YTTRANDEFRIHETENS PRIS

DAGS ATT SVERIGE FÖRSTÅR ATT YTTRANDEFRIHETEN INTE ÄR GRATIS

Att yttrandefriheten har ett pris är ingenting nytt. Det blev Sverige varse när den i dag framlidne konstnären Lars Vilks utsattes för hot och attacker efter att ha målat profeten Muhammed som rondellhund.

Däremot är det nytt att kostnaden skickas till oss som nation. Det märks att ryggmärgsreflexen hos många är att vilja stoppa koranbränningar om de påverkar Sveriges Natoansökan. Glidningen gäller såväl en del politiker som polisen, som plötsligt bestämde sig för att tills vidare sätta stopp för att elda koraner, eftersom handlingen kan vara "hotdrivande", eller bryta mot någon annan lag.

Argumentet håller inte, konstaterar experter. Det slår troligtvis snart även förvaltningsrätten fast , då två koranavslag redan har överklagats. Utifrån liknande domar kring liknande fall kan nekandena

 knappast få något annat betyg än underkänt, eftersom det inte är koranbrännarna som står för våldet utan folk som ogillar aktionen.

Det innebär att Sverige, om polisen mot all förmodan skulle få rätt, går in i en era där en arg mobb avgör vem som kan säga och göra vad - vilket vore en fruktansvärd utveckling. Särskilt med tanke på en allt oroligare omvärld pekar mot att vårvintern 2023 sannolikt inte är sista gången vi känner av yttrandefrihetens pris.

För det är inte bara Turkiet och Erdogan som vill straffa västländer som värnar demokrati och yttrandefrihet. Det gäller även exempelvis Kina som tar allt större plats på den globala arenan.

När den norska Nobelkommittén 2010 gav fredspriset till den då fängslade regimkritikern  Liu Xiaobo, som likt alla fredspristagare gratulerades av statsministern, ströp Kina sina diplomatiska kontakter med Norge i flera år. Förutom att många samarbeten sattes på paus avstannade förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Vidare fick norska företag problem och laxexporten sjönk markant.

Samma sorts raseri drabbade Danmark efter att de tagit emot Dalai Lama. Då ställde Kina in flera möten, kallad upp ambassadören i Peking och precis som i Norge fick näringslivet bekymmer.

För Sveriges del har Kina ilsknat till på SVT:s satirserie "Svenska nyheter". 2018 krävde landet en ursäkt och hotade vidta "ytterligare åtgärder" på grund av ett skämt om kinesiska turister. Vid ett senare tillfälle menade ambassaden att ett inslag om den svensk- kinesiske bokförläggaren Gui Minhai var avskyvärt. Och i höstas retade programmet upp Ankara, som fick svaret att det råder yttrandefrihet i Sverige.

Händelserna ger en fingervisning om att valet i framtiden ibland kommer att stå mellan att låta hel- och halvdiktaturer styra eller att ta konsekvenserna för deras vrede. Väljer man det första kommer auktoritära ledare succesivt att kräva större eftergifter, vilket inte kan vara ett alternativ.

I stället måste Sverige inse att yttrandefriheten har ett pris som är värt att betala.

Underlag: Ledare DN, 11 mars 2023