ÄNNU EN TEMADAG

 Vem eller vilka som formulerat teman för februaris sista dag är inte känt. Vi skall ändå granska dessa,  seriösa eller skämtsamma.

28  FEBRUARI

INTERNATIONELLA  MUSARMSDAGEN

Musarm är, som de flesta vet, ett samlingsnamn för värk eller stelhet i arm, nacke, axlar, rygg, handled eller fingrar. Besvären beror bland annat på monotona arbetsställningar då musklerna ansträngs ensidigt under lång tid, till exempel vid datorarbete. Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket kan upp emot 5 % av alla datoranvändare drabbas av detta.

Musarmsbesvär kan uppträda på flera olika ställen i armar och i händer. En vanlig variant är den så kallade "tennisarmbågen" som ger smärta på armbågens utsida. Genom att ta korta pauser och göra diverse stretchövningar med jämna mellanrum kan man minska den monotona belastningen av musklerna.

MYGGHOLKENS DAG

En myggholk är  naturligtvis en skämtartikel. Den kan användas som prydnad eller som present. Den är tänkt som bostad eller tillfälligt skydd åt myggor. Myggholken är utformad som en fågelholk men mycket mindre, ett par cm på höjden. Holkens praktiska betydelse för myggor kan ifrågasättas då myggor inte bygger bo. Mygghonorna levererar sina ägg direkt i vatten där sådant finns.

Ingemar Lindvert från Frösön har från 1980-talet till mars 2013 tillverkat och ca 60 000 myggholkar. Idén med holkar fick han efter att ha startat tillverkningen av myggkubben, på vilken avsikten var att lägga en mygga och sedan döda den med  till exempel en yxa, även det en skämtartikel naturligtvis, eftersom avrättningsmetoden är svår att tillämpa i  praktiken. Som en motvikt började Lindvert  tillverka myggholkar, där myggorna skulle kunna ta skydd från illasinnade personer som hade en myggkubb.

Myggholken är även namnet på en gård 3 mil nordväst om Jokkmokk. Gårdsfolket har en kaffeautomat invid vägen för turister och andra passerande. Inne i Jokkmokk har de ett bokcafé/antikvariat, vars namn är Myggholkens väntrum. Det är Myggholkens gårdsfolk som instiftat Myggholkens dag.

KALEVALADAGEN

Tavla av Akseli Gallen-Kallela: Sampos försvarare, 1896. Åbo konstmuséum.

Kalevaladagen är den finska kulturens dag. Dagen har fått sitt namn efter Finlands  nationalepos Kalevala som sammanställts av Elias Lönnrot. Kalevala är en symbol för nationaliteten, det egna språket och kulturen som sedermera blev grunden till den finska identiteten.

Kalevaladagens firande tog sin början under 1800-talet i de akademiska kretsarna och den första allmänna Kalevala-festen anordnades 1885 av finska litteratursällskapet till bokens 50-årsdags ära. En anledning till att dagen blivit så stor är att Elias Lönnrot haft störst betydelse för det finska skriftspråkets utveckling näst efter Mikael Agricola, som ofta kallas det finska skriftspråkets fader. 

Lönnrot gav ut den första sammanställningen av Kalevala 1835. Det var också nu som ordet nationalepos började användas flitigt. År 1849 gav han ut en ny, omarbetad version som blev det nationalepos som vi känner till i dag. Kalevala översattes till svenska 1841 och till franska 1845. I dag har det översatts till 60 olika språk.

Elias Lönnrot föddes 9 april 1802 i Sammatti socken och dog 18 mars 1884. Han var bland annat professor i finska, doktor i medicin och en aktiv skribent i många tidningar. Inspirationen till Kalevala hämtade han från många resor i Finland och Karelen där han lyssnade på runsångare och samlade in sånger och dikter, men han skrev också själv en hel del texter. Kalevala är Finlands motsvarighet till Odyssén och Illiaden.

Underlaget rörande Musarmen och Myggholken är hämtat från Wikipedia. Underlaget rörande Kalevala har erhållits från Finlands generalkonsulat i Göteborg.