lördag 3 september 2022

SOVJET RASADE SAMMAN UNDER GORBATJOV


 MICHAL GORBATJOV AVLED 30 AUGUSTI I ÅR. SOVJETUNIONENS FALL UNDER GORBATJOV I DECEMBER 1991 VAR BEVISET PÅ FRIHETENS KRAFT.

Mellan andra världskriget och 1989 stod kampen mellan två system.
Det ena gav människor rätt att själva välja sina styrande. Det tillät fri press, fri opinionsbildning, människor fick resa fritt, tillbe vilken gud de ville och i möjligaste mån styra sitt eget öde.
I det andra styrde en elit som aldrig behövde ansvara för sina handlingar i fria val. Den som protesterade slängdes i mörk cell. Systemet var dessutom uttalat expansivt, stod berett att öka sin makt med våld och höll därför hundratusentals soldater stridsberedda i satellitstater, lika ofria som centralmakten.
Ändå blev många förvånade när Sovjetunionen brakade samman för trettiotalet år sedan, under generalsekreterare Michail Gorbatjov. Var det verkligen så illa? Även om sovjetsocialismen hade få öppna försvarare - i Sverige var det Vänsterpartiet Kommunisterna som länge kurade under sitt ideologiska paraply - försökte många tona ner att Moskvas diktatur var något absolut ont.
Sverige skulle gå en  " tredje väg" . Vi var formellt neutrala mellan demokrati och diktatur.
Michail Gorbatjov erkände däremot vad alla innerst inne visste: hans system var icke-fungerande, orättfärdigt och på alla sätt - moraliskt, politiskt, ekonomiskt - korrumperat. Diktaturens försvarare och förmildrare i öst som väst förde en hopplös  kamp.


Sovjetunionens och dess satellitstaters fall var ett ytterst konkret bevis på att människan vill frihet. Och det vill hon fortfarande. Det är lätt att glömma. Det är mörkt på många håll i världen, demokratin är på tillbakagång, auktoritära regimer stärker sitt grepp och friheten är på undantag som politisk fråga.

I den årliga sammanställningen från det amerikanska demokratiinstitutet Freedom house konstateras att "den globala friheten står inför ett allvarligt hot". 38 procent av jordens befolkning lever i dag i icke fria länder, den största andelen sedan 1997.
Det handlar inte bara om politiskt förtryck som i Ryssland och Kina. Det religiösa förtrycket håller fortfarande ett järngrepp över stora delar av världen. Och minskar friheten försvinner också mänskliga rättigheter för kvinnor, minoriteter och aktivister.
Men omvandlingen under Michail Gorbatjov ger en evig insikt att det aldrig är hopplöst. Även det otänkbara kan hända. Murar kan falla, järnridåer kan öppna sig. Frihetens kraft är inte svagare i dag än åren före Sovjetunionens kollaps och demokratiseringen av Östeuropa.
Den cyniske kan peka på att det som såg ut som frihetens gryning i Ryssland snabbt förbyttes i demokratiska bakslag, korruption och Putinregimens aggressivitet. Men då glömmer man vilken effekt murens fall fick för folket i det förslavade Östeuropa. Tidigare sovjetiska delrepubliker och marionettstater förvandlades till livskraftiga demokratier som snabbt sökte sig till sammanslutningar som EU och Nato. Det var just den förändringen i Ukraina som fick Putin att först skicka in sabotörer och infiltratörer, sedan stridsvagnar och soldater över gränsen.

Michail Gorbatjov sökte inte Sovjetunionens sönderfall, hans mål var en socialism med mänskligare ansikte. Men när människor får vittring på frihet sätts krafter i rörelse som maktens män inte alltid kan stå emot.
Hoppet finns kvar i mörkret. Demokrati, nedrustning och fred är alltid en möjlighet. Människan vill frihet. Det är Gorbatjovs arv.

Underlag: Ledare DN 2 september 2022























Inga kommentarer:

Skicka en kommentar