DRÖNARE

De allra flesta människor i vårt land, och även i de flesta andra, vet mycket väl vad en drönare är och hur de fungerar. Numera kan man köpa en liten flygklar drönare hos Claes Olsson eller på Jula för en billig penning, 500 till 1 000 kronor. Drönarna drivs i luften av ett antal rotorer, vanligen fyra. För de minsta drönarna krävs inget särskilt tillstånd för att  flyga med dem, för de större krävs särskild behörighet.

De större drönarna, med vikter på ett ton och mera, är främst framtagna för militärt bruk. Men  även de minsta kan ha en militär användning. I Israels armé hade för några år sedan varje soldat en liten drönare i ryggsäcken. Den kunde han ta fram och skicka iväg för att inte råka ut för ett bakhåll.

Den civila användningen av drönare är stor inte bara vid polisinsatser. Det finns en lång rad av angelägna användningsområden, till exempel vid olyckor, skogsbränder, spaning efter försvunna, övervakning av elnät, landsvägar och järnvägar och på senare tid även vid leverans av lättare gods , till exempel läkemedel i storstadsområden. Men den stora fördelen med drönare är deras förmåga att ta bilder och sedan utan tidsfördröjning överföra dessa till avsändaren. I militära sammanhang kan drönare användas för vapeninsatser mot kända eller uppdykande mål. Drönaren kan styras från avfyringsplatser hundratals mil från operationsområdet, till exempel i Ukraina.

I mars skickade USA ett hundratal så kallade "kamikazedrönare" till Ukraina och den 21  april meddelade USA att man kommer att skicka fler och tyngre varianter. En kamikazedrönare flyger runt i ett område tills den finner ett mål. Sedan flyger den in i målet och exploderar. För att hitta sina mål används så kallad AI-teknik.

Det är tydligt att vi kommer att få se mera av de här vapentyperna framöver samt att debatten om det etiska och moraliska lär öka. Om drönarna blir ännu billigare att producera och teknologin går framåt kan man använda ännu större svärmar med kanske 10 000 -tals som flyger tillsammans. Då blir de väldigt svåra att stoppa om man inte kan hitta på något sätt att stoppa dem.

Organisationen Svenska Freds vill få till stånd en lagstiftning att det alltid skall finnas en mänsklig kontroll av vapen. Den tekniska utvecklingen går snabbt och lagstiftarna måste hinna med. En maskin ska inte få bestämma över en människas liv och död, säger Deborah Solomon på Svenska Freds.

DRÖNARSVÄRMAR

Militära drönarsvärmar fattar egna beslut. Svärmar på över 100 drönare kommer att  användas i framtida  krig.

Över en amerikansk bas i Mojaveöknen den 16 oktober i fjol flög tre jaktplan av typen Super Hornet. På kommando släppte de lös sammanlagt 103 mikrodrönare. Svärmen demonstrerade snart flockbeteenden genom att ta kollektiva beslut, flyga i formation och visa förmåga att reparera sig själv utan mänsklig inblandning. De anpassade sig till flockbeteenden man ser i naturen, säger William Ropen på det amerikanska försvarsdepartementet, och fortsätter - alla drönare kommunicerar och samarbetar med varandra utan ledare och kan därför hantera situationer där nya drönare ansluter eller där andra drönare avviker.

Projektet kallas Perdix efter en figur i den grekiska mytologin som snabbt tvingades lära sig flyga. Perdix var länge omgärdat av tung sekretess, men sedan i fjol har Pentagon velat berätta om dess framsteg.

Drönarnas hård- och mjukvara uppdateras kontinuerligt och byggs nu på billiga komponenter som ska kunna klara de hårda förhållanden som man kan förvänta sig i kommande krig.

Underlag: Fackpress