Vintermånaden februari är årets kortaste, vilket borde glädja alla dem som ogillar snö och kallgrader. De flesta av årets dagar har numera upphöjts till att bli så kallade temadagar.
Vi skall titta på de temadagar som finns kvar i februari och nöjer oss inledningsvis med de tre dagarna 24, 25 och 27 februari.
24 FEBRUARI
SVERIGEFINNARNAS DAG
Dagen började firas 2011 och från och med 2013 finns den som en officiell dag i den svenska almanackan.
Sverigefinnar utgör den största nationella minoriteten i Sverige, omkring 500 000 personer, och dagen skall synliggöra den sverigefinska minoritetens historia, språk och kultur som en del av det svenska kulturarvet.
INTERNATIONELLA EBM-DAGEN
EBM står för Electronical Body Music. Dessvärre kan den här musikformen bara förklaras av ett fåtal invigda.
Om något internationellt firande skall ske är inte känt. De invigda kommer säkert att uppmärksamma dagen på något sätt.
25 FEBRUARI
GRAPEFRUKTENS DAG
Alla vet vi ju vad en grapefrukt är. Men alla vet kanske inte att grapefruktjuice kan påverka vissa läkemedel så att de blir verkningslösa. Naringin och bergamottin i juicen hämmar ett enzym och kan skapa ansamlingar av läkemedel som annars skulle ha brutits ner.
Den i särklass största producenten av grapefrukt är Kina, som står för 44% av världsproduktionen, USA står för 11% och en lång rad länder följer sedan från 2 till 5%.
27 FEBRUARI
INTERNATIONELLA ISBJÖRNSDAGEN
Antalet kvarvarande isbjörnar beräknades 2015 till 22000 till 31 000, varav 40 % i Kanada.
Isbjörnen kan väga upp emot 800 kg och blir som regel, om den får vara i fred, 20-25 år gammal.
Isbjörnen är högst upp i näringskedjan i det arktiska marina systemet. På vissa platser där havsisen smälter bort håller dock späckhuggaren på att ta över som toppredator. Isbjörnar är mycket goda simmare och kan simma upp till 50 mil i iskallt vatten mellan packisen och land. Deras enorma ramar fungerar som snöskor i snön och som paddlar i vattnet.
FÖDER MITT I VINTERN
Honor parar sig vid tre års ålder och får då åtta månader senare 1-3 ungar. Ungarna föds mitt i vintern, runt nyår. Isbjörnsmamman tillbringar vintern i idet och ger mjölk till ungarna. Honan äter och dricker inte under tiden i idet utan använder kroppsfettet.
I mars-april när ungarna är cirka tre månader lämnar de idet med sin mamma. De stannar med sin mamma tills de är ca två år. Under den tiden lär honan sina små hur de skall överleva i den arktiska miljön. De lär sig simma i det iskalla vattnet och åka rutschkana nerför snön.
Hanarna går inte i ide utan är ute hela vintern, men kan tillfälligtvis ta skydd vid riktigt dåligt väder.
ÄTER BARA KÖTT
Isbjörnen är den enda av de sju björnarterna som i stort sett bara lever av kött. Det är på packisen som björnar jagar sin föda och det är där de tillbringar det mesta av sin tid. När havsisen försvinner i söder i sommaren drar en del sig mot norr tillsammans med isen och sina byten. Andra isbjörnar tillbringar sommaren på land och lever på lagrat kroppsfett från vårens jakter, kompletterat med kött från självdöda sälar och valar, samt fågelungar och ägg.
Mellan april och mitten av juli äter de upp sig för att klara den isfria perioden som kan vara upp till fem månader. De behöver äta ca två kilo fett per dag och favoritbytet är vikarsälar som har hög koncentration av kroppsfett. När sälen kommer upp i sitt andningshål genom isen är björnen ofta beredd att slå till. Isbjörnar letar också upp sälungar som fötts i hålor i isen. Dessutom jagar de storsäl intill kalvande glaciärer samt grönlandssäl och vitval ute på isen. En isbjörn klarar till och med att dra upp en val på över ett ton på isen, så stark är den.
HOT
Isbjörnarna har inga fiender förutom människan som jagat dem hårt under lång tid. Det största hotet i dag, när jakten är reglerad, är den globala temperaturhöjningen och illegal jakt.
På grund av växthusgaserna i atmosfären smälter den arktiska havsisen tidigare varje år vilket ger isbjörnarna kortare tid att jaga och bygga up fettreserver inför sommaren. Dessutom har vinterisen börjat frysa till 3-4 veckor senare än normalt på många ställen.
Isbjörnen är en viktig del i det arktiska ekosystemet och det som påverkar isbjörnen påverkar också alla andra arktiska arter. WWF arbetar bland annat med att belysa hoten från klimatförändringarna och den illegala jakten.
WWF stödjer också forskning om isbjörnar och hoten mot Arktis. I Sibirien har WWF anställt flera isbjörnspatruller som har som uppgift att minska konflikten mellan hungriga isbjörnar och lokalbefolkningen.
I och med att att havsisen kommer att smälta bort allt mer i Arktis finns det risk för en ökad sjöfart, olje- och mineralutvinning och fiske. WWF arbetar med alla dessa frågor som alla är av största betydelse för isbjörnens överlevnad.
Underlag: Världsnaturfonden WWF, Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar