KAMPEN OM ARKTIS

Ryssland bevakar svartsjukt Arktis och håller alla konkurrenter på avstånd.
 Den ryska politiken när det gäller området kring nordpolen är enkel: Arktis skall vara en rysk angelägenhet. Ryssland är framför allt intresserat av naturtillgångarna och att kontrollera den nya sjörutten Nordostpassagen. I detta ingår militär kontroll.

Kreml är känt för att improvisera, men när det gäller Arktis improviserar man inte, man har en långsiktig plan. Den går i korthet ut på att göra Arktis till en rysk angelägenhet. Kremls politik i Arktis kunde jämföras med en scen i den kända ryska tecknade serien "Majsa och björnen". De båda huvudpersonerna har fått i uppgift att dela ut julklappar, men Majsa vägrar. Hon lägger sig över julklapparna och säger bestämt "Ne dam" (De är mina!). Den ryska statsledningens inställning till Arktis i ett nötskal.

Ungefär hälften av den arktiska landmassan tillhör redan Ryssland. I och med att isen smälter har dels nya öar, dels farleder uppstått. För Kreml är det en strategisk prioritet att behålla och utvidga kontrollen över alltsammans. Då en rysk forskningsexpedition teatraliskt placerade en rysk flagga på Nordpolens botten 2007 var det dels ett skådespel för hemmapubliken, men också en signal utåt. Samma år lämnade Ryssland in en ansökan till FN att få  vidga sitt territorialvatten ända till Nordpolen. År 2015 lämnade Ryssland in en förnyad ansökan där man hävdar att den sibiriska kontinentalhyllan sträcker sig ända under och förbi Nordpolen.

Samtidigt är Ryssland helt inställt på att ha hundraprocentig kontroll över Nordostpassagen. Det är den nya farleden från Europa till Asien som öppnas då isen drar sig tillbaka. I planen ingår transitavgifter och lukrativa servicesystem där kommersiella fartyg hyr in ryska isbrytare som eskorterar dem. Ryssland saknar konkurrens på området - det är det enda landet i världen med en kärnkraftdriven isbrytarflotta.

Ryska experter varnar visserligen för att det kommer att ta lång tid innan sträckan blir lönsam. Ishavet är grunt, bränsledepåer och servicestationer saknas. Andra varnar för att klimatförändringen kommer att bli så kostsam för Ryssland (bland annat så sjunker Sibirien ner i dyn) att inkomsterna från Arktis blir betydelselösa.

Men för Kreml är det fortfarande bara en sak som gäller i Arktis: Att muta in varje ny del som det bara går att komma över.

Underlag: Anna-Lena Laurén, DN

MARS MÅNAD

 I mars visar sig krokus, snödroppar, vintergäck och scilla i våra trädgårdar i södra Sverige, i norr får man vänta ännu en tid. I hela landet märks att ljuset är på väg tillbaka, vårdagjämningen närmar sig.

Dagarna förlängs och är nu omkring tolv timmar långa i hela Sverige.

Inte sörjer  vi över att månadens namn är krigsgudens namn. Ett prästkollegium på tolv personer vandrade omkring i det antika Rom varje år i mars månad, klädda i sällsamma kostymer med höga hattar och trummande på heliga sköldar under avsjungande av åldriga hymner som de inte själva begrep. De offrade även till Mars på hans altare på Marsfältet en gris, ett får och en tjur, och offret kallades suovetaurilia vilket betyder grisfårtjur.

VÅRDAGJÄMNINGEN

Den största helgen på året är den

då det ljusnat så mycket i huset 

att man kan äta sin middag igen

utan att tända ljuset.

Ja, den stunden då flagande förortskvarter

ekar av trastarnas röster

och kyrktuppens skugga när solen går ner

pekar exakt åt öster.

TEMADAGAR

Månaden inleds 1 mars med det udda temat: "Krama- bibliotikariedagen" och fortsätter ungefär på amma sätt månaden ut. Men det finns också flera seriösa:

5  mars:  Världsbönedagen för fred. 8 mars: Internationella Kvinnodagen. 11 mars: Europeisk minnesdag för terrorismens offer. 14 mars: Matematikens dag, här ingår också Pi-dagen. 20 mars: Internationella glädjedagen och Vårdagjämningen. 23 mars: Nordens dag. 28 mars: Sommartid. Klockan ställs om för sista gången? Riksdagens beslut avvaktas om Sverige skall få vintertid (normaltid) eller sommartid.

VACCINERING

Vaccineringen mot covid-19 går sakta framåt i Sverige. Sherwoodskogens äldsta innevånare, 92 respektive 82 år gamla. fick i februari i år sin andra och sista spruta. Den 1 mars var 4,65 % färdigvaccinerade i Södermanland och 2,39 % i Skåne.

MÅNADENS ORD

Jane Austen. En kvinna bör, i synnerhet om hon har oturen att kunna  något, dölja det så gott hon kan.

Albert Einstein. Sunt förnuft är mängden av fördomar en människa skaffat sig vid en ålder av 18 år.

Tallulah Bankhead. Mycket har jag blivit kallad, men aldrig intellektuell.

Rumi. I går var jag smart, jag ville förändra världen. I dag är jag vis, jag förändrar mig själv.

Selma Lagerlöf. Fred är detsamma för landet som sundhet för kroppen.

Frank A. Clark. En bebis föds med ett behov att vara älskad - och växer aldrig ifrån det.

GAMLA BONDEPRAKTIKAN

MARS MÅNAD SÄGER

Jag beskär mina Träd i Thor:

Plöjer också min Åker och Jord.

Denna Månad låt intet Blod,

Bad och Svett är då mig god.

I mars månad skall man sig ofta tvätta och  bada, och är godt att bruka söt Drick som Mjöd och annat sådant, men vakta dig väl för kall Drick. Det är godt att åderlåta, dock icke på din Tummelfinger, bruka Ruta och Poleja om morgonen bittedeligen. 

EFTERORD

Den enda bestående insats som den dåvarande rikspolischefen och spaningsledaren i den första Palmeutredningen på 1980-talet Hans Holmer gjorde innan han avgick torde ha varit att han myntade ett talesätt för att ingjuta en tro hos svenska folket att "kanske var han Palmes mördare på spåret". Hans Holmers uttryck var att han "såg ett ljus i tunneln". Han upprepade detta så ofta att knappast någon som följde Palme-spaningen på den tiden kunde undgå att lägga det på minnet.

Kanske kan man använda detta uttryck i våra dagar under rådande pandemi. Med snart  en miljon svenskar smittade och snart 15 000 döda frågar vi oss alla: när skall detta ta slut? Och faktiskt verkar det nu som att man kan se ett ljus i tunneln. Främst torde det vara effekterna av vaccineringarna som börjar märkas - äntligen.

Medarbetare: Alf Henrikson, Cirka Nitti i Nikkaluokta samt de äldste i Sherwoodskogen.

                                                                             

HUR TYGLAS PUTIN?

 EU tänker låta sin nya Magnitskijlag debutera, lämpligen nog mot Putin och hans hantlangare. Den har fått sitt  namn efter en advokat som misshandlades till döds i ett ryskt fängelse 2009, och ska användas mot personer som begår grova övergrepp mot mänskliga rättigheter. Där kvalar onekligen Putin och hans ryska säkerhetstjänst efter deras försök att giftmörda oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, liksom skådeprocessen där han dömdes till fängelse. I dagarna gav det ryska rättsväsenet ytterligare ett prov på extremt dåligt omdöme då man dömer Magnitskij postumt för skattebrott flera år efter att man misshandlat honom till döds.

                                                          Sergej Magnitskij

I dagarna avslöjades också att Putin beordrat en domstol att döma historikern Jurij Dimitriveva till ett långt fängelsestraff för hans försök att avslöja flera av Stalins grymheter. Bland annat har han lokaliserat flera av Stalins massgravar på Karelen. Han dömdes efter falska anklagelser om att han bedrivit pedofili gentemot en styvdotter.

Enligt nyhetsbyrån Reuter formulerar nu EU inom kort sanktioner mot Rysslands riksåklagare och tre andra toppmän inom det så kallade rättsväsenet. De förtjänar utan tvekan bestraffning. Samtidigt är de kuggar i Putins korrupta system. De får sina order direkt från Kreml, precis som de agenter som satte in det kemiska stridsmedlet novitjok mot Navalnyj.

                                                              Jurij Dimitrijev

Poängen med Magnitskijlagen är förvisso att komma åt dem som hjälper Putin. Domare och poliser som börjar tvivla på sitt kall lär ändå vara utbytbara. Mer effektivt vore sannolikt att slå mot maktapparatens plånbok, och särskilt mot de oligarker och mutkolvar som är stomme i strukturen.

Det är också vad Navalnyjs anhängare föreslår. Dessutom påpekar de att Europadomstolen för mänskliga rättigheter sitter på mängder av bevis mot hundratals ryska tjänstemän. inte bara fyra.

                                                  Aleksej Navalnyj

USA:s och sedermera EU:s sanktioner efter Putins militära överfall på Ukraina 2014 var av helt andra dimensioner och sårade Rysslands ekonomi på allvar. Den här gången lägger sig EU alltför lågt.

Oligarkerna är svåra att komma åt juridiskt, sägs det, för att det inte går att koppla dem direkt till människorättsbrott. Splittringen inom unionen är dock det främsta skälet till att  det blir mest symbolpolitik. Tyskland vägrar till exempel fortfarande att strypa gasprojektet Nord Stream 2.

Men EU skall inte skämmas för sanktionerna till försvar för demokratin, tvärtom. Men det är dags för EU att tuffa till sig!

Underlag från ledarskribenten i DN Gunnar Jonsson

DEN SAGOLIKA FÅGELSJÖN

.

Lättast når man Tåkern vid komministergården i Väversunda. Den ryktbara fågelsjön bör helst besökas om våren, då inget lövverk ännu skymmer utsikten, fjolårsvassarna alltjämt står knallgula mot det blå vattnet och strandängarna alltjämt är våta och gyttjiga. Lärkorna kvittrar då överallt över slätten, det lyser vitt av simmande svanar i kanalerna mellan vassfälten, måsarna vandrar på alla åkrar bakom de plöjande böndernas traktorer och flockar av brunaktiga gäss betar i det nyuppkomna gräset på kärrmarkerna. En och annan kråka vandrar på vägkanten och lyfter makligt med tunga vingslag när människan nalkas.

Detta är  allt vad den fåkunnige ser. Fågelkännaren nöjer sig ingalunda med så litet. Hänsynsfull som han är står han alldeles stilla i strandängens smältvatten som sakta sipprar in i stövlarna, och det faller honom inte in att låna en båt och bege sig ut i fågelparadiset, ty han vet att där häckar bland andra den skygga vassruggaren som nyss är återkommen från sina vintervisten i Zimbabwe. Det är inte alls nödvändigt att staka dit ut och störa, ty det vana örat särskiljer lätt de olika lockropen. Rosslan, mässlan och klyknäbbade kvisslan låter höra sina anmärkningsvärda sissningar i buskvegetationen på de små öarna, under det att knaggsoppingen och nejontrasten flyger av och an i den översvämmade björkskogen vid sjöns sydvästra strand i väntan på sina honor, som anländer först i oktober. Svarthövdade tullkryparen, den älskligaste av alla vårt lands bälingar, spelar sitt vemodiga kjyck-hjyck-kjyck ur ett bestånd av luddpaluster helt nära.

Dess nära släkting ärtkryparen kan inte vara långt borta. Även flera av vadarfåglarna har kommit. Fornpiparen, ladupiparen och den egendomliga söderpiparen är redan i färd med bosättningsbestyren, dubbelpiparen piper sitt dubbla pritt-pritt i en vassrand utanför kyrkogårdsmuren, och sumpskvättan ligger redan på ägg, övergiven av sin make vilken ensam av Nordens alla flyttfåglar vägrar att lämna Egypten i onödan.

Också rödbrusan. korvbräckan, mäsksötingen, middagsbrusan, kurrhanen, väderknarren och den sällsynta knorpan hälsar våren.

Från trakten av Rök söder om sjön hörs den lilla livliga rökpiparens typiska dia-dia-hitzi-äh-äh. Till utseendet förväxlas den ofta med bulfinken; den senare är dock brun på övre vingtäckarna, varjämte den har en röd kvadrat på undergumpen. Det sistnämnda är även fallet med bredstjärtade struttan, men denna har rosenfjädrarna helt blå. En  tredje fågel i denna grupp är vipsärlan, som in te alls är någon särla, utan närmast torde höra till filfinkarna. Från dessa skiljer den sig dock genom sitt dåliga levnadssätt och sina bleka stjärtpennor. Lätet är ett utdraget glyh-krrr.

Endast efter mycket tålamod är det möjligt att få syn på flertalet av de nu nämnda vårfåglarna, endast sällan lämnar de sina gömställen ute i sjön och kommer inom räckhåll för kikaren. Vida lättare är det att få syn på simfåglarna, Svanarna simmar fullt synliga på det öppna vattnet, och man urskiljer genast både vrålsvan och gnölsvan förutom några enstaka exemplar av den gröna pepparsvanen, som endast gästar vårt land i förbifarten men knappast torde häcka här. måsarna visar heller ingen skygghet där de flyger över Renstads vassar på spaning efter något ätbart.

Utom den jämförelsevis vanliga sillpullan finns här så sällsynta arter som hasselmåsen, zinkmåsen, falumåsen och Svenska Lloyds mås.

Endast den som själv har besökt Tåkern om våren kan göra sig en föreställning om rikedomen av dess fågelliv. Här förekommer inte endast vår inhemska faunas fåglar, ty sällsynta gäster som fikonsångaren och väsgölingen förirrar sig tämligen ofta hit.

Det är sådant som gör fågelkännarens liv så avundsvärt.

Ur "Sagor" av Alf Henrikson

 

ÄNNU EN TEMADAG

 Vem eller vilka som formulerat teman för februaris sista dag är inte känt. Vi skall ändå granska dessa,  seriösa eller skämtsamma.

28  FEBRUARI

INTERNATIONELLA  MUSARMSDAGEN

Musarm är, som de flesta vet, ett samlingsnamn för värk eller stelhet i arm, nacke, axlar, rygg, handled eller fingrar. Besvären beror bland annat på monotona arbetsställningar då musklerna ansträngs ensidigt under lång tid, till exempel vid datorarbete. Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket kan upp emot 5 % av alla datoranvändare drabbas av detta.

Musarmsbesvär kan uppträda på flera olika ställen i armar och i händer. En vanlig variant är den så kallade "tennisarmbågen" som ger smärta på armbågens utsida. Genom att ta korta pauser och göra diverse stretchövningar med jämna mellanrum kan man minska den monotona belastningen av musklerna.

MYGGHOLKENS DAG

En myggholk är  naturligtvis en skämtartikel. Den kan användas som prydnad eller som present. Den är tänkt som bostad eller tillfälligt skydd åt myggor. Myggholken är utformad som en fågelholk men mycket mindre, ett par cm på höjden. Holkens praktiska betydelse för myggor kan ifrågasättas då myggor inte bygger bo. Mygghonorna levererar sina ägg direkt i vatten där sådant finns.

Ingemar Lindvert från Frösön har från 1980-talet till mars 2013 tillverkat och ca 60 000 myggholkar. Idén med holkar fick han efter att ha startat tillverkningen av myggkubben, på vilken avsikten var att lägga en mygga och sedan döda den med  till exempel en yxa, även det en skämtartikel naturligtvis, eftersom avrättningsmetoden är svår att tillämpa i  praktiken. Som en motvikt började Lindvert  tillverka myggholkar, där myggorna skulle kunna ta skydd från illasinnade personer som hade en myggkubb.

Myggholken är även namnet på en gård 3 mil nordväst om Jokkmokk. Gårdsfolket har en kaffeautomat invid vägen för turister och andra passerande. Inne i Jokkmokk har de ett bokcafé/antikvariat, vars namn är Myggholkens väntrum. Det är Myggholkens gårdsfolk som instiftat Myggholkens dag.

KALEVALADAGEN

Tavla av Akseli Gallen-Kallela: Sampos försvarare, 1896. Åbo konstmuséum.

Kalevaladagen är den finska kulturens dag. Dagen har fått sitt namn efter Finlands  nationalepos Kalevala som sammanställts av Elias Lönnrot. Kalevala är en symbol för nationaliteten, det egna språket och kulturen som sedermera blev grunden till den finska identiteten.

Kalevaladagens firande tog sin början under 1800-talet i de akademiska kretsarna och den första allmänna Kalevala-festen anordnades 1885 av finska litteratursällskapet till bokens 50-årsdags ära. En anledning till att dagen blivit så stor är att Elias Lönnrot haft störst betydelse för det finska skriftspråkets utveckling näst efter Mikael Agricola, som ofta kallas det finska skriftspråkets fader. 

Lönnrot gav ut den första sammanställningen av Kalevala 1835. Det var också nu som ordet nationalepos började användas flitigt. År 1849 gav han ut en ny, omarbetad version som blev det nationalepos som vi känner till i dag. Kalevala översattes till svenska 1841 och till franska 1845. I dag har det översatts till 60 olika språk.

Elias Lönnrot föddes 9 april 1802 i Sammatti socken och dog 18 mars 1884. Han var bland annat professor i finska, doktor i medicin och en aktiv skribent i många tidningar. Inspirationen till Kalevala hämtade han från många resor i Finland och Karelen där han lyssnade på runsångare och samlade in sånger och dikter, men han skrev också själv en hel del texter. Kalevala är Finlands motsvarighet till Odyssén och Illiaden.

Underlaget rörande Musarmen och Myggholken är hämtat från Wikipedia. Underlaget rörande Kalevala har erhållits från Finlands generalkonsulat i Göteborg.

TEMADAGAR FEBRUARI

  Vintermånaden februari är årets kortaste, vilket borde glädja alla dem som ogillar snö och kallgrader. De flesta av årets dagar har numera upphöjts till att bli så kallade temadagar.

Vi skall titta på de temadagar som finns kvar i februari och nöjer oss inledningsvis med de tre dagarna 24, 25 och 27 februari.

24 FEBRUARI

SVERIGEFINNARNAS DAG

Sverigefinnarnas dag firas på folklivsforskaren Carl Axel Gottlunds födelsedag 24 februari.

Dagen började firas 2011 och från och med 2013 finns den som en officiell dag i den svenska almanackan.

Sverigefinnar utgör den största nationella minoriteten i Sverige, omkring 500 000 personer, och dagen skall synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet.

INTERNATIONELLA EBM-DAGEN

EBM står för Electronical  Body Music. Dessvärre kan den här musikformen bara förklaras av ett fåtal invigda.

Om något internationellt firande skall ske är inte känt. De invigda kommer säkert att uppmärksamma dagen på något sätt.

25 FEBRUARI

GRAPEFRUKTENS DAG

Alla vet vi ju vad en grapefrukt är. Men alla vet kanske inte att grapefruktjuice kan påverka vissa läkemedel så att de blir verkningslösa. Naringin och bergamottin i juicen hämmar ett  enzym och kan skapa ansamlingar av läkemedel som annars skulle ha brutits ner.

Den i särklass största producenten av grapefrukt är Kina, som står för 44% av världsproduktionen, USA står för 11% och en lång rad länder följer sedan  från 2 till 5%. 

27 FEBRUARI

INTERNATIONELLA  ISBJÖRNSDAGEN

Antalet kvarvarande isbjörnar beräknades 2015 till 22000 till 31 000,  varav 40 % i Kanada.

Isbjörnen kan väga upp emot 800 kg och blir som regel, om den får vara i fred, 20-25 år gammal.

Isbjörnen är högst upp i näringskedjan i det arktiska marina systemet. På vissa platser där havsisen smälter bort håller dock späckhuggaren på att ta över som toppredator. Isbjörnar är mycket goda simmare och kan simma upp till 50 mil i iskallt vatten mellan packisen och land.  Deras enorma ramar fungerar som snöskor i snön och som paddlar i vattnet.

FÖDER MITT I VINTERN

Honor parar sig vid tre års ålder och får då åtta månader senare 1-3 ungar. Ungarna föds mitt i vintern, runt nyår. Isbjörnsmamman tillbringar vintern i idet och ger mjölk till ungarna. Honan äter och dricker inte under tiden i idet utan använder kroppsfettet.

I mars-april när ungarna är cirka tre månader lämnar de idet med sin mamma. De stannar med sin mamma tills de är ca två år. Under den tiden lär honan sina små hur de skall överleva i den arktiska miljön. De lär sig simma i det iskalla vattnet och åka rutschkana nerför snön.

Hanarna går inte i ide utan är ute hela vintern, men kan tillfälligtvis ta skydd vid riktigt dåligt väder.

ÄTER BARA KÖTT

Isbjörnen är den enda av de sju björnarterna som i stort sett bara lever av kött. Det är på packisen som björnar jagar sin föda och det är  där de tillbringar det mesta av sin tid. När havsisen försvinner i söder i sommaren drar en del sig mot norr tillsammans med isen och sina byten. Andra isbjörnar tillbringar sommaren på land och lever på lagrat kroppsfett från vårens jakter, kompletterat med kött från självdöda sälar och valar, samt fågelungar och ägg.

Mellan april och mitten av juli äter de upp sig för att klara den isfria perioden som kan vara upp till fem månader. De behöver äta ca två kilo fett per dag och favoritbytet är vikarsälar som har hög koncentration av kroppsfett. När sälen kommer upp i sitt andningshål genom isen är björnen ofta beredd att slå till. Isbjörnar letar också upp sälungar som fötts i hålor i isen. Dessutom jagar de storsäl intill kalvande glaciärer samt grönlandssäl och vitval ute på isen. En isbjörn klarar till och med att dra upp en val på över ett ton på isen, så stark är den.

HOT

Isbjörnarna har inga fiender förutom människan som jagat dem hårt under lång tid. Det största hotet i dag, när jakten är reglerad, är den globala temperaturhöjningen och illegal jakt.

På grund av växthusgaserna i atmosfären smälter den arktiska havsisen tidigare varje år vilket ger isbjörnarna kortare tid att jaga och bygga up fettreserver inför sommaren. Dessutom har vinterisen börjat frysa till 3-4 veckor senare än normalt på många ställen.

Isbjörnen är en viktig del i det arktiska ekosystemet och det som påverkar isbjörnen påverkar också alla andra arktiska arter. WWF arbetar bland annat med att belysa hoten från klimatförändringarna och den illegala jakten.

WWF stödjer också forskning om isbjörnar och hoten mot Arktis. I Sibirien har WWF anställt flera isbjörnspatruller som har som uppgift att minska konflikten mellan hungriga isbjörnar och lokalbefolkningen.

I och med att att havsisen kommer att smälta bort allt mer i Arktis finns det risk för en ökad sjöfart, olje- och mineralutvinning och fiske. WWF arbetar med alla dessa frågor som alla är av största betydelse för isbjörnens överlevnad.

Underlag: Världsnaturfonden WWF, Wikipedia

 

GOLFSTRÖMMEN

 

Golfströmmen sträcker sig från Mexikanska golfen via Floridasundet norrut ut i Sargassohavet. Mellan New Foundland och Iberiska halvön delar sig Golfströmmen i två grenar - Nordatlantiska driften (strömmen) som sträcker sig till Nordeuropa och Kanarieströmmen som böjer av söderut till Västafrika.

Golfströmmen har avgörande betydelse för det varma klimatet längs med hela den Nordamerikanska östkusten och i Västeuropa. I januari är till exempel temperaturskillnaden mellan norska kusten och det kanadensiska inlandet som ligger på samma breddgrad i genomsnitt 30 grader C.

Golfströmmen drivs framför allt av sina två "pumpar", Norra Ishavet och Medelhavet. I Norra Ishavet kyls vattnet ned och sjunker till botten och strömmar längs botten mot Antarktis, den sydgående Nordatlantiska djuphavsströmmen. Medelhavets vatten är saltare och därför tyngre än Atlantens vatten och sjunker därför även det till  botten och följer med bottenströmmen söderut.

HISTORIA

Strömmen är namngiven ur tron att den hade sitt ursprung i Mexikanska golfen. Av alla havsströmmar är denna bland de mest undersökta och välkända där dess upptäckt sträcker sig ända bak till 1500-talet när spanska sjöfarare började utnyttja den för att underlätta sjöfärderna från Västindien till Europa.

Uppkomsten och drivkraften för Golfströmmen var länge oklar fram till  1948 när den första accepterade förklaringen gavs av den amerikanska oceanografen Henry Stommel.

Han visade att globala strömvirvlar finns i alla hav och att de påverkades av jordens rotation, Corioliskraften, och därmed intensifieringen som ökade när man går från ekvatorn mot polerna.

CIRKULATIONEN

Golfströmmen är en mäktig havsström. Bara genom Floridasundet för strömmen med sig 30 miljoner kubikmeter vatten per sekund. Den värme strömmen för med sig motsvarar 1400 TW eller 100 gånger världens samlade energibehov. Jämförs denna värmeeffekt med den som genereras vid förbränning av all olja, kol, naturgas i världen (2019) så uppgår den till  15,6 TW. Golfströmmen avger således ung 90 gånger mer värme än jordens alla fossila bränslen tillsammans.

Under sitt fortsatta förlopp i Nordatlanten genomgår Golfströmmen två processer: Vind kyler ner vattnet och orsakar avdunstning vilket ökar salthalten. Dessutom bildas havsis vilket ytterligare ökar salthalten och sänker fryspunkten. På detta sätt stiger Golfströmmens densitet samtidigt som dess temperatur sjunker till dess vattnet börjar sjunka (nedvällning) för att till slut bli en del av den sydgående djuphavsströmmen.

LOKAL INVERKAN 

Golfströmmen är orsaken till att medeltemperaturen i de västra delarna av Irland, Storbritannien och Frankrike ligger flera grader över andra delar av samma länder. Vid Cornwall och på  Scillyöarna gör strömmens inverkan att till exempel palmer kan växa där trots de nordliga vindarna. Uppskattningsvis höjer strömmen medeltemperaturen i Storbritannien med ca 5 grader, i Skandinavien något mindre.

I Norge håller sig den månatliga medeltemperaturen vid Lofoten, som ligger norr om polcirkeln, över 0 grader - den största temperaturavvikelsen i världen i relation till latituden.

Golfströmmen påverkar starkt klimatet längs Floridas östkust där vintertemperaturen är högre än i övriga sydöstra USA.

FÖRSVAGNING?

Från forskarhåll har det antytts att Golfströmmen är  under kraftig försvagning, särskilt den nordliga delen upp emot Norra Ishavet. Detta har oroat många  nordeuropéer som hoppats på milda vintrar och acceptabla sommartemperaturer även i fortsättningen inom överblickbar tid. Döm om vår glädje när det framkommer att färska forskarrapporter visar att risken inte finns för närvarande.

Underlag: NE och Wikipedia

SKÖLDPADDOR

 Det finns sju arter av havslevande sköldpaddor. Havssköldpaddan är en av arterna. Vi skall titta lite närmare på den.

Sköldpaddan är nästan döv. Deras öron är placerade  på var sida av  huvudet. Öronen är bara två hål in i huvudet och varje hål är täckt av stora fjäll. Ögonen sitter på var sida om huvudet. Det gör att de har ett 300-graders synfält. Nackdelen är att de inte kan se vad som händer framför näbben på dem. Luktsinnet är mycket viktigt. Den orienterar sig med hjälp av lukten. Blinda sköldpaddor kan hitta mat med hjälp av den. Gravida honor hittar perfekta platser för äggläggningen med hjälp av luktsinnet.

EKOLOGI

De lever en stor del av livet under vatten, men måste simma upp till ytan och andas.  De kan klara sig med den luft de har i 3 timmar. Havssköldpaddan lägger äggen på torra sandiga stränder vart 5:te år. Hon lägger äggen i gropar som sedan täcks med sand varefter honan väntar på att äggen skall kläckas. Ungarna får sedan klara sig på egen hand. Man beräknar att endast var tusende unge når vuxen ålder.

Nya undersökningar visar att sköldpaddans inre organ inte åldras som på andra djur. Det har inspirerat forskare att börja kartlägga sköldpaddans arvsmassa och gener som ger den ett så långt liv. Sköldpaddor kan bli över 150 år gamla.

Små sköldpaddor simmar betydligt mera än större. De mycket stora simmar knappast alls utan föredrar att gå på botten av sjöar och floder. Ute till havs flyter de äldre mest omkring och ägnar mycket liten kraft åt att förflytta sig.

Sköldpaddor kan bli extremt gamla. Galapagossköldpaddan eller elefantsköldpaddan kan bli  både stor och gammal, 150 - 200 år. En Aldabrasköldpadda (bilden) levde från 1750 till 22 mars 2006 och blev alltså 256 år gammal.

HOTEN

Människan är största hotet mot sköldpaddan, fiske,  föroreningar och kustnära bebyggelse. Forskare uppskattar att 30 000 dödas olagligt årligen i Baja California. I Sydostasien och södra Stilla havet beräknas ca 50 000 dödas årligen genom olagligt fiske. Havssköldpaddan är nu klassad som utrotningshotad och WWF gör nu allt för att rädda det kvarvarande beståndet.

Underlag: WWF och Wikipedia

   

NÄR PANDEMIN ÄR ÖVER

 Pandemin har krävt återhållsamhet av oss människor på många sätt i umgänget med såväl närstående som gentemot andra människor omkring oss ute i vardagslivet:  i affärer, apotek, på vårdcentraler och på skolor och förskolor när barnen skall lämnas och hämtas. All fysisk kontakt med andra måste undvikas. Förr tog man i hand och ofta kramades man. När pandemin är över, alla skall ju vara vaccinerade till sommaren, kommer vi då att återgå till våra gamla vanor och ta i hand och kramas? Några av våra äldre i Sherwoodskogen har funderat på detta och kommit fram till att våra urgamla vanor att ideligen ta i hand och kramas (men det är av yngre datum) kommer inte tillbaka, i vart fall inte de första åren.

Pandemin-seden att hälsa med armbågen som i fågeldansen, den seden försvinner snabbt. I stället kommer vi att göra som tailändarna och en del andra folk och tacka och hälsa med handflatorna tryckta mot varandra, tittande varann i ögonen. De senaste årtiondenas kramande kommer dock att upphöra i den dagliga samvaron men fortlever naturligtvis i andra sammanhang.

När det gäller deltagande i olika  evenemang som idrott, teater och bio tror vi att den verksamheten kommer att återupptas som förr, dock inledningsvis med krav på numrerade sittplatser som ger ett visst avstånd. Andra evenemang som till exempel festivaler och utomhuskonserter med tusentals människor som står tätt sammanpackade kommer att omorganiseras så att bättre utrymme skapas för publiken. Nöjesparker, djur-och hembygdsparker, muséer mm kan återuppta sin verksamhet ungefär som tidigare.

 Dock krävs viss kontroll på antalet besökare för att undvika trängsel.                                                                                                                                      

Stadslivet kommer att återupptas som vanligt. Under det dryga år som gått sedan pandemin startade har myndigheterna tutat i oss att "hålla avstånd". Det beteendet kommer nog inte att försvinna i första taget. Vi får vänja oss eller vänja oss av med detta.

Restauranger och krogar kan hålla öppet som förr, begränsade utskänkningstider blir inte aktuella längre.

Resandet behöver lång tid för att återhämta sig. Osäkerhet om smittläget i andra länder kommer i vart fall att dämpa reslusten inledningsvis. Läkarna är fortfarande osäkra på om en vaccinerad kan smitta en ovaccinerad.

Alla torde vi vara väl medvetna om att det finns många hot som lurar på oss de kommande åren. Att den här pandemin kan kväsas innebär inte att vi kan känna oss säkra inför snarlika eller värre farsoter i framtiden. Stora forskarinsatser krävs så att mänskligheten kan hålla jämna steg med nya uppdykande pandemihot.

Hotet om en klimatkatastrof tar forskarna numer på allvar men det gör långt ifrån alla vanliga människor. Men klimatet är så avgörande för vår framtid så den frågan kräver allas engagemang. Mat- och flyktingkatastrofer följer i klimatfrågans spår. Stora områden runt ekvatorn kan bli obeboeliga på grund av värmen, stora variationer i nederbörden kan göra en del områden till öknar andra kan översvämmas. Den stigande havsvattennivån riskerar att översvämma stora kustområden.

Utöver dessa hot torde människans egen galenskap vara det största hotet. Två världskrig och hundratals småkrig under 1900-talet har skördat mer än 100 miljoner döda. Ett fortsatt krigande på 2000-talet, stora eller små krig, kan komma att skörda enormt många offer, i en tid då allt fler länder har tillgång till kärnvapen.

Albert Einstein lär skall ha sagt vid något tillfälle att "så länge det finns två män kvar på jordens yta kommer det att finnas krig".

Man kan verkligen fråga sig vad det är för arv som vi lämnar efter oss åt kommande generationer.

Underlag: De äldste i Sherwoodskogen

 

SVERGE OCH NATO

" Varför har Sverige övergivit sin politik för fred och avspänning?" frågar sig nio f d politiker och ambassadörer med Hans Blix, Pierre Schori, Thage G Peterson och Maj Britt Theorin i spetsen i en debattartikel i måndagens DN.

Orsaken till att denna illustra skara dyker upp på scenen igen efter en lång bortavaro tycks vara den "Nato-option" som riksdagen antog nyligen, enligt vilken "Sverige förbehåller sig rätten att söka medlemskap i Nato om vi skulle anse det nödvändigt".

Det var detta som fick de nio att vakna till liv igen. Det är som en återklang av 1950-talet och kalla krigets dagar. I botten ligger deras eviga aversion mot USA och Nato. Hur Ryssland beter sig tycks inte ha någon som helst betydelse. Man hade ju kunnat hoppas att ryska säkerhetstjänstens försök att giftmörda oppositionsledaren Aleksej Navalnyj skulle ha gett upphov till funderingar. Men inte alls. Inte överger Sverige sin säkerhetspolitik för att vi reagerar när Ryssland spärrar in honom och 10 000 ryska  medborgare som demonstrerat för hans frigivande. Däremot avslöjas åter igen Putins totalitära regim.

Inte heller tycks andra påtagliga otrevligheter från rysk sida ha gjort intryck på de nio. Annekteringen av Krim och sydostliga delar av Ukraina och anfallskriget mot Georgien, som visat tecken på att vilja bli självständigt, har gått de nio spårlöst förbi, liksom Putins skoningslösa bombande av ett redan helt sönderbombat land, för att tillmötesgå slaktardiktatorn al- Hassads önskemål. I Syrien är Putin ute efter att få tillgång till flyg- och flottbaser för att kunna påverka verksamheten i Mellanöstern och på Medelhavet. Var än Ryssland agerar, gör man det med expansiva avsikter. Men ingenting tycks göra intryck på de nio, de kallar Ryssland agerande för "offensiv politik med inslag av av militär aggression".

Sverige hör inte hemma i Nato, menar de nio. Nato-optionen som riksdagen beslutat om anser de vara förkastlig, den påstås bara skapa osäkerhet om Sveriges linje. Det är denna så kallade nya linje som de nio anser har ökat spänningen i Europa. Mycket märkliga slutsatser - tala om att göra en höna av en fjäder eller att koka soppa på en spik.

Naturligtvis vet de nio och även Kreml att Sverige aldrig varit alliansfritt, inte ens under det kalla kriget. I dag sker samarbetet öppet, vi gör nästan allt med Nato utom att vara medlemmar.

Vi kan alltid hoppas att Nato kommer och räddar oss om vi hamnar i olycka. Dessvärre åtnjuter bara medlemmar de kollektiva försvarsgarantierna och dessa vill de nio verkligen inte ha - det skulle betyda osäkerhet! I stället önskar de sig "en självständig utrikes- och säkerhetspolitik", som förväntas minska spänningarna mellan stormakterna". Sic! Verkligen en kolossal överskattning av Sveriges globala roll. Den drömvärld de nio lever i har aldrig existerat.

Underlag: Gunnar Jonsson, ledarskribent DN

 

DEN AMERIKANSKA DRÖMMEN

 En person som börjar med två tomma händer och bygger sin lycka genom hårt arbete. Det är den amerikanska drömmen. Men arbetarlönerna i USA är numera så låga att de knappt går att leva på. I Sverige ligger en typisk lägstalön för så kallade enkla jobb på 148 kronor i timmen. I USA är minimilönen 60 kronor. Anställningsskyddet är klent, och socialbidragen låga. En ensamstående mamma med två barn får på vissa håll bara ut 1300 kronor i månaden, noterar BBC i en dokumentär. Lägg därtill att amerikanerna inte bara måste försörja sig utan också skapa marginaler: Grundskolan och gymnasiet är gratis, men av varierande kvalitet, och man betalar själv för den vidareutbildning som

 

krävs för att komma någonstans, ett collage eller ett jobb. Man måste också betala merparten av sin sjukvård.

Pandemin har gjort ekonomin ännu mera ansträngd. Även medelklassen rasar lätt igenom det sociala skyddsnätets grova maskor. Den amerikanska drömmen är död! I dess ställe uppstår de så kallade solskenshistorierna.

DEN AMERIKANSKA DRÖMMEN HAR ERSATTS AV SOLSKENSHISTORIER.

Häromdagen rapporterade nyhetsbyrån ABC om en tjej i Texas som hade kommit in på ett prestigefyllt college, men som i stället fick använda sina besparingar till att hjälpa sin arbetslösa mamma. Se så fint en ung person offrar sig för familjen och ger upp sin framtid, framhöll ABC. Tack och lov förbarmade sig tittarna och betalade hennes collegeplats.

Samma sak hände det matbud i San Fransisco som bestals på sin bil, medan hans två barn satt fastspända i baksätet. De återfanns oskadda, varpå folk skramlade så att de skall kunna gå i förskolan i stället för att åka runt med sin pappa hela dagarna.

Hjälp fick till sist även den så kallade Gorilla glue girl, Tessica Brown i Lousiana, som av någon outgrundlig anledning sprejat en mängd industrilim på huvudet för att få löshåret på plats, varpå det stelnade till en solid hjälm. Genom donationer kunde hon i dagarna åka och träffa en kirurg som bokstavligen skall försöka rädda skinnet på henne.

Sådan är den sköna nya världen.

Det finns bland en del politiker en naiv idé om att tillvaron vore bättre med så låga skatter som möjligt, så att folk själva får välja vad de vill lägga sina slantar på. Men en stat med hårt beskuren välfärd skapar inte mer frihet, utan en väldig massa ofria människor som inte har något val alls. Det illustrerar nu USA, där allt man till sist har att hopas på är att framstå som tillräckligt behjärtansvärd

ALLA HJÄRTANS DAG

 14 februari är det  Alla  hjärtans dag, eller Valentin-dagen. Vem var denne Valentin?

Sankt Vallentin är namnet på åtminstone tre olika personer som led martyrdöden på 200-eller 300-talet e.Kr. Det är oklart vem av dessa som gett upphov till 14 februari. Den kanske mest sannolike är Sankt Valentinus, en präst i Rom. Han halshöggs 14 februari 269 e.Kr. under kejsar Claudius II förföljelser av kristna. Valentinus valde martyrdöden i stället för att avsäga sig sin kristna tro. Hans brott var att han vigt ett kristet par. I senare böcker av Jacobus Voragines utvidgas historien om hur Valentinus hade hjälpt sin fångvaktares dotter att återfå synen. Enligt sägnen skrev han ett brev till henne innan han halshöggs. Brevet var avslutat med "Din Valentin".

Rättsmedicinsk ansiktsrekonstruktion av en av de kända helgon som hette Valentin gjord av konstnären Cicero Moraes.

Minnesdagen av Sankt Valentin firas sedan 498 den 14 februari på anmodan av påven Gelasius I. Efter en allmän utrensning 1969 av helgon med legendursprung, firas Sankt Valentin inte längre officiellt i den romersk-katolska kyrkan.

Det var under medeltiden i Storbritannien och Frankrike som firandet antog de romantiska former som det har i dag. Man menade att 14 februari bildade fåglarna par och började bygga sina bon. Byarnas ungdomar bildade då också par på lek på Valentindagen. På 1400-talet började de första Valentinkorten dyka upp.

I USA förankrades inte traditionen förrän på 1840-talet då pappershandlare började annonsera om Valentinkort.

I Sverige märks dagen på försäljningen av rosor som ökar kraftigt runt 14 februari. Hos oss slog firandet igenom på allvar 1985 när Alla hjärtans dag började skrivas in i svenska kalendrar.

Numera har dagen alltmer blivit ett kommersiellt jippo som har föga med den religiösa bakgrunden att göra. Men de allra flesta av oss lever ändå kvar i traditionen, det kan handla om en extra kram, alternativt inledningen på fågeldansen i dessa coronatider, eller kaffe på sängen eller en röd ros på matbordet. Hos oss i Sherwoodskogen blev det en hummer till kvällen som en festlig markering.

Underlag: Vår historia och Wikipedia

PS. Vi hade en märklig dag i förrgår den 12 februari, en palindromdag. 12 februari 2021 kan ju också skrivas 20211202. Det blir samma dag baklänges. Kan någon matematiskt begåvad person tala om hur ofta sådana dagar inträffar? /DS

LANDET LAGOM

 ÄR SVERIGE ETT LAND I OLAG?

 Sverige brukar beskrivas som landet Lagom, men bakom anspråkslösheten döljer sig ofta Bror Duktig. Till självbilden hör Sverige som förebild för världen, för hur det skall vara. Lagom är bäst. Till detta skall man lägga den politiska viljan att  alltid ligga i modernitetens  framkant. Båda delarna har format landet.

Det är inte någon tillfällighet att Sverige alltjämt sticker ut i World Values Survey i fråga om värderingar som fångar upp rationalitet och självförverkligande. I teorin som ligger till grund för undersökningen är det just en sådan utvecklingsinriktning som är eftersträvansvärd. En baksida för svensk del är en sorts kollektiv individualism med ett svagt civilt samhälle.

SVERIGEBILDEN

1936 utkom den amerikanska journalisten Marquis Childs bok "Sweden. The middle way". Den blev en internationell bästsäljare inte minst för att president Roosevelt uppmärksammade den. Tesen var att Sverige med sin reformvänliga socialdemokrati hade funnit en gyllene medelväg mellan kommunism och kapitalism.

Sverige lyftes fram i världen som en modell och ett argument i diskussionen om behovet av en "New Deal" i depressionens 30-tal. I slutet av 1940-talet försökte socialdemokraterna göra en rejäl vänstersväng men i stället för mer socialisering blev det mer samförstånd. LO och SAF turnerade på 50-talet tillsammans i världen för att sälja in "den svenska modellen". Det var dock, har Assar Lindbeck konstaterat, först i början av 70-talet som det är relevant att tala om en svensk modell, en svensk särväg. Åter stod Sverige i fokus. Det ekonomiska experimentet handlade om välfärdssystemen, arbetsmarknaden, skatter, AP-fonder och löntagarfonder och om statlig inblandning och fackets makt.

När Palmes experiment hade misslyckats lanserades en ny S-modell på 1980-talet "den tredje vägen" som skulle bana väg för en mera liberal politik och för att komma tillrätta med de problem som uppstått efter vägen. Men tankarna från 30-talet om den gyllene medelvägen är fortfarande återkommande hos socialdemokraterna.

Samförstånd eftersträvades. Som efter det kalla kriget då det svenska försvaret lades ner  för att nu byggas upp igen.

Vid kärnkraftsomröstningen 1980 segrade Linje Lagom - avveckla med förnuft. Men hur förnuftigt var detta? Är inte också det nyligen nedstängda Ringhals I - trots skyhöga elpriser i södra Sverige och elbrist på sikt - ännu ett exempel på motsatsen, på oförnuft?

Kan man med bästa vilja i världen beskriva den svenska pandemistrategin med över        12 000  döda som förnuftig eller lagom? Kanske borde vi, när vi blickar ut över världen, och ser problemen som hopar sig här hemma, just nu beskriva oss som ett land i olag.

Underlag: Claes Arvidsson, SvD via Toröredaktionen