IBLAND ÄR DET BRÅTTOM

Det var en kall dag uppe i de fina skidbackarna i Sälen. En ung kvinna som inte hade speciellt lång erfarenhet av utförsåkning beklagade sig för sin man på väg upp i liften,   "Jag borde ha gått på toaletten innan vi gav oss iväg. Det är nästan kris snart". Han log och tröstade henne med att det fanns nog ett damrum uppe i toppstugan. Men tyvärr var inte den öppen, visade det sig.

Efter en kort tur i den rejält branta backen stannade kvinnan. Hon kände att nu måste hon faktiskt lätta på trycket,  hon kunde inte vänta längre nu. Maken föreslog att hon skulle glida ut mot skogskanten, ingen skulle se henne där.

Hon gjorde som han sagt och började kränga av sig det som behövdes av skiddräkten.

Men backen var ganska brant och det var isföre och mycket halt. Med skiddräkten nere vid fötterna började den stackars damen glida utför och stavarna hade hon inte med sig. Hon hade ingen möjlighet att bromsa nedfärden och att lägga sig i  backen och göra sig till åtlöje ville hon inte utan hon styrde undan så gott hon kunde in emot en skogsdunge. Hon tänkte att hon nog skulle klara det här. Men farten hade blivit ganska hög så nu vågade hon inte sätta sig ner. Hon for snett över en parallellbana med ganska mycket åkare, fortfarande med rumpan bar.

Till slut föll hon och landade i ett snömoln. Många kom till hennes hjälp och drog på henne kläderna, folk trodde att de kommit i oordning i fallet. Det visade sig att hon brutit en arm och stukat en fot så hon blev körd till Sälens sjukstuga, där man var expert på benbrott och liknande skador.

I akutrummet hamnade hon bredvid en man med ett brutet ben. De log mot varandra. - Så hur bröt du benet? frågade hon.

-  Helt otroligt, svarade han, jag har aldrig upplevt något liknande. Jag var på väg upp i liften och jag trodde inte mina ögon. En galen kvinna kom farande nerför backen med skiddräkten nere vid hälarna och rumpan i vädret. Jag blev nog lite chockad helt enkelt och lutade mig lite för långt ut i liften och föll nog närmare fyra meter ner i snön och bröt benet. Men hur gick det till när ni bröt er arm?

Underlag: Berättat för redaktionen av Claes Nordenskiöld

 

DECEMBER 2020

 Om vi klarade ruskiga november borde vi väl också klara december. Efter årsskiftet hägrar sedan räddningen för många, vaccinet. Kanske kan vi fira midsommar på sedvanligt sätt i sommar?

December kallades förr för Julmånaden. Före 1608 sade vi Christmånaden efter tysk förebild. Danskarna säger fortfarande Christmånad. I Finland säger man Joulukuu (Julmånaden).                      Dagsljuset varar åtta timmar i Skåne, sju timmar i Svealand och några få timmar i Lappland. Längst upp i norr är det mörkt dygnet runt.

I december tar vi itu med julen, som sätter sin prägel på hela månaden. 1.advent tar vi fram ljusstakarna. I många hem lyser de sedan till tjugondagknut den 13 januari 2021, "då dansas julen ut".

Lucia dyker upp den trettonde, oftast på TV i dessa tider. Ju närmare julafton vi kommer desto fler julprydnader kommer ner från vinden. Många lägger ner mycket tid på julpyntning, även sedan barnen flyttat hemifrån. Det är en sed som sitter djupt.

                                                  FÖRSTA LJUSET

                                        Nu är det första ljuset tänt

                                        för det folk som i Nifelhem bor,

                                        vars affärsinnehavare firar advent

                                        med både näbbar och klor.

                                        Charkuteristerna vässar sin kniv

                                         och krögarnas gran lyser klart

                                         emedan vårt religiösa liv

                                         nu kan väntas ta fart.

                          (Ur "Världen enligt Alf" av Alf Henrikson)

 

Vi tar itu med julmaten: Skinkan och dopp i grytan, lutfisken och risgrynsgröten med en mandel i (den som får mandeln skall läsa en improviserad juldikt). I många hem är julgranen obligatorisk, särskilt hos barnfamiljer och dit brukar ju också jultomten komma på julafton, ofta när husfadern är ute i något ärende. Många äldre nöjer sig med en miniatyrgran på bordet och klarar sig utan tomten. Många drömmer om en "vit jul" särskilt barnen. Under senare år har det varit ganska snöfattigt i december och även under resten av vintern i de södra delarna av landet. Många snöskottare med onda ryggar är tacksamma för det. Hoppas det fortsätter så.

AGENDAN

-  1. advent inföll i år 29 november.

-  6 dec. Sankt Nikolausdagen. Han levde på 200-300-talet och blev ärkebiskop i Myrna i dåtidens Grekland. Han vördas som helgon i Katolska kyrkan och är skyddshelgon för Grekland, Serbien, Nordmakedonien och Ryssland. Han är jultomtens förebild, Sankta Claus. Han dog den här dagen 343 och är begravd i Bari i Italien.

-  6 dec. Finlands självständighetsdag och 2. advent.

-  7 dec. USA minns Pearl Harbor 1941.

-  10 dec. Nobeldagen. Omfattning oklar.

-  13 dec. Lucia och 3. advent. 

-  20 dec. 4. advent.

-  21 dec. Tomasmäss. Dagen var helgdag fram till 1772. Enligt legenden döpte Tomas de tre vise männen. Dagen är årets kortaste, midvintersolstånd. Julefrid skulle råda fram till trettondagen. Allt arbete var förbjudet. Julölet skulle avsmakas den här dagen.

-  24 dec. Julafton.

-  25 dec. Klockan 0700 är det julotta i många kyrkor. I år får vi uppleva den på TV.

-  28 dec. De värnlösa barnens dag.

-  31 dec. Nyårsafton. Skådespelerskan Sofia Helin (Arns kvinna i boken och TV-filmen) läser Tennysons "Nyårsklockan" från Sollidenscenen på Skansen.

Omfattningen av idrottsevenemang mm är inte kända.

Christ - månad säger:

Nu vill jag lefva i ljuflighet,

Och slagta till Jul en Oxe fet,

Och vill jag mig nu varm hålla,

Förhoppandes att öfverleva Vintern den kalla.

MÅNADENS CITAT

Francoise de Voltair

-  En lång dispyt avslöjar att bägge parter har fel.

Stina Aronson

-  Det lönar sig inte att vara pryd om man vill möta sanningen, för den går alltid naken.

Tomas Alva Edison

-  Genealitet är 1% inspiration och 99% transpiration.

Virginia Woolf

-  Den som inte säger sanningen om sig själv kan inte säga den om andra.

Otto von Bismarck

-  Folk mår bäst av att inte få  veta hur korvar och lagar kommer till.

Underlag: De äldste i Sherwoodskogen och Cirka Nitti i Nikkaluokta.

  

ISLAMISTER OCH TERRORISTER

 Fråga inte varför odjuret anfaller, det ligger i dess natur. Dess själva väsen är avund, hat, hunger. Om du flyr, om du försöker beveka, om du spelar död - inget spelar roll. Dess namn är terror och du är dess byte. Vi kan fråga oss varför jag, varför nu, varför så. Men det  är tankar som aldrig leder någon vart. Odjuret är inte modigt, inte rättvist, utan fegt och opportunistiskt.

Man kan försöka förstå men man kommer aldrig lyckas hitta mönster på förhand. Det sticker upp sitt fula tryne när det får chansen. I Stockholm, London, Nice, Paris och nyligen Wien.

En gång för alla; det finns inget vi kan ändra på hos oss för att undvika att terroriseras. Vi terroriseras inte för att  vi inte är snälla nog, för att vi inte öppnar våra hjärtan nog, inte heller mördas vi för att vi inte älskar islam tillräckligt. Även om hela Europa konverterade till islam i dag skulle terrorismen fortsätta i morgon. Se bara på länder där så gott som alla är muslimer och islam är en statsreligion, där begås ännu fler terrordåd.

Odjuren, islamisterna, hatar oss för dem vi är, vad vi tror på och lastar oss i väst för allt som drabbat muslimer genom åren. De är de ständiga offren och vi de ständiga förövarna och därför måste vi knäböja inför halvmånen innan rättvisa kan sägas ha skipats. Denna offerideologi möter sin motsvarighet i västvärldens egen självspäkning. Vi har i decennier försökt tona ner våra kulturer och traditioner och vår civilisation i någon slags missriktad välvilja mot andra. Och självrannsakan är bra, men uppfattas som bara svaghet av den som hatar oss. Har vår civilisation blivit så senil att den glömt vad självbevarelsedrift är? Mäktar vi bara med kärleksmanifestationer? Orkar vi bara med trötta cynismer om allt hopp redan är ute? För det är det inte. Detta är ingen kamp som man kan pensioneras ifrån.

Så ta pengarna från islamisterna. Vartenda litet föreningsbidrag. Bura in eller utvisa de som hotar oss helt öppet. Hur lite självbevarelsedrift har ett land som inte ens kan skydda sig från återvändare från islamiska staten? Stäng moskéer som inte sköter sig. Förbjud utländsk finansiering av moskéer och imamer. Och ge inte er röst till politiker som vägrar tala klarspråk och göra det som krävs. Våra barn har rätt att växa upp i fred och frihet. Våra barn förtjänar en framtid..

Som Per Lagerkvist skrev den gång odjuret var tyskt. "Blott dåren tror det goda ej fötts att bära svärd, om ondskan än må bloda och söla ner en värld. Var viss! Om du ej värna nu vill din tro i strid, skall ingen morgonstjärna inviga en ny tid."

Underlag: Ivar Arpi, ledarskribent Sv D, och Torö-redaktionen

EN MÅNAD FÖR MYCKET

  November är väl knappast en favoritmånad för någon som bor i vårt land. Kanske kan det vara någon till tröst eller rentav till glädje att få ta del av en uppskattad poets och tänkares syn på månaden november.

MORGON I NOVEMBER

                                            Olust står målad i dragen.                                                                                                                            Man håller sig lätt för skratt.                                                                                                                        Piggnar man till frampå dagen                                                                                                                    så är det redan natt.                                                                                                                                      

REGNPREDIKAN                                                                                                                                Regnet trummar på rutan.  Fröjdar det dig som sig bör?  Den ruggiga hösten förutan,  skulle välståndet smälta som smör.   Älvarna skulle bli torra.  Åkrarna skulle bli stäpp.  Knota då inte och knorra.  Sitt inte sur och häng läpp.   Nej,  låt radion säga dig detta,  uti morgonandakten ibland:        Gud,  låt novembrarna skvätta,  evigt sitt slask på vårt land.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                 

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  ALLHELGONA

  Ljuslågor brinner på gravarna                                                                                                                    för de bortgångna innehavarna.                                                                                                                  Dessa kan svårligen se dem                                                                                                                          och livet kan ingenting ge dem.                                                                                                                    Så ljusen är till för de levande                                                                                                                      som söker ett svar på frågorna.                                                                                                                    Osäkra, hjälplösa, trevande                                                                                                                           så tänder vi alla lågorna.

Underlag: Ur "Världen enligt Alf", utgiven av Alf Henrikson-sällskapet

          

                                                                                                                                                                                                                                                                                                        

    

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           

SVENSK ALKOHOLPOLITIK

                              EN POLITIK FORMAD AV SMÅPÅVAR OCH PRUSSILUSKOR

Mattias Svensson har utkommit med en bok "Så roligt ska vi inte ha det: En historia om svensk alkoholpolitik", nyligen utgiven på Timbro Förlag. Boken har recenserats i SvD av Henrik Sundbom. Han börjar sin recension med frågan: "Varför finns Systembolaget?" 

Men frågan är inte provokativ utan det är en undran över alkoholpolitikens bevekelsegrunder. Svensson gör upp med många gamla föreställningar, som att folkhälsan skulle vara bevekelsegrunden till vår snåriga alkoholpolitik.

Brännvinet kom till Sverige med soldater som stridit i Ryssland på 1600-talet. Till vanligt folk spreds det via kyrkan, som genom de gudabenådade dropparna fick en ny dragningskraft. Klockare och präster drev krogar och spriten dracks både före och efter högmässorna. Hade man ont om riksdaler gick det bra att pantsätta psalmboken och när  tiondet skulle förhandlas med bönderna ökade några supar deras gudfruktighet. Så klagade också prästerskapet när alkoholen fann sin plats även på andra krogar, inte för hälsans skull utan för den egna försörjningens skull.

Så småningom blev alkoholen en viktig källa till skatteintäkter, och staten har i alla tider varit verksam inom krogbranschen. Krögarna har inte bara behövt hantera staten i form av skattmasar och tillsynsmän, utan också som konkurrent från 1700-talet fram till våra dagar.

Den logik som styrde 1600-talsprästernas resonemang, går igen när statliga krogar i slutet av 1960-talet började med stripshower för att möta konkurrensen från - Systembolaget.

Och parallellt med att riksdagen driver igenom ett närapå totalt reklamförbud för alkohol i slutet av 1970-talet förbereder det då statliga bolaget Vin & Sprit, som en gång i tiden grundades genom tvångsinlösen av alla svenska producenter och importörer av alkohol, en global lansering av Absolut Vodka för att sälja miljontals liter starksprit utomlands. För att sammanfatta: svensk alkoholpolitik har alltid präglats av dubbelmoral.

I förbudstider har konsumtionen knappast minskat, däremot förändrats. Lokala förbud har fått bönderna i Norrlands inland att ta upp apparaten från källaren eller berusa sig på medicinalsprit eller eterdroppar.

Motboken sporrade de utvalda, som förärats en sådan, att ta ut fulla ransoner, samtidigt som merparten som arresterats för fylleri, saknade motbok. När skatten höjts på öl har brännvinskonsumtionen ökat. Och så vidare. Att alkoholpolitiken skulle ha bidragit till en kraftigt minskad konsumtion av alkohol stämmer inte, vindrickandet har ökat desto mera.

Mattias Svensson återkommer ofta till hur alkoholpolitiken präglats av snäva klass- och könsperspektiv. Regeringar har klämt åt  arbetarklassens dryckesvanor, medan överklassen har fått ha sina i fred. Tilldelningen av sprit på motboken utgick ifrån taxerad inkomst. Tjänade man bra fick man direkt en ranson på 4 liter per månad. Ofta har det varit socialdemokratiska riksdagsmän med borgerliga vanor som ligger bakom sådana beslut - eller nyktra liberaler.

Ett flertal försök till förbud har misslyckats. Nationalekonomen Johan Fischerström formulerade redan på 1700-talet, efter ett misslyckat försök till förbud, några principer för lagstiftning som faktiskt har bärighet än i dag. Dessa är dessvärre bortglömda och förfuskade. Sveriges alkoholpolitik har under de senaste två seklen dikterats av prussiluskor och småpåvar. När socialdemokraterna tog ställning för ett förbud 1911 fick det partiveteranen August Palm att lämna partiarbetet med krav på "förkastandet av allt tvång mot individens rätt att själv välja den för honom bäst lämpade njutningen."

På Socialdemokraternas hemsida år 2020 kan man läsa att Palm "ägde en förunderlig politisk klokhet".

Underlag: Henrik Sundbom, SvD, med stöd av Torö-redaktionen

GRÖN TILLVÄXT

 TILLVÄXTEN ÄR NÖDVÄNDIG INTE MINST FÖR MILJÖNS SKULL

Vi måste sluta drömma om grön tillväxt. Det är inget mer än en fantasi eller snarare en religion. Varken möjligt eller önskvärt.  Faktum är att ordet kommer från den kandidat som i dagsläget ligger bäst till för att bli Miljöpartiets nästa språkrör, Rebecka Le Moine. Tankesättet frodas  i Miljöpartiet som maskrosor i dikeskanten. I partiprogrammet kan man läsa att: "Ständig ekonomisk tillväxt i traditionell betydelse är inte möjlig på en planet med begränsade resurser" och "genom nya mått på välfärd och förändrade prioriteringar kan vi bygga en ekonomi som gör sig fri från beroendet av ständig tillväxt". 

Att det föreligger en konflikt mellan tillväxt och klimat är ett konstruerat och vilseledande påstående. Att ekonomin växer är om något en förutsättning för gröna investeringar och innovationer. Tillväxt handlar om att få ut mer av mindre. Att samma mängd resurser, tid och energi ger bättre utfall. Utan tillväxt ingen förbättrad livskvalitet.

Genom tillväxten skapas nämligen nya resurser, som sedan kan läggas på det som medborgarna och de politiker de väljer, anser vara prioriterat, som forskning, utbildning och nya läkemedel. Eller cykelsubventioner om man vill det. På en marknad har allting ett pris. Och när en tillgång har ett pris omgärdas den av genomtänkta och ekonomiskt avvägda beslut.                                                        Den som äger en sjö kommer inte att fiska ut all fisk första året. Det skulle innebära att sjön mister sitt framtida ekonomiska värde. I stället blir det rationellt att fiska en lagom mängd och ta hand om sjön och fiskbeståndet för att få god avkastning under lång tid. Bristen på ägande kan på samma vis förklara allt från vattenbrist till stora utsläpp och nedskräpning.                                                              Det man äger vårdar man. Men det alla äger vårdar ingen, den så kallade "allmänningens tragedi".

Gemensamma resurser tenderar att överexploateras tills de förstörs eftersom det är gratis. Att sätta ett pris på miljön är därför en lösning som förespråkas av allt fler.

Miljöpartiet framhåller ofta att Sverige skall ta på sig ledartröjan. Att vi med gott exempel ska visa vägen framåt för andra länder. Men kommer Kina och Indien någonsin se Sverige som en förebild om vi inte kan kombinera miljöarbetet med ekonomisk tillväxt?

Väl genomtänkt och effektiv klimatpolitik behövs här och nu. Vi har varken råd att offra tid, pengar eller tillväxt på symbolpolitikens altare.

Underlag: Susanna Silverskiöld, SvD, via Torö-redaktionen

   

GÅRDSFÖRSÄLJNING ÖL OCH VIN

                                                  Bilden visar svenska vingårdar 2020

Att kunna köpa med sig en flaska vin från besöket på en vingård är idag en omöjlighet. Men snart kan det bli verklighet.                                                                                                                                   Häromdagen drog Jök-partiernas utredning om gårdsförsäljnjng av vin och öl igång. (Jök står för januariöverenskommelsen). Och det var på tiden. Sverige är nämligen det enda landet i EU som totalt förbjuder entrepenörer att sälja sina egentillverkade alkoholhaltiga drycker till besökande gäster.

Antalet mikrobryggerier och vingårdar växer, trots att Sveriges alkohollagstiftning bakbinder branschen. Det är förstås en enorm konkurrensnackdel att som företagare behöva säga nej när en kund vill köpa ens produkter, och i stället behöva hänvisa till en statlig butik i närmaste stad. Hur ska svenska dryckesproducenter på allvar kunna konkurrera med sina europeiska motsvarigheter när de spelar efter andra regler?

                                                               Gårdsbryggeri

Det finns redan ett majoritetsbeslut i riksdagen om att tillåta gårdsförsäljning av vin och öl. Men somliga stretar emot. Kritiker hänvisar ofta till folkhälsan. Som om de missat att den som vill komma åt stora mängder alkohol har gott om billigare alternativ. Ett lådvin eller öl från Tyskland eller Danmark till exempel.

Gårdsförsäljningen erbjuder snarare en lokalproducerad hantverksprodukt i kombination med upplevelsen i att på plats få ta del av hur kvalitetsdrycken tillverkas.

Ibland hävdas att gårdsförsäljningen skulle strida mot EU-rätten och vara omöjlig att förena med det svenska alkoholmonopolet. Men Finland är som bekant med i EU, och kombinerar gårdsförsäljning med bibehållet alkoholmonopol. Varför skulle det då vara omöjligt i Sverige?

Dessutom ska utredningen enligt direktiven ta fasta på att gårdshandeln inte får äventyra detaljhandelsmonopolet. Synd, kan tyckas. Det är svårt att tro att vuxna människor just i Sverige inte skulle kunna hantera vin och öl som inte först har köpts och lagrats av staten.

Gårdsförsäljning är inte en fråga om folkhälsa, utan kanske främst om svensk besöks- och turistnäring. För den som vill se företag blomstra på en levande landsbygd och värnar om småföretagens villkor, borde regelförändringen vara självklar.

Underlag: Ledarskribent SvD via Torö-redaktionen

 

JÄMMER OCH ELÄNDE

 Ordspråket "En olycka kommer sällan ensam" är en matematisk sanning. Det är mer osannolikt att olyckor skulle inträffa med lagom jämna mellanrum, än att de inträffar samtidigt. Vi kan ta Anna Lallerstedt som exempel. Hon äger restaurangen Gondolen vid Slussen i Stockholm. Hon har samtidigt drabbats av den stora ombyggnaden av Slussen, hyresvärdens renovering av restaurangen och hissen upp och pandemin. Var och en av dessa är nog för att knäcka en restaurang.

I Gamla testamentet finns historien om den olycksdrabbade Job. I judendomen finns historien att läsa i Ketuvim, och den förekommer också i muslimska Koranen. Den religiösa berättelsen utreder om den friske familjefadern trodde på Gud för att Gud tog hand om honom. Och som alla religiösa människor vet, så är en tro som bygger på egenintresse inte äkta. Så för att pröva om Job verkligen trodde på Gud, berövades han sina egendomar, hans tio barn dog och hans kropp blev full av bölder. Kunde Job fortsätta att tro på Gud efter detta?

 I våra dagar kan man känna igen samlingen av olyckor som drabbade Job, men det är svårt att tro på förklaringsmodellen att Gud ställde till med allt detta med flit. Ateister kan ha hittat sin gudsförnekelse av rent vetenskapliga skäl, eller i det faktum att människa i alla tider har fått genomlida så många fruktansvärda prövningar utan att Gud har ingripit. Men vad kristendomen gett oss, troende och icke troende, är moraliska regler för vår levnad genom de tio budorden. Motsvarande regler finns också i övriga världsreligioner. 

Men frågorna inför olyckorna är eviga. Hur håller man kvar hoppet. Eller skall man kapitulera och bara fortsätta att leva vidare utan hopp? Vad är bäst för mänskligheten och vad är bäst för en själv?

När man inte kan fira jul med dem man vill, när läget i världen är eländigt, när läget i vården är bekymmersamt, när man snabbt får bläddra förbi alla dödsannonser i tidningarna för att inte gripas av missmod, vad finns det kvar att hoppas på när man ändå inte kan påverka något?

Hade Job levt i Sverige i dag hade han haft en sjukförsäkring, en arbetslöshetsförsäkring, hans barn hade varit vaccinerade mot de sjukdomar de dog av och själv hade han fått penicillin mot sina bölder. Vi är inte helt utlämnade åt olyckorna längre även om många kommer samtidigt.

Underlag: Augustin Erba

  

GALENSKAPEN

 DET SOM SADES FRÅN TALARSTTOLEN AV RUDI GIULIANTI  OCH ANDRA UR TRUMPS RÄTTSLIGA TEAM VAR SÅ GALET OCH SKRUVAT, ATT DET SKULLE KUNNA HA HÄMTATS FRÅN INTERNETS MEST KNÄPPA HÖRN.

I torsdags höll Trumps advokat Rudi Giulianti en presskonferens tillsammans med presidentens andra juridiska rådgivare. På presskonferensen upplystes världen om att den påstådda konspirationen mot presidenten är mycket mera sofistikerad än så. Länder som Kina och Kuba är givetvis inblandade i valfusket. Ja, "kommunistiska pengar" är involverade, liksom den antifascistiska grupperingen Antifa och den judiske filantropen George Soros. Två presidenter i Venezuela (varav en är död) ingår i mixen, vid sidan om Argentina, åtskilliga amerikanska städer, frivilliga rösträknare, de stora techbolagen, en suspekt server i Tyskland och en tidigare borgmästare i Chicago. "Solklara" bevis på att Joe Biden stulit valet från Donald Trump, som alla tänkande individer märker. Eller som en av Trumps advokater sammanfattade saken: "Vi ska inte bli skrämda...Vi kommer att städa upp den här röran nu. President Trump vann en jordskredsseger. Vi kommer att bevisa det. Och vi kommer att återta Amerikas förenta stater för de människor som röstade för frihet."

Joe Biden vann trots allt 306 elektorsröster mot Donald Trumps 232. Hans marginal i den nationella rösträkningen uppgår till ungefär 6 miljoner, vilket stärker hans demokratiska legitimitet ytterligare. Varför ska man ta dessa sanslösa anklagelser på allvar?

Det riktigt illavarslande är att den totala desinformationen från Trump inte längre begränsar sig till honom. Den beryktade presskonferensen, som var ett frontalangrepp mot hela den demokratiska processen, hölls i republikanernas högkvarter i kongressen. Den var alltså sanktionerad av ett av USA:s två dominerande partier.   Slutsatsen man måste dra är att inte heller republikanerna respekterar demokratins spelregler.

Men det räcker inte med denna potentiellt mycket farliga propaganda, som undergräver tilltron till statsskicket. Strategin är att försöka pressa republikanska företrädare i jämna delstater att trotsa väljarnas demokratiska val och skicka elektorer som stöder Trump. Det är en strategi som saknar  motstycke i den amerikanska historien, för att citera New York Times erfarna reporter David Sanger. Sannolikheten för att den skall lyckas är mycket liten. Men Trump får inte underskattas.

I diktaturer och auktoritära stater kallar vi den här typen av beteenden för vad de är: kuppförsök. Ett försök till statskupp är vad vi bevittnar i  världens mäktigaste nation. Om Trump skulle lyckas, vilka konsekvenser skulle det kunna få? Kommer USA:s krigsmakt stillatigande att åse en sådan utveckling där demokratin riskerar att gå under? Är det risk för ett inbördeskrig?

Underlag: Peter Wolodarski, DN

ANDJAKTEN

 En andjakt som slutade i tragik och elände, ungefär så kan man kanske beskriva den händelse, som skall ha utspelats i norra Värmland för en tid sedan enligt lokalpressens referat. Platsen är en liten sjö långt ute i skogen dit änderna brukar komma då och då även efter det att isarna lagt sig. Andjakt är tillåten i Värmland 21 augusti till 30 november.

Personen det handlar om, vi vill ogärna uppge hans namn, hade just köpt en bättre begagnad svart jeep, en Grand Cherokee för ganska mycket pengar. En söndag förmiddag tog han med sig en kompis ut för att provköra jeepen och samtidigt passa på att jaga änder någon timme, det var en av hans favoritsysslor. Med i bilen var hans hund, en svart labrador. För säkerhets skull tog han med sig en dynamitgubbe som han sparat after ett arbete på tomten och i gubben har han en 50-sekunders stubintråd. Han vet att sjön är frusen men det brukar gå att slå upp en vak med en yxa, stor nog för att locka dit änderna.

Men om det behövdes tänkte han använda dynamitgubben. Sjön ligger långt  från bebodda trakter så det kommer knappast att höras dit.

De kör ut på den blankfrusna sjön. Isen är ganska tjock. De går ut för att försöka slå upp ett hål, men isen var för tjock. De går bort till bilen och tar fram dynamitgubben. Han tänder stubinen och kastar gubben så långt han förmår ut på isen. Men kommer ni ihåg att hunden var med? En vältränad och snabb labrador far iväg med vindens hastighet efter det som husse kastat. När han och kompisen fattar vad som håller på att ske skriker de förskräckta och viftar med armarna när hunden stolt vänder och börjar springa mot dem med det livsfarliga bytet i munnen.

Han avlossade flera skott mot hunden för att stoppa den eller avleda den, men misslyckades. Den nu förskräckta labradoren tar skydd när bara sekunder är kvar av stubinen.

Och var tar hunden skydd? Jo, på det enda gömställe som fanns ute på isen - under jeepen.

Och så BOOM! Framför ögonen på hund- och jeepägaren sjunker det som är kvar av hans jeep och hans älskade labrador för evigt ner i sjön genom den bortsprängda isen.

Underlag: Berättat för redaktionen av Claes Nordenskiöld

DE SVENSKA FINNMARKERNA

( Svedjebruk. Tavla målad av Erik Järnefeldt. Finns på Ateneum i Helsingfors)

Varför kallas skogar i bland annat Dalarna och Värmland för finnmarker? Förklaringen finns i en av Nordens mest mytomspunna migrationsrörelser. Den ägde rum på 1500- och 1600-talet.

INVANDRINGEN                                                                                                                                        De första immigranterna anlände till Sverige redan på 1570-talet men ökade mot slutet av 1500-talet och in på 1600-talet. Utvandringen från Finland hade flera orsaker, ideliga gränskonflikter med Ryssland, höga skatter och faktiskt också överbefolkning. Det svedjebruk som tillämpades i skogslandskapen fordrade gles bosättning. På 1600-talet tillkom också risken för unga män att bli utskrivna för krigstjänst. Sverige och Finland var ett rike och Sverige hade stormaktsambitioner. Men inflyttningen till Sverige hade också politiska orsaker. Under 1500- och 1600-talet välkomnade både Gustav Vasa och Kart IX arbetskraftsinvandring från Finland. Man ville röja ny mark och återta ödehemman efter digerdödens och andra pandemiers härjningar. Mer än vartannat hemman låg öde. Karl IX lovade 7 års skattebefrielse för alla som tog upp ett torp. Men det handlade också om skatteintäkter på sikt och att man ville ha folk i gränsbygderna i händelse av krig.

De första skogsfinnarna som kom slog sig ner i Sörmland, Tiveden, sydöstra Värmland och i Dalarna och i angränsande områden. De största och mest orörda skogarna var allmänningsskogarna mellan landskapen och längs gränsen mot Norge. Nyttjanderätten av marken var viktigare än ägandet. Blev skattetrycket för högt lämnade man helt enkelt platsen.

Att finnar invandrade till Sverige var i sig ingen nyhet för fyra hundra år sedan. Redan under medeltiden hade hantverkare och arbetare från västra Finland emigrerat västerut. Ändå kom skogsfinnarna att stå för en helt ny typ av invandring. De kom från det inre av Finland, från de stora skogarna mot gränsen till Ryssland. De var inte arbetssökande, de var på jakt efter land.

PÖRTEN                                                                                                                                                       Svedjefinnarna bodde ofta i så kallade pörten, sotiga stugor uppvärmda med rökugnsteknik. Liknande byggnader finns i Ryssland, Finland och Estland. Stugorna hade  högt i tak och saknade skorsten. Röken från elden i stugans mitt lade sig under takåsen och släpptes ut via en lucka i taket. Pörtena var en sorts allaktivitetshus som på vintern, förutom människor också kunde inhysa husdjuren, inklusive en gris. Det var svart på väggar och tak av inbränd sot. Sängar hade man inte utan man låg som regel på golvet. 

Ett stort antal pörten finns ännu bevarade i finnmarkens olika hembygdsgårdar. I Kroktorp i Järna finnmark finns en komplett finngård bevarad med såväl pörte som torkria för spannmål och en sauna.

SVEDJEBRUKET                                                                                                                                          Svedjebruket var en raffinerad odlingsteknik. På bara några år kunde man omvandla tät granskog till en för sin tid fruktbar spannmålsodling. Det gick till så här:

Skogen fälldes tidigt på våren. Den fick ligga i två år innan man brände den på sommaren år tre. Så fort askan svalnat sådde man råg vilken kunde skördas år fyra. Det gick därefter att odla råg ytterligare ett år innan det var dags att flytta till en ny svedja.

Rågen man använde var särskilt lämpad för att tillvarata kvävet efter bränningen, så kallad tuvråg. I det inre av Finland räknas svedjandet som en bärande orsak till befolkningsökningen på 1500-talet. Efter odlingen blev den svedjade marken utmärkt som betesmark för boskapen och som jaktmark för vilt. Stora arealer koloniserades i Sverige med hjälp av svedjandet. Forskning har visat att svedjebrukarnas ekonomi efter en tid inte stod långt efter de svenska böndernas. De skaffade sig gott om kreatur, men bostäderna var enkla.

 SKOGSFINNARNAS KULTUR                                                                                                                  Det sammanlagda antalet skogsfinnar i Sverige var kanske inte så stort, men den kulturella  betydelsen blev desto större. Skogsfinnarna blev dominerande inom stora skogsarealer. Eftersom de levde så isolerat kunde deras sedvänjor behållas nästan intakta under lång tid. Ända in i början av 1900-talet fanns det en helt finsktalande befolkning i Värmlands finnskogar, trots att inflyttningen hade skett tre hundra år tidigare. 

Många finnar försvenskades under uppbyggandet av skogsindustrin. De sålde sin mark och blev skogsarbetare, kolare eller arrendebönder. Men sedan inlandsbanan tillkom skulle finnmarkernas befolkning sjunka kraftigt.

Men för ca 15 år sedan började en ny och ganska diffus invandring komma igång igen till de djupa skogarna. Dessa kolonisatörer är ofta utflyttade storstadsbor och grönavågare.  

Den svenska poet som livligast besjungit finnmarken är Dan Andersson. Han var uppvuxen i Grangärde finnmark i södra Dalarna. Därifrån har han fått inspiration till sina visor och till sina berättelser.

Underlag: Populär HISTORIA 1/2006

                                                                                                                         

SPRICKOR I EU

 EU:s jättelika stimulanspaket på väg att bryta ihop. Både långtidsbudgeten och den 750 miljarder euro tunga coronafonden hänger på en skör tråd, efter att Polen och Ungern blockerat hela processen. Paketet snördes ihop vid ett maratontoppmöte i somras. Invändningar, bland annat från Sverige, fanns mot kollektiv skuldsättning och tonvikten på bidrag i stället för lån. Så här ser spelbordet ut. EU kan inte bara titta på när striden börjar rasa.

Nästan alla har varit överens om att koppla utbetalningar från fonden till villkor om att upprätthålla rättsstatliga principer och demokratiska värderingar. EU-parlamentet har månat extra om detta, som egentligen är så självklart att det inte skulle behövas diskuteras.. Dessvärre finns det två skäl att göra det: Polen och Ungern. Deras nationalkonservativa regeringar har under lång tid angripit rättsväsendets oberoende, mediernas frihet och andra demokratiska grundbultar. EU har prövat alla tillgängliga metoder men misslyckats med att bryta den här utvecklingen.

Coronabidragen skulle ha varit värda runt 3 % av Ungerns och Polens BNP. Alla gillar "gratispengar", även antiliberala politiker som Jaroslaw Kaczynski och Viktor Orbán. Förhoppningen i Bryssel var att de skulle svälja förtreten och inte konstra. Nu har de i stället lagt i nationella veton som stoppar både budget och fond. Även om det inte sägs i högtidstalen vet alla att klausulerna om rättsstat gäller Polen och Ungern. Det var också naivt att tro att de båda regeringscheferna bluffade. De har trots allt ägnat sig åt att undergräva domstolarna just för  att cementera sitt grepp om makten.

Utvägen är svårfunnen. EU har länge sopat problemet under mattan. Uppfinningsrika jurister torde dock kunna hitta sätt  att låta den gamla EU-budgeten löpa och lägga coronafonden i en egen påse som Ungern och Polen inte har tillgång till.

Det kräver tid som redan är knapp och riskerar att vidga sprickorna inom EU. Men därmed skulle unionen slå fast att vissa demokratiska värden är okränkbara, och visa Polens och Ungerns medborgare hur livsnödvändig rättsstaten är. Och att de bör ha det i åtanke när de röstar nästa gång.

Underlag: Gunnar Jonsson, ledarskribent DN

LETTLANDS NATIONALDAG 18 NOV

 18 november firas nationaldagen i Lettland till minne av landets självständighet. Den dagen brukar det lettiska folket tända levande ljus i sina fönster till minne av alla de hjältar som stupat i kampen för självständigheten.

Under lång tid styrdes Lettland, i likhet med grannländerna Estland och Litauen, av främmande regimer. I mer än tusen år hade i turordning tyskar, polacker, svenskar och slutligen ryssar makten i området, som först på 1800-talet började kallas Lettland.

(Lettlands statsvapen ovan). Den 18 november 1918 utropade sig Lettland oberoende från Ryssland. Riga blev då huvudstad i det självständiga Lettland. I juli 1940 ockuperade sovjetarmén Riga och hela det baltiska området. Tyskland kommer tillbaka och intar landet 1942, men det återtogs av Sovjet 1944. Efter fredsslutet blev Lettland fritt igen genom segrarmakternas försorg och Sovjetunionens sönderfall. 1991 blev Lettland åter en självständig stat. 1 maj 2004 gick landet med i EU. Medlemskap i Nato fick landet samma år.

Många lettländare flydde landet vid Sovjets återkomst 1944. Många kom då till Sverige, vilket har bidragit till att starka vänskapsband har knutits mellan Lettland och Sverige.

Vi sänder våra allra bästa  välgångönskningar på er stora dag till  alla ni som bor kvar i moderlandet och till alla ni som etablerat er i andra länder, bland annat i Sverige. När epidemin har släppt sitt grepp över Europa kommer vi och hälsar på  er i Riga igen, det är ett som är säkert.

Hälsningar från oss alla i Sherwoodskogen genom

Robin och Marion

BALLADER

 I en blogg med rubriken "Ditt och datt" från 13 november diskuterades varmkorv i olika skepnader. Nedanstående ballad ur Alf Henriksons "Minsann" hade varit lämplig som avslutning på det korvavsnittet.

BALLAD

"Det gör mig så ont, min dotter,

att se dig så sorgsen och blek.

Jag förstår det så gott att du lider

av din älskades grymma svek."

"Ack, det är ej mitt hjärta, o moder,

som av plåga och kval bebos.

Det är den förbannade korven

från gatuköket med mos."

PUTT

Många gånger under åren som gått har vi sett Trump spela golf. Den här insändaren som vi lånat från DN, skriven av signaturen W-bom, ger exempel på den verksamhet Trump kallar golf, han tar med sig delar av teen (gräset vid utslagsplatsen) vid första slaget.

Där går en ensam trumpen typ sin runda

på 18 hål (på banan som är hans).

Han räknar slagen lite annorlunda

än andra när han får den minsta chans.

På tvåans green var bollen långt från hålet.

Han tog upp sin boll:"Ett under par!

I natt har någon djävul flyttat hålet.

Min score ska räknas som om den låg kvar!"

RAGNARÖK

Den här spännande lilla berättelsen i poetisk form av Alf Henrikson ur boken "Medan göken tiger", handlar om getingar och getingars beteende. På hösten när vinterkylan närmar sig kan krig utbryta i getingsamhället. Getingarna dödar varandra, kastar ut ägg och larver. Det slutar med total ödeläggelse, endast honan överlever och övervintrar. Mat har hon nu så det räcker. Det handlar om ett Ragnarök i getingsamhället.

I bisamhället äger något snarlikt rum på höstarna, den så kallade drönarslakten. Bihonorna, som varit arbetare under säsongen, dödar då alla drönare, f d hannar, och kastar ut dem ur samhället för att maten skall räcka över vintern. Drottningen och arbetsbina (honorna) övervintrar.

I bisamhället är kvinnan totalt överlägsen mannen.  

"När höstvädret svalnar", förtalte min vän som vet

och placerade dammsugarslangen vid getingsamhället,

" grips getingar plötsligt av vanvett och ursinnighet

och sticker ej oss utan biter varandra i stället.

Då river de blodtörstigt ögon och ben av varann

och äter varann under timmar av skräck och fasa.

"Harmageddon", sade min vän och slog till en kontakt

så att dammsugaren började gå, "är i sanning detta.

Det är Ragnarök; kärlek och vänskap förlorar sin makt

och ingen kan skilja det orätta mer från det rätta."

Medan han talade pågick dammsugarns brum

och getingar dansade ner i dess djupaste grunder.

Mjukt föll de i dammet och glömde tid och rum.

De slapp att uppleva hurusom världen går under.

 

HUR SKA DET GÅ?

Det är knappast någon överdrift att påstå att livet i vårt svenska samhälle nådde sin höjdpunkt i de flesta avseenden omkring sekelskiftet 1900/2000. Det gäller välfärden, statens och människors ekonomi, vår fasta demokrati, teknisk- och industriell potential, handel, utbildning och kulturell utveckling och inte minst inom vården. Vi lyckades hålla oss utanför två världskrig, kvinnans roll förbättrades alltmer och numera råder i det närmaste total jämlikhet mellan könen.

PANDEMIN

Men en bit in på 2000-talet ser inte framtiden lika ljus ut längre. En starkt bidragande orsak kan vara pandemin som vi och världen drabbades av 2020. Vi fick lära oss att hålla avstånd till våra medmänniskor och undvika alla fysiska kontakter. Förr kramades man, skakade hand, ordnade kalas, gick på krogen, gick på bio och teatrar och på idrottsevenemang tillsammans med tiotusentals andra. Resandet utomlands har nästan upphört. Flygplatser där folk trängdes och planen kom och gick i en tät ström ligger nu nästan öde i likhet med nöjesparker, teatrar och många matställen. Människor går inte ens ut och handlar längre utan sköter inköpen on line.

När pandemin ebbat ut och vi förhoppningsvis har fått ett verksamt vaccin, hur länge kommer det då att dröja innan livet återgått till det normala? Kommer det överhuvudtaget någonsin att bli som förr igen?

TRUMPISMEN

Även om Trump förlorade valet i USA så lever och frodas ännu arvet efter honom, inte bara i USA utan i många andra länder också.

Det skall inte finnas några självklarheter och sanningar längre, allt kan och skall ifrågasättas. Vetenskapens svar på svåra frågor behöver inte vara de rätta. Det kan finnas alternativa svar. Allt vad massmedia skriver kan vara "fake". Trumpismen vill skapa misstro och oreda. Ingen skall egentligen inte kunna lita på någonting längre.

Nationalismen blommar i trumpismens spår, "make America strong again". Denna devis skulle kunna tillämpas av alla länder. I Europa har vi ett par exempel, Ungern och Polen. Vad som händer med EU om detta fortsätter är ovisst. I pandemins kölvatten börjar också en del splittringstendenser märkas i vårt grannskap inom Norden. Sveriges strategi vid smittbekämpningen börjar ifrågasättas och baktalas också av våra nordiska grannländer.

EKONOMIN

Utvecklingen i vårt land, trots ett flerårigt socialdemokratiskt styre, tycks gå mot allt större ekonomisk ojämlikhet. Ett fåtal blir allt rikare men flertalet blir fattigare. Många vurmar för ett grönare samhälle, men en förutsättning för ett sådant torde emellertid kräva stora och grundläggande sociala och ekonomiska reformer, något som våra politiker och medborgarna knappast är mogna för än.

JORDENS RESURSER, KLIMATET OCH MILJÖN

Överutnyttjandet av jordens totala resurser är ett globalt problem och påverkar olika länder i olika stor omfattning, Det kan handla om skövling av regnskogen i Amazonas eller utfiskning av haven. Att människan i hög grad påverkar klimatet är otvetydigt, till exempel vår användning av fossila bränslen. Bilåkandet i storstäderna skapar allt större problem med luftkvaliteten. I vissa storstäder har den blivit hälsovådlig.

Matbrist i många länder kan bero på lokala konflikter och naturkatastrofer men skapar stora flyktingströmmar och dessa måste ta vägen någonstans. Många flyktingar söker sig mot Europa, inte minst alla ekonomiska flyktingar från Nordafrika. Till  detta kommer så flyktingströmmar från konflikthärdarna i Mellanöstern. Sverige har tagit emot många av dessa, alltför många anser flera.        

 KRIMINALITET

Otryggheten tilltar i vårt land. Kvinnor vågar inte längre gå ut själva efter mörkrets inbrott utan eskort av någon. De kriminella gängen kämpar mest inbördes gängen emellan. Det handlar för deras del främst om revirstrider, rätten att sköta narkotikahandeln inom vissa områden utan inblandning av andra. Polisen kämpar för fullt mot både narkotikan och gängen men tycks ofta hamna i efterlägen. Otryggheten har också drabbat ungdomen. Mängder av rån sker mot unga och ofta också av unga. Det handlar mest om mobiler och märkeskläder.

DIGITALISERINGEN

Det digitala samhället påminner i mångt och mycket om det samhälle vi lever i under pandemin. Mänskliga kontakter är varken lämpliga eller nödvändiga. Inom pandemin lägger man särskild vikt vid människor av kategorin 60+. I den digitaliserade världen är de främst aktiva människorna under 60 år, oftast ännu yngre. Många i kategorin 60+ kan som regel inte utnyttja alla de fördelar digitaliseringen lär skall ge, kategorin 70+ eller äldre kan knappast utnyttja någonting alls av detta och vet egentligen inte vad digitaliseringen är bra för överhuvudtaget. Är man 60+ eller äldre vill man tala med någon om man har problem.

BARNAFÖDANDE

Mycket oroande i dessa tider är att kvinnor i fertil ålder i allt mindre utsträckning väljer att föda barn. Detta kan vara ett tecken på sviktande framtidstro.

Lägger man alla problem man kan hitta i en hög blir den avskräckande. Som tur är brukar man ju inte möta alla problem samtidigt utan oftast dyker de upp ett i taget. Men hela bilden totalt sett av nutiden och framtiden blir emellertid inte alltigenom ljus.

Hur har vi det egentligen med vår framtidstro?

Underlag: Eget