Trögkryparen eller björndjuret är en stam inom djurriket. De är mycket små, 0,05 - 1 mm.
Trögkryparen är i huvudsak vattenlevande även om de kan återfinnas på land, till exempel i mossor. De kännetecknas av fyra kloförsedda "benpar" som används till att gå eller klättra med.
PROTEIN GÖR TRÖGKRYPARE ODÖDLIGA
Ny forskning avslöjar varför de millimeterstora trögkryparna kan överleva nästan allt. Hemligheten ligger i ett speciellt protein som skapar en sköld runt djurets dna.
Världens mest tåliga djur, de små trögkryparna eller björndjuren, är kända för att överleva där alla andra tvingas ge upp. Det lilla djuret med åtta ben tål temperaturer från -272 grader till +150 grader, klarar sig utan vatten i decennier, står emot extremt högt tryck och kraftig strålning samt överlever i det vakuum som råder i rymden. 31 år är rekordet för hur länge trögkryparen kan överleva i en frys. Rekordet sattes vid ett japanskt försök mellan 1983 och 2014.
När trögkryparen går i dvala drar den in benen i kroppen, torkar ut och minskar ämnesomsättningen till ett absolut minimum. I detta tillstånd kan djuret överleva i decennier.
Hemligheten ligger i trögkryparens förmåga att gå in i ett tillstånd av dvala som kallas kryptobios där ämnesomsättningen reduceras till 0,01 procent av det normala. Men hur djuret konkret undviker att dess dna blir förstört av de extrema prövningarna har hittills varit en gåta. 2016 upptäckte forskare från The University of Tokyo i Japan att trögkryparen har ett speciellt protein som kallas Dsup, som på ett eller annat sätt skyddar det genetiska materialet. Detta har nu bekräftats av forskare från Centre for Plant Biotechnology and Genomics i Spanien. Med hjälp av en superdator har de tagit fram en modell som visar hur mycket de enskilda atomerna i Dsup-proteinet kan röra sig i förhållande till varandra. Modellen avslöjar att Dsup-molekylen är löst sammansatt. Det gör den extremt flexibel vilket gör att den kan ta sig fram till dna-molekylen och kapsla in den. Forskarna anser att Dsup fungerar som en sköld som skyddar trögkryparens dna mot stark strålning och skadliga ämnen, exempelvis de aggressiva molekyler som vi kallar för fria radikaler.
Den nya kunskapen kan visa sig bli värdefull både inom medicinens och rymdfartens värld. Om funktionen av Dsup-proteinet överförs till mänskliga celler kan det exempelvis bli möjligt att skydda friska celler mot strålning i samband med cancerbehandlingar . På längre sikt kan astronauters kroppar med hjälp av forskares insats göras mer toleranta mot den kosmiska strålningen i rymden och på främmande planeter.
Underlag: Illustrerad Vetenskap nr 2/21
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar