öde sedan 00-talet då invånarna förflyttades för att kunna expandera den näraliggande brunkolsgruvan. Men gruvexpansionen pausades, och sedan några år har husen i byn ockuperats av aktivister som velat förhindra framtida kolbrytning.
Nu bärgar Tyskland skörden från draksådden under Merkels regeringstid då man gjorde sig fullständigt beroende av rysk gas. Den tyska regeringen med den miljöpartistiske ekonomi- och miljöministern Robert Habeck i spetsen, har godkänt att nedlagda kolkraftverk återstartas och produktionen ökar i befintliga. Därför behövs också kolet i marken under tegelhusen i Lutzerath. I veckan forslades husockupanterna bort av polis.
Samtidigt fortsätter Die Grunen m fl att stå emot kraven på att Tysklands sista kärnkraftsreaktorer inte skall stängas. Miljöpartisterna återstartar hellre klimatkatastrofala brunkolskraftverk än behåller utsläppsfri kärnkraft.
Partiet påstår förvisso att kolkraften bara ska utökas tillfälligt och att man samtidigt nu sätter ett tidigare datum för när den helt ska vara avvecklad.
Men vad den planerade kolkraften ska ersättas med har man inget svar på, eftersom den framtida tillgången på naturgas är osäker och man säger blankt nej till kärnkraft.
Tidningen Access Tysklandskännare Erik Thyselius kallar händelserna i Lutzerath en "en grön härdsmälta i direktsändning". Han refererar till den tyska ekonomijournalisten Gabor Steigart, som liknar landets klimatpolitik vid en "fata morgana", en hägring.
Den tyska regeringen har i praktiken ingen aning om hur den ska hålla sitt löfte om att 80 % av landets energibehov ska komma från förnybara källor. Och ännu mindre hur energisystemet ska hålla ihop när det blir beroende av väder och vind.
Men den tyska härdsmältan är inte bara ett inrikespolitiskt problem. De ökande utsläppen gör det svårare för hela EU att nå sina klimatmål. Och ett instabilt och väderberoende energisystem kommer att få återverkningar för hela den europeiska energimarknaden. Inklusive Sverige. Pristopparna kan bli ännu högre och risken för effektbrist större.
Det minsta Sverige kan göra är att sätta press på Tyskland att stoppa självskadebeteendet och behålla landets sista och viktiga kärnkraftverk. Om inte annat kan svenska miljöpartister åka ner och berätta för sina partikamrater att väljarna straffar dem som tappar den energipolitiska verklighetsinriktningen.
Underlag: Peter Wennblad, DN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar