KLIMATFORSKARNAS SISTA VARNING

 DET HÄR ÄR KLIMATFORSKARNAS SISTA VARNING

Det här är den sista varningen. Det är budskapet från FN:s vetenskapliga klimatpanel. Men även om de ger råd hur mänskligheten kan undkomma en allt hetare planet så tvekar plötsligt klimatforskarna inför den skarpaste åtgärden.

Klimatforskarna i FN:s panel IPCC är brutalt uppriktiga med vad som är det största hotet mot mänskligheten.

Vi är fortfarande till 80 procent beroende av fossila bränslen trots att andelen förnybar energi växer. Om inte detta minskar radikalt de närmaste åren kommer vi inom bara några år helt blåsa förbi den röda linjen med max 1,5 grads uppvärmning av planeten. Men det står ingenting om att upphöra med fossil förbränning. Det står bara att fossila bränslen "måste minska." SVT erfar att Kina står bakom försvagningen på grund av sin storsatsning på kolkraft.

NY POLITISK TVEKSAMHET

Det har under våren funnits flera tecken på en ny politisk tveksamhet, inte bara från kinesiskt håll. USA:s president gav klartecken att öppna nya oljefält i Alaska, oljan väntas skapa utsläpp som motsvarar två miljoner personbilar. Både Tyskland och Storbritannien har gett klartecken till nya kolgruvor, alla med argument om energisäkerhet och jobb. Och nästa klimattoppmöte COP28 hålls i Förenade Arabemiraten. Där har vd:n för landets största oljebolag utsetts till ordförande vid klimatförhandlingarna. Han lovar en "pragmatisk" inställning till klimatförhandlingarna.

EXTREMVÄDRET HAR BARA BÖRJAT

Ändå är analysen kristallklar. Redan har vi värmt upp planeten med 1,1 grad, slår forskarna fast, vilket lett till extremväder och snabbt smältande havsisar. IPCC konstaterar att människor i alla världens regioner dör av extrem hetta.

Dagens rapport är en genomgripande sammanfattning av kunskapsläget som bara sker vart tionde år. Rapporten sammanfattar 14 000 vetenskapliga rapporter där 100 000-tals forskare varit inblandade. Det är varmare nu än på 100 000 år. Och extremvädret har bara börjat. Varje tiondel spelar roll betonar IPCC, allt intensivare värmeböljor, regnoväder och annat extremväder hotar människoliv och ekosystem.

Europa genomlevde 2022 en helvetessommar där rekordmånga britter dog i  värmeböljor, floder och vattendrag torkade ut i södra Europa medan skogsbränderna rasade i Frankrike, Spanien och Portugal.

LÅNGSAMT AGERANDE

Den största kritiken handlar om hur långsamt beslutsfattare agerar.

Utsläppen måste minska omedelbart med 43 procent till 2030. Det går att halvera utsläppen till 2030 betonar forskarna, genom att ställa om industrin, byggsektorn och jordbruket och skapa grönare storstäder.

Men det kommer inte att räcka. Tekniken att suga upp koldioxid ur luften och lagra den på havsbotten måste vidareutvecklas.

MALDIVERNA LARMAR

Lågt liggande länder som Maldiverna har redan drabbats av höjda havsnivåer.  "Vi är 500 000 människor på Maldiverna. Vi tänker inte låta någon drunkna. Vi kommer att söka asyl till era stränder", sa Maldivernas klimatminister när SVT intervjuade henne för en vecka sedan. Det finns uppenbara risker för att extremväder, torka, översvämningar och bränder kan komma  att orsaka kolossala flyktingproblem om ingenting görs. 

Underlag: Från FN:s klimatpanel