UKRAINA - PUTINS VIETNAM

 KRIGET I UKRAINA KAN BLI PUTINS VIETNAM

Det fortsätter att gå dåligt för Vladimir Putin.

Hans  trupper går på bakslag efter bakslag i kriget, där ukrainska motoffensiver gör  att erövrade områden tas tillbaka i rask takt. Bedömare använder ett ordval som går från "större nederlag" till "total kollaps" för Putins styrkor längs fronten.

 Vid förra veckans toppmöte i Samarkand behandlades han uppseendeväckande svalt (se gårdagens blogg) av tidigare kumpaner  som Kinas XI, Indiens Modi och Turkiets Erdogan.. Den senare sa till och med efter mötet att  Putin kunde vara beredd att avsluta kriget.

Det är inte märkligt att den ryske presidentens tal på onsdagen av flera bedömare klassas som "desperation" och "panik".

I talet aviserade Putin en partiell mobilisering av 300 000 man, främst reservister. Han upprepade också den ryska avsikten att hålla "folkomröstningar" på de ockuperade områdena så att dessa formellt blir ryskt territorium.

Lägg därtill det vanliga och djupt oansvariga skramlet med kärnvapen och klyschorna om att kriget i Ukraina är väst fel; det västliga målet är i själva verket att " försvaga, splittra och slutligen förstöra Ryssland".

Men tänk så bra det hade varit om Ryssland avstått från sitt anfall. Då hade västvärlden sluppit enas till Ukrainas försvar och förse landet med stora mängder vapen för att stå emot de ryska styrkorna.

Putins budskap att väst hotar Ryssland är och förblir en grotesk lögn och ett typexempel på vikten för en svag ledare att ha en yttre fiende.

Han har dock rätt i att striderna inte bara är ett hot mot Ukraina. Regimen Putin är definitivt i farozonen på grund av kriget som hittills varit ett stort fiasko för den ryska krigsmakten och framför allt för presidenten personligen.

Det finns en ironi i att antalet mobiliserade soldater - 300 000- är exakt detsamma som år 1967 fick inkallelsebrev till den amerikanska armén under det svällande  Vietnamkriget.

En artikel från New York Times från 2017 från historikern Amy J Rutenberg beskriver vad som hände med ett samhälle där allt fler amerikaner "tvingades till värnplikt för att kämpa i ett krig vars mål och metoder ett stort antal inte instämde i".

De fattiga sändes iväg. Medelklassen gjorde allt för att få uppskov. Känslan av orättvisa växte medan medelklassen lärde sig tricksen för att deras söner skulle slippa skickas till krig.

Hittills har Ukrainakrigets fasor hjälpligt hållits på avstånd från den vanlige ryssen. Det kan förändras nu - och det kommer att påverka synen på Putin. Särskilt om unga medelklassryssar tvingas bort till en front där de, med dålig träning och bristfällig utrustning, ställs mot en högmotiverad armé med moraliskt övertag och högmoderna vapen från USA och Europa. "Många medelklassmän såg det inte som sitt ansvar att tjäna i armén, särskilt i ett krig som de ansett som onödigt och omoraliskt", skriver Rutenberg i New York Times.

Västvärlden kan bara bemöta onsdagens besked på samma sätt som hittills: Mer stöd till Ukrainas kamp för oberoende, mer enighet, mer tålamod.

Vietnamkriget utlöste stora problem och satte punkt för Lyndon Johnsons tid som president. Kanske är invasionen av Ukraina på väg att välta Vladimir Putin.  

Källa: Ledare DN 22 september 2022