MYANMAR

 MILITÄREN HAR FÖRSTÖRT BURMA, EFTER 1989 KALLAT MYANMAR

Stridsflyget kom först, på morgonen i tisdags den här veckan, och spred sina bomber över byn Pazigyi i centrala Myanmar. Sedan dök attackhelikoptern upp och sköt rakt in bland de överlevande. Ett hundratal människor tros ha omkommit.

Luftattacken var den senaste och hittills dödligaste som Myanmars militärjunta säger sig rikta mot rebeller men som framför allt träffar civila. Brutaliteten är också ett tecken på att armén har brist på manskap och idéer för att bekämpa gerillan.

Juntan tog makten för drygt två år sedan och gjorde slut på ett decennium av försiktig demokratisering.

Den förra fredspristagaren Aung San Suu Kyis parti hade vunnit 80 procent av rösterna i valet, en förödmjukelse generalerna inte kunde tåla. Aung San Suu Kyl dömdes senare till 33 års fängelse. Ändå hade hon haft ett bräckligt samarbete med armén, och också försvarat den etniska rensning som 2017 drev trekvarts miljon muslimska rohingyer ur landet.

Efter kuppen 2021 har läget i Myanmar förvärrats. Militären krossade de fredliga protesterna i städerna.

En del av motståndet flyttade ut på landsbygden, beväpnade sig och förenade sig med olika miliser som slagits emot centralmakten sedan självständigheten för 75 år sedan.

Striderna har krävt tusentals liv. Juntans soldater bränner byar, torterar och våldtar. Ytterligare en miljon myanmarier har flytt sina hem. Rebellerna har ont om vapen men förmåga att stressa med drönare och vägbomber.

Juntan lever på mineraler, knarksmuggling och rysk krigsmateriel.

USA och EU återinförde sanktioner efter kuppen, men anser sig ha fullt upp med andra konflikter.

Ett internationellt vapenembargo, som människorättsorganisationer föreslår, är ett minimikrav. Juntans vänner i Moskva och Peking lär stoppa det i FN:s säkerhetsråd. Därmed är de medskyldiga till ännu en humanitär  katastrof.

Underlag: Toröredaktionen och Gunnar Jonsson, ledarskribent SvD.