Namnen i almanackan, val av namn och dessas inplacering på viss dag under året, har långt ifrån varit så fast som i dag. Det är först mot slutet av 1990-talet som almanackorna blivit någorlunda säkra dokument.
Den bok som alltid haft ett normerande inflytande på namnlängden är emellertid almanackan. När boktryckarkonsten slog igenom i slutet av 1400-talet blev almanackor boktryckarnas kanske vanligaste produkt. Den äldsta bevarade svenska almanackan är från 1585. Under flera århundraden var psalmboken, Luthers katekes och almanackan de enda böcker som nådde ut till de flesta svenska hem.
Sedan regeringen 1749 tagit bort Akademiens ensamrätt på almanackshanteringen kunde tryckerierna i stort sett plocka in alla namn de önskade i almanackan och ett stort virrvarr uppstod vilket bestod i många år.
I mitten av 1990-talet träffade olika almanacksintressenter en överenskommelse om att utarbeta en gemensam namnlängd. I utredningen ingick representanter för Svenska Akademien, språk- och folkuniversitet, Svenska språknämnden, folklivsforskare och representanter för almanackstryckerierna. Arbetet inleddes 1996 och man var klar 2001.
Sedan 1994 utger Svenska Akademien en egen Akademialmanack med de 616 namnen i namnlängden.
I den nya namnlängden finns det två namn på 254 av årets dagar och ett namn på 104 dagar. Sex dagar är namnlösa: nyårsdagen, kyndelsmässodagen, Maria bebådelsedag, Johannes Döpares dag, allhelgonadagen och juldagen; därtill kommer vart fjärde år skottdagen.
Många gånger kan det vara av intresse att följa dagarna i namnlängden. Bra hjälp kan man få av Bengt af Klintbergs bok i ämnet. Han deltog som folklivsforskare i arbetet 1996.
DAGENS NAMN 12 MAJ ÄR CHARLOTTA OCH LOTTA
Namnet är franskt, och en diminitiv form av Charles (Karl).
Namnet Charlotta har använts i Sverige sedan mitten av 1600-talet. Det kom in i almanackan 1772 för att hedra hertig Karls (sedermera Karl XIII:s) Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, svensk drottning 1809-1818.
Under 1700- och 1800-talet var Charlotta den vanligaste formen. Namnet kommer från franska Charlotte. På 1900-talet blev namnet populärt igen och förblev så. På 1500- och 1600-talet förekom ofta den sammansatta formen Ann-Charlotte. Vid millenieskiftet fanns det omkring 60 000 svenskor som hette Charlotta eller Charlotte.
Redan på tidigt 1700-tal förekom kortformen Lotta som tilltalsnamn. En annan kortform är Lotten.
Lotta Svärd
På 1600-och 1700-talet blev namnet Lotta vanligt och används numera som officiell namnform. I dag bärs namnet av omkring 3 000 kvinnor i Sverige.
RUNEBERGS DIKT "LOTTA SVÄRD"
Så här börjar och slutar dikten:
Ty en pärla var hon på krigets stråt,
Och en äkta pärla också,
Och något tålte hon skrattas åt,
Men mera att hedras ändå.
I folktraditionen har dagen på många håll setts som den första gökdagen. Då ska man höra göken gala, om så snön ligger jäms med gärdsgårdarna, har det sagts i Värmland.
Underlag: Bengt af Klintberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar