KYNDELSMÄSSODAGEN

                                                Lövjerskan - Den nordiska läkekvinnan

I dag är det kyndelsmässodagen.

Ordet kyndelsmässa är en ombildning av latinets missa candelorum "ljusmässa". Ordet kan  också ha påverkats av de svenska orden kinda och kynda "tända eld".

Kyndelsmässodagen är, förutom Marie bebådelsedag, den enda av de många medeltida Mariadagarna som fortfarande uppmärksammas i det svenska kyrkoåret. Dagen firas till åminnelse av att Maria bar fram Jesus i templet 40 dagar efter att han hade fötts.

I Gamla testamentet finns föreskrifter att mödrar ska frambära offer i templet 40 dagar efter att de fött ett barn. Lukasevangeliets beskrivning av hur Maria följde föreskrifterna ledde till att det blev sed i den kristna världen att mödrar skulle kyrktagas, som termen löd, dvs. ledas av prästen in i kyrkan när 40 dagar hade passerats efter förlossningen. Fram till dess betraktades de som orena och fick inte besöka kyrkan. Seden var allmän i det svenska bondesamhället fram till 1900-talets början.

Kyndelsmässodagen var helgdag i Sverige fram till och med 1772, då den utmönstrades ur kyrkoårets festkalender tillsammans med en mängd andra helgdagar från katolsk tid. Sedan dess har dagen firats i kyrkorna på närmast liggande söndag. I den medeltida kyndelsmässan ingick en särskild ljusvigning som följdes av ljusproccession och ljusmässa. Dessa inslag som givit kyndelsmässodagen dess namn har bevarats av kyrkan.

I den senaste namnlängden saknas något personnamn för kyndelsmässodagen.

I vissa delar av Götaland satte man slutligt punkt för julfirandet den här dagen, som gick under namnet "lillejul". Då åt man upp den sista julmaten och dansade kring granen.

Vid kyndelsmäss ska man tvätta kläder sades det, för då har Jungfru Maria lagt såpa i vattnet. Så sade man i Västsverige. Bakgrunden är antagligen att smältvattnet får lödder att bildas på vattenytan i åar och bäckar.

Väderleken var ofta av stort intresse förr. I södra Sverige har man väntat sig en rejäl köldknäpp just då, den s.k. kyndelsmässeknutan. I norra Sverige har bönderna fruktat töväder den dagen, det skulle få till följd att sommarvädret blev dåligt. Ett gammalt talesätt lyder: "Kyndelsmässtö ger fruset korn och ruttet hö."

Underlag: Bengt af Klinteberg