Nu glömmer vi galningen Putin för en stund i dessa rader och ägnar oss i stället åt några nygamla limerickar. Som alltid i den här branschen finns det risk för att ni hört några förut, ursäkta i så fall.
En pianist som var från Skanör
han älskade så sin likör
han flaskorna tömde
och noterna glömde
nu spelar han mest på gehör.
En stationsinspektör ifrån Krokom
blev känd för att löpa amok om
hans hustru om natten
sa: Nej för katten-
dej luktar det verkligen lok om.
En djupsinnig gosse från Skuru
funderar på, vadan och huru.
Om levnad och död
och sorger och nöd
han försörjer sig numer som guru.
Den norske författaren Ibsen
bar alltid en stekt fisk i slipsen
i hans väst av brokad
fanns det sauce remoulade
och i bakfickan hade han chipsen.
En nunna vid klostret i Funk
sa: Mitt liv går sin vanliga lunk,
man blir inte fet
av att vara asket,
men till kaffet så tar jag en munk.
som aldrig drack annat än Pommery,
och bjöd man dem vatten
så sa de, fy katten,
det är ju sånt man omkommer i.
Två schizofrena bröder i Spånga
som var väldigt olika långa.
Dom var glada ändå
när dom tänkte uppå
att dom trots allt var lika många.
En påskkärring flög ifrån Kjula
men genast det började strula.
Visst borde hon haft
ett helt kvistfritt skaft
för stickor i häcken är fula.
En het magdansös ifrån Slake
hon dansade med sådan stake:
inget ljud, inget ord
hördes ifrån något bord,
endast gylfknappars smällar i take´.
En märklig ung dam från La Plata
med rumpan kan vissla och prata.
Hon är särdeles fin
på "God save the Queen"
och Beethovens "Appasionata".
Källor: Egna och andras
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar