SKAFFERI OCH JORDKÄLLARE BEHÖVS

 SKAFFERI OCH JORDKÄLLARE BETRAKTAS SOM LYX I EXKLUSIVA BOSTÄDER

Kylen och frysen har tagit över utformningen av svenska kök. Men nu ifrågasätts kylskåpets särställning av forskare som efterlyser fler skafferier och matkällare för att klara kriser och klimatomställning.

När kylskåpet slog igenom på 1930-talet var det som ett komplement till skafferiet. Men med tiden blev det sakta större och tog allt större plats i köket. Förlorare blev just skafferier och källarförvaring. Alternativa metoder för att bevara mat som syrning, konservering, torkning och saltning slogs ut i konkurrensen.

Kylskåpet ifrågasätts väldigt sällan trots att det har blivit en så central och dominerande del av vår matkultur. Hela det system för livsmedelsförsörjning som byggts upp kräver en obruten köldkedja som slutar i kylskåpet.

Mathilda Marshall, lektor i etnologi vid Umeå universitet har skrivit en avhandling om detta. Hon visar bl a hur maten lagrades förr:

-- Innan kylskåpet uppfanns på 1920-talet sågades is upp från sjöarna och förvarades under ett lager av sågspån. I städerna kunde hushållen köpa is som kördes hem.

-- Många, särskilt på landet, hade jordkällare där rotfrukter kunde förvaras  länge.

-- Hus på landet hade ofta en lucka i köksgolvet som ledde till en källare där man kunde       förvara livsmedel.

-- In på 1970-talet var det vanligt med matkällare även i flerfamiljshus.

När arkitekterna kunde stryka ventilerade skafferier från sina skisser behövde inte köken längre ligga mot husets svalare skuggsida utan kunde riktas mot den soliga framsidan. Önskan att skapa ett behagligt boende gick före funktionen.

Vi fick kök som bäst lämpar sig för snabb uppvärmning och tillagning av hel- och halvfabrikat och där lyxiga luckor och bänkskivor med inbyggda hällar gavs högre prioritet än långtidsförvaring. De fåtaliga torrvarorna fick trängas in i vanliga köksskåp medan en påse morötter och något kilo potatis kunde få plats i kylskåpet.

Dagens kök saknar utrymmen för bl a långtidsförvaring av livsmedel.

Det ensidiga fokuset på kylskåpet och därefter frysboxen, som vuxit fram ur de äldre kylskåpens små kylfack, hamnar i dag i konflikt med kraven på hållbarhet, klimatvänlighet och även samhällets förmåga att klara av kriser, menar Mathilda Marshall.

Myndigheten för samhällsskydd (MSB) rekommenderar krismat, vilket är en tillbakagång till gamla tiders förrådshushållning, men i moderna bostäder saknas förutsättning för att följa rekommendationerna. Så sent som under oljekrisen på 1970-talet uppmanades svenskarna att stänga av kylskåpen för att spara el. I dag har det rådet fallit bort för det anses orealistiskt. 

Sverige är, trots sitt oftast kalla klimat, ett av de mest kylskåpstäta länderna i världen. Med den ledande tillverkaren Elektrolux inom gränserna låg vårt land redan på 1930-talet i frontlinjen när det gällde att introducera intressanta nymodigheter.

När miljonprogrammet för bostadsbyggande drogs igång på 1970-talet blev kylskåp standard, sex av tio hushåll fick kylskåp.

En intervjuundersökning som Mathilda Marshall gjort visar att många människor i dag upplever att utrymmena för matförvaring är otillräckliga. Att åter, som ett komplement, ta upp gamla lagringsmetoder som ett ventilerat skafferi och en matkällare skulle leda till minskat elberoende och större hållbarhet och minskat matsvinn, säger Mathilda Marshall.

Underlag: Toröredaktionen och Henrik Ennart, SvD.