I Ryssland har presidenten diktat ihop en egen version där ingenting är sant och allt möjligt, med författaren Peter Pomerantsevs ord. Skildringen av kriget i Ukraina blir ur den synvinkeln helt logisk. Mammor som bärs ut på bår från bombade barnsjukhus i Mariupol är "skådisar". Massdödandet i Butja är "iscensatt av engelsmännen". Den ryska invasionen har förhindrat ett nazistiskt folkmord. "Vi hade givetvis inget val", konstaterar Putin.
USA hade tills nyligen en president som ljög lika skrupelfritt, även om föresatserna var mindre grymma.
Sanningen, till och med den enkla , verifierbara varianten - är under systematisk attack från några av världens mäktigaste män. De bombarderar den med medvetna lögner och dimmiga "narrativ".
Precis därför var det så viktigt att Joe Biden i veckan tog bladet från munnen och beskrev det som sker i Ukraina för vad det är: ett folkmord.
Man kan, som Frankrikes president Macron, invända att f-ordet skall användas med försiktighet, eftersom ryssar och ukrainare "är bröder". Men var de inte bröder i Bosnien, Rwanda och Kambodja? Man kan också invända att Biden garderar sig genom att inflika att han inte resonerar "juridiskt". Därmed kringgår han det rättsliga ansvar att ingripa som folkmord innebär. Men då missar man vikten av att kalla saker vid deras rätta namn när starka krafter vill göra tvärs om.
Egentligen är det ganska enkelt. Man kan, som Macron eller Tysklands Scholz, väga orden på guldvåg i ett slags fåfäng förhoppning om att än en gång försöka tala Putin till rätta. Det var Angela Merkels linje. Eller så kan man som USA på onsdagen, förse Ukraina med vapen för motsvarande 8 miljarder kronor och använda sin moraliska auktoritet för att tala klarspråk om vad som sker i Ukraina. Det är Reagan-linjen. Joe Biden säger som det är. Tack för det.
Underlag: Arvid Åhlund, ledarskribent DN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar