fredag 30 augusti 2024

MÄRTHA LOUISE OCH SHAMANEN

 

 NORSKA KUNGAHUSETS SVAGA PUNKT
Det blir allt svårare för Europas kungahus att behålla sina polerade fasader. Det beror bland annat på att förtroendet för kungahuset påverkas av vad de som är i dess utkant gör. Och till skillnad från förr har ingen kunglig patriark rätt att lägga sig i sina vuxna barns livsstil eller val av partner.
Dagens modell vilar alltså på att även de som befinner sig i kungahusets periferi visar gott omdöme och fingertoppskänsla för var gränsen går. Det vill säga raka motsatsen till de senaste turerna i Norge.


                                                             Gammal shaman
I helgen gifter sig kungaparets dotter, prinsessan Märtha Louise, med en shaman. Han har bland annat sagt att han blivit botad från covid-19 med en medaljong som han säljer dyrt. medan hon säger sig kunna kommunicera med änglar och djur. Dessutom har paret sålt bildrättigheterna för bröllopet till Hello och Netflix, vilket innebär att de kammar hem flera miljoner på evenemanget som brudens föräldrar har betalt. För att sänka det folkliga förtroendet ytterligare har det nyligen framkommit att den norska kronprinsessans son från en tidigare relation har misshandlat sin flickvän, slagit sönder hennes lägenhet och tagit kokain. Tillsammans med Märtha Louises vägval har det lett till att nästan fyra av tio norrmän har fått en mer negativ syn på den norska kungafamiljen, enligt en undersökning från NRK, och det alltså utan att de som ingår i själva kungahuset och utför officiella uppdrag - kungaparet, kronprinsparet och arvprinsessan - är inblandade.


På så sätt har Norges kung samma problem som kollegorna i många andra länder. I Storbritannien har kung Charles yngste son med fru, Harry och Meghan, lämnat både kungahuset och landet med buller och bång samt talat ut i tv där de framställer "firman" i dålig dager. Lillebror Andrew blev fråntagen sina kungliga uppdrag, efter att ha blivit påkommen med uppenbara lögner i en BBC-intervju. Och i Spanien har kung Felipe tagit avstånd från sin pappa på grund av anklagelser om korruption och pengatvätt, och 2017 dömdes hans dåvarande svåger till fängelse för skattefiffel.
Det kan tyckas orättvist att personer som har avgått eller befinner sig långt från tronen påverkar bilden av hela kungahuset. Men det är en av flera nackdelar om man håller sig kvar vid det statsskicket.
Monarkin bygger trots allt på blodsband.

Underlag: Susanne Nyström, ledarskribent DN.



























onsdag 28 augusti 2024

SEPTEMBER 2024

September kommer av det latinska ordet septem som betyder sju. I den äldre romerska kalendern är september den sjunde månaden men den nionde enligt vår tideräkning. September hette förr Höstmånaden. Enligt Bondepraktikan är Bartolomeusdagen, den 24 augusti, skiljedagen mellan sommar och höst. Bondepraktikan skaldar:

Nu skall Bonden sitt Korn uttröska,
Och Fiskaren fångar Sillen den färska,
Svinefläsk jag gärna äta må,
Desslikes Fåremjölk och Getemjölk också.

Vi läser vidare i Bondepraktikan:
Vid "Morsmäss" (8 sept ) kan man vänta sig sommarens sista värmebölja. Vid "Korsmäss" (13 sept) var det flyttfåglarnas tur att ge sig av.  Hördes åskan gå under Himmelsdagarna (18-21 sept) skulle det bli ett fruktsamt år men med stor manspillan. Under "Mattmäss" kröp ormar och maskar ner i jorden. Då var också tid att skatta bikuporna och slakta fåren. Vid "Mickelsmäss" skulle kreaturen tas in från sommarbetet.

-tal 
ÄPPLEN
Äpplena mognar i månadsskiftet augusti-september. De odlade äppelträden har ett dussin stamarter, men det finns flera tusen äppelsorter. Av dessa är ett 50-tal odlingsvärda i Norden.
Bloggredaktören  har haft ett äppelträd i trädgården som alltid givit rikligt med äpplen. Äpplena såg ut ungefär som på bilden ovan. Men ingen som vi frågat har vetat vad äppelsorten heter. För några år sedan konsulterade vi äppelexperterna på Julita och fick så småningom ett svar. Äpplet heter Mecklemburger - Kant och lär ska vara ganska sällsynt. Flera gånger har vi försökt ympa fram nya träd av den sorten, men alltid misslyckats, och har nu gett upp.

HUMLE
Humle är en viktig ingrediens vid ölbryggning, och har odlats i Sverige sedan medeltiden. Det finns många bevis på att det dricks mycket öl i Norden, även bland  kvinnor. Två nunnor son efter reformationen bodde på Maribo kloster hade kungligt papper på att det årligen tillkom dem 14 tunnor öl. Mjödet överlevde knappast 1500-talet och på 1600-talet kom kaffet.


LINGON
Lingon tycks alltid ha varit den viktigaste bärsorten i Sverige. Lingon växer i hela landet ända upp på kalfjället. Sverige är troligen världens viktigaste lingonland. Stora plockardagen kallas i norra Sverige en söndag i mitten av september. Då gick man man ur huse för att plocka lingon. 35 000 miljoner liter lingon passerar lingonfabrikerna varje år. 3000 ton lingon exporteras varje år till Tyskland. De kvarvarande bären äts med förtjusning av fåglar, rävar och björnar, men korna rör dem inte.

VILT
September är en spännande månad för många, då börjar jaktsäsongen på älg i Norrland, söderut börjar älgjakten i oktober. Omkring 60 000 älgar kommer sannolikt att fällas.


Älgbeståndet minskar dessvärre år för år. Men fortfarande räknas Sverige som det mest älgtäta landet i världen. 300 000 till 350 000 djur har vi i dag. På andra plats kommer staten Maine i USA.
Jakten på vildsvin pågår till januari. Cirka 100 000 djur kommer sannolikt att fällas.
Under hösten har beståndet av igelkottar räknats. Vi har cirka 30 000 kvar efter den våldsamma reducering som skett på senare år genom självgående gräsklippare, vägtrafiken, jordbruket och trädgårdsgifter.

FLYTTFÅGLARNA
Många flyttfåglar drar söderut redan under sommaren men antalet ökar succesivt för att kulminera i september. Genom ringmärkningen har man ganska god koll på var de övervintrar. Många flyger inte längre än nödvändigt för att skaffa föda. Andra flyger långt, mycket långt. Svalan flyger till Sydafrika. Gökungen flyger ensam den långa vägen till Afrika. Ingen visar den vägen. den hittar ändå, ledd av instinkt och kanske av stjärnorna.

GETINGEN
När höstkylan sätter in innebär det en total katastrof, ett Harmagedon, för det tidigare så välorganiserade getingsamhället.


En del larver släpps ut ur cellerna och ges till föda åt de andra larverna, en del kastas ut ur boet. Några arbetare börjar också lägga ägg, ofta i samma cell. Ingen håller längre ordning på boet som börjar förfalla och angripas av parasiter och fluglarver. Så småningom dör hela samhället och ingenting blir kvar. Men det mirakulösa inträffar, och innan alla dör, flyger en befruktad hona iväg och övervintrar ensam. När värmen återkommer vaknar hon upp och lägger sitt befruktade ägg. Hon föder sedan upp larverna själv. När dessa är färdigutvecklade och kan flyga bygger de ett nytt bo åt honan som nu startar ett nytt getingsamhälle. Och utvecklingen fortsätter sedan på samma sätt.

ÅLEN
Ålen är en intresseväckande varelse i många avseenden. Den som vill fördjupa sig i ålens liv och leverne bör läsa boken "Ålevangeliet" av Patrik Svensson.

Slutligen tackar bloggredaktionen för månaden som gått och ser med spänning fram emot den första höstmånaden som snart har inletts.
Sherwoodskogen får varje månad ta emot flera tusen besökare. Vi är nu uppe i 260 000 sedan starten.
Flest besökare under augusti hade vi från: Singapore, Israel, Tyskland, Ryssland, USA, Japan, Frankrike och Irland.

Tack och hälsningar från Robin och Marion.

Underlag: "Årspraktika" av Britt-Marie Hallbert 









































 

LÄCKÖ SLOTT


 Läckö slott vid Vänern, två mil norr om Lidköping, är ett av våra vackraste slott, dock ganska okänt för den stora allmänheten. På vägvisarna står det Läckö, men det kunde lika gärna ha stått Siikajoki. För så skulle slottet heta enligt ett regeringsbeslut 1810. Orten Siikajoki ligger i Österbotten i Finland. Under det katastrofala svensk-ryska kriget 1808-1809 var slaget vid Siikajoki en av de få svenska framgångarna. Fältherren hette Carl Johan Adlercreutz. Som belöning fick han Läckö kungsgård och slott som förläning under 50 år. Slottet döptes om till Siikajoki för att ingen skulle glömma bort den svenska segern. Nylands infanteriregemente från Österbotten utmärkte sig särskilt under striden. Några år efter segern instiftades Siikajoki-korset som får bäras av nyutbildade rekryter vid Nylands infanteriregemente än i dag. Slaget vid Siikajoki är omnämnt i Runebergs Fänrik Ståls sägner.


                                                                    Siikajoki-korset

Dessvärre avled Adlercreutz bara fem år senare, men hans bror tog över slott och ägor som låg i Adlercreutz händer fram till 1845. Slaget vid Siikajoki var då sedan länge bortglömt av den svenska allmänheten. Adlercreutz upphöjdes till greve, familjen lever än med förgreningar både i Sverige och Finland.
På vägskylten till Läckö kunde det lika gärna stå Moskva. Det blev aldrig så, men en av slottets ägare kom att heta Jacob De la Gardie, mannen som vid 26 års ålder lyckades inta Moskva i spetsen för svenska och finska soldater. Han tvingades retirera ganska snart därefter, men då hade han gjort något som varken Karl XII eller Hitler lyckades med, att tåga ända in i Kreml i Moskva. Han blev rikligt belönad bl a med Läckö slott där han installerade sig.

Hans son Magnus Gabriel De la Gardie blev en av den svenska stormaktstidens mest lysande gestalter, gift med Karl X Gustavs syster Maria Eufrosyne, ägare av ett femtiotal slott, herrgårdar och gods i Sverige, Finland, Baltikum och Tyskland. Läckö var hans ögonsten. Trots sin släktskap med kungahuset och all sin makt och rikedom kom han inte undan Karl XI:s stora reduktion. Reduktionerna innebar att staten tog tillbaka egendom som tidigare skänks åt särskilt förtjänta. Ett flertal reduktioner genomfördes från 1200- till 1600-talet. Läckö slott var en av de egendomar Magnus Gabriel fick behålla. Gammal och bitter satt han där, oftast i slottskyrkan, där man spelade och sjöng hans psalmer, en av dem finns kvar i den svenska psalmboken som nummer 558 "O Jesus, när mitt liv släcks ut". Där finns bl a raden "Jag kommer av ett brusande hav".
Efter De la Gardie togs Läckö över av staten, som sedan dess genom Statens Fastighetsverk äger slottet.
Under sommaren som varit har Läckös murar ekat av munter och mästerlig operamusik, Rossinis komedi La Gazzetta, som fått lysande recensioner. Slottet är mer levande än någonsin.

Underlag: Herman Lindqvist
































måndag 26 augusti 2024

DOKTOR ALLVETANDE


 Krebs hette en arg och enfaldig bonde som ville komma upp sig i världen, och en dag kom han på idén att om han blev Medicus så vore hans lycka gjord. Han frågade sig för hos stadens läkare, som på skämt rådde honom att ta på sig doktorshatt och frack och sätta upp en skylt med texten: "Doktor Allvetande".


Bonden gjorde så och efter en tid blev han uppsökt av en greve som blivit bestulen och menade att Dr Allvetande borde kunna peka ut var pengarna fanns. Doktorn tog sin fru med sig till grevens slott, där det först vankades middag. När man slagit sig ner och en betjänt kom in med ett fat, viskade doktorn till sin fru: "Här kommer den första". Han menade förväntansfullt den första rätten, men betjänten som hörde till tjuvbandet, trodde att han menade den första tjuven, och han varskodde sina kumpaner. Andra och tredje rätten serverades av andra inblandade betjänter, och när de hörde doktorn säga: "Här kommer den andra" och "Här kommer den tredje" blev de övertygade om att han hade uppdagat dem.


Efter middagen tog de honom avsides och lovade berätta var pengarna fanns  om han i sin tur lovade att inte avslöja dem. Doktorn gick med på detta och berättade sedan för greven var tjuvgodset fanns och var han kunde hämta det. Dubbelt   belönad, både av tjuvarna och av den bestulne, for han hem igen. Och från den dagen var Doktor Allvetandes goda rykte grundmurat.

Underlag: Louis Moess "Doktor Allvetande, som ingenting visste." Först publicerat i "Stora Mytologiska Uppslagsboken" av Alf Henrikson, Lars Hansson och Disa Törngren.





 




















söndag 25 augusti 2024

BARTOLOMEUS.



      
24 augusti är Bartolomeus dag. Bartolomeus  är den latinska formen av det hebreiska mansnamnet Bar-Talmai, Talmais son.
Bartolomeus var en av Jesu tolv apostlar. Han avbildas ofta med en kniv, med hänsyftning på hur han fick lida martyrdöden, han lär ska flåtts levande, och med en bok.
I Europas historia är hans dag främst förknippad med den så kallade Bartolomeinatten år 1572, då en massaker ägde rum på protestanter i Paris. Kung i Frankrike vid den tiden var Karl IX. Hans mor, Katarina av Medici, konspirerade emellertid, kungen kom att frukta ett anfall mot honom från Paris protestanter och lät därför utlösa blodbadet på dessa natten till den 24 augusti 1572.


                                                                 Katarina av Medici

Bartolomeusdagen var liksom de övriga apostladagarna halv helgdag från katolsk tid fram till och med 1772. Dagen har även kallats Barsmässa eller Bartelsmässa och var förr en viktig märkesdag i bondeårets kalender, en dag som markerade övergången mellan sommar och höst. Från Västergötland kommer rimmet:
"I Bartelsmässe tí,
ska en slakta bagge å bi."
Då är sädesskörden i full gång, och det är rätta tiden att plocka humle och malört. De första höststormarna är att vänta vid Bartolomeus och vattnet i sjöarna blir svalare.
"Bartolomoeus kastar tredje kallstenen i sjön", har man sagt i Uppland.

Som förnamn har Bartolomeus varit ytterst sällsynt i Sverige, vid millennieskiftet uppgick antalet manspersoner som hette så bara till ett 30-tal. I egenskap av gammal märkesdag finns dagen kvar i den svenska almanackan som enda namn.

Underlag: "Den svenska almanackan" av Bengt sf Klintberg















 







 




fredag 23 augusti 2024

SVENSKARNA OCH FRITIDEN


 SVENSKARNA HAR ALDRIG HAFT SÅ MYCKET FRITID.
Det pågår en livlig debatt om arbete och arbetslivets villkor i Sverige. Många upplever att vi arbetar mer än någonsin tidigare, och att detta leder till ökade stressnivåer och försämrad livskvalitet.  Denna oro har gett upphov till en önskan hos många att kunna arbeta mindre och ha mer tid för återhämtning. Socialdemokraternas förslag att sänka den normala veckoarbetstiden från 40 timmar till 35, är ett direkt svar på detta.

Men i själva verket arbetar svenskarna mindre än någonsin tidigare. Det räcker med en enkel överslagsberäkning för att konstatera detta. Om man arbetar 8 timmar per dag, 5 dagar i veckan och 47 veckor om året, utgör det en relativt liten del av vår tid. Dessutom försvinner tid för föräldraledighet, arbetslöshet och olika helgdagar under året. Räknar man dessutom in att vi bara arbetar under drygt halva vårt liv - på grund av utbildning och pension - så landar vi på att vi ägnar mindre än tio procent av vårt liv åt lönearbete.

Andelen har dessutom minskat över tid. Främst för att vi utbildar oss i flera år innan vi börjar arbeta och lever allt längre och friskare liv också sedan vi slutat. Arbetslivet har krympt i båda ändar.

Sedan 1970 har medellivslängden ökat betydligt i Sverige, från 72 år för män och 77 år för kvinnor till 82 respektive 85 år. Pensionsåldern har i jämförelse legat i stort sett still. Samtidigt är genomsnittsåldern för en kandidatexamen i Sverige 28 år, vilket är bland de högsta i OECD. Vi börjar alltså arbeta senare och är lediga längre efter pensioneringen. Till detta kommer allt längre semester och utbyggd föräldraledighet.
Resultatet av allt detta summerades i en statlig utredning från 2012.

Den visade att livsarbetstiden minskat markant sedan 1970-talet för män - när utredningen publicerades arbetade män mindre än tio procent av sina liv. Kvinnor arbetade sju procent av sina liv, med en något mindre minskning över tid vilket förklaras av att kvinnors arbete flyttat från hemmen till arbetsmarknaden.
Sverige är dessutom ett av de länder i OECD där befolkningen arbetar minst antal timmar per år - endast i fem länder arbetar man mindre.
Trots dessa fakta föreslår socialdemokraterna en lagstadgad arbetstidsförkortning till 35 timmar per  vecka, med argumentet att vi arbetar för mycket. De hävdar att ingenting hänt sedan dagens normalarbetsvecka om 40 timmar fastställdes 1973. Men detta är missvisande.


Anledningen till att arbetsveckan för många på arbetsmarknaden inte har kortats ytterligare sedan 1973 är att facken prioriterat andra frågor som rätten till heltid, löneökningar och anställningstrygghet. Om dessa prioriteringar ska omvärderas, bör det göras i förhandlingar mellan parterna, inte genom politiska beslut.
Problemet med arbetstidsförkortning är dess  trubbighet. Den tar inte hänsyn till de skilda behov och förutsättningar som finns på en alltmer diversifierad arbetsmarknad. Den sorts stelbenta reglering som en generell arbetstidsförkortning innebär - såsom en standardiserad arbetsvecka, övertidstak, ob-tillägg - riskerar att bli en tvångströja snarare än ett stöd för både arbetsgivare och arbetstagare. Det är en modell som kanske fungerade när arbetsmarknaden var mer enhetlig, men som nu är föråldrad och otillräcklig.

Tillväxt och produktivitetsutveckling har varit avgörande för att vi i dag kan arbeta mindre och ändå upprätthålla en hög levnadsstandard. Det är bara när resurserna växer och vi får det bättre som möjligheten uppstår att ta ut vinsten i mer ledighet.

Underlag: John Norell, SvD.














torsdag 22 augusti 2024

LJUSARE TIDER FÖR SVENSKA VINER


 SVENSK VINTURISM GÅR FRAMÅT

Just nu görs flera satsningar för att stärka den svenska vinnäringen- och därmed besöksnäringen. På landets vingårdar är känslan positiv.

Eftermiddagssolen gassar över de tjugotalet hektar som utgör Arilds vingård på skånska Kullahalvön. En samling campingtält syns bland de grönskande rankorna. Bortom dem korsvirkesgården från 1700-talet som utgör verksamhetens hjärta. När Annette och Jonas Ivarsson köpte anläggningen för 25 år sedan fanns inga tankar på viner. Men på marken växte en gammal vinstock av okänt ursprung och resten är historia. En historia som Jonas glatt delar med sig av under en rundvandring.-- I dag odlas det mesta av Sveriges viner i Kullabergsområdet. Kanske beror det på att det bor fler galningar här än i resten av landet, men det är inte hela sanningen, skämtar han och börjar fördjupa sig i landskapets unika fördelar som ligger till grund för att Sverige kan kalla sig ett vinland.

För den som bokar ett vingårdspaket väntar därefter tre rätter parade med Arilds druvdrycker i restaurangen. Att på så vis njuta av vingårdens olika skapelser är inget problem. Att hänga med i den svenska alkohollagstiftningen är en annan femma. Någon frågade: Kan vi köpa med oss en  flaska hem? Svaret är förstås nej.

Nästa sommar kan svaret bli ett annat. Regeringen har aviserat att ett lagförslag om försäljning av gårdsviner är på gång. Nästa sommar kan det vara klart.

På Thoras Vingård på Bjärehalvön, en knapp timme norrut, har man redan en butik klar. Här erbjuds vinprovningar och säljs honung och äppelmust. Förhoppningsvis får man sälja sina egna viner 2025. Det kommer att bli mycket positivt även för turistnäringen menar Johan Östberg som grundat Thora tillsammans med hustrun Heather, bördig från Avignon i Frankrike.
Vi odlar mycket Solaris i Sverige, en druva som kan kallas den svenska nationaldruvan. Men vi odlar också Pinot noir, berättar Emma Berto, som hittade sitt jobb som vinguide i Vinotek via Facebook. Vi har gett ut en digital  vinguide till 17 skånska vingårdar, något som Vinoteket lanserat nyligen.
De flesta vingårdarna ligger vid kusten med korta avstånd emellan. Perfekt för en cykel- eller bilsemester i det vackra landskapet.

Underlag: Linda Iliste, SvD.










måndag 19 augusti 2024

ADEL, PRÄSTER, BORGARE OCH BÖNDER


 Sveriges riksdag blandar sig numera inte i  hur kungabarnen uppfostras. Men så har det inte alltid varit. Under den så kallade Frihetstiden, då var det riksdagen som bestämde och kungabarnen hade mycket litet att säga till om, beslöt den svenska riksdagen att det var ständernas rättighet och skyldighet att forma de kungliga barnen. Därför bestämde och fastställde de att prinsarna måste läras att,

"kungliga personer icke äro av finare slag skapade än andra människor, lika eländiga i början av deras livstid, lika skröpliga under fortgången, uti ändalykten lika dödliga med dem inför Gud på domens dag lika ringa och föredömliga för deras laster och odygder, att folkets val är grunden för deras höghet, och att den Allerhögste icke skapet människosläktet för tjugo familjers särskilte lystnad."

Ständerna skrev att prinsarna måste "hållas tarvligen uti mat och kläder, på det att deras egen sparsamma hushållning måste tjäna undersåtarna till eftersyn."
Prinsarna måste resa mycket i landet, bo hos enkla människor för att förstå hur vanligt folk hade det.
Prinsarna var blivande kungarna Gustav III och Karl XIII samt deras yngre bror Fredrik Adolf.
Prinsarnas apanage skulle inte vara högre än riksrådens lön.
Prinsessan Sofia Albertina var då bara ett år gammal, så hon nämndes inte alls i de här instruktionerna.

Riksdagens beslut låter som något som kunde ha beslutats under kulturrevolutionen i Kina eller som ett förslag under de röda åren i Sverige på 1960-talet. Men Sveriges riksdag var så radikal redan år 1754. 
Vad tror ni kronprinsessan Victoria skulle säga om hon serverades ett sådant riksdagsbeslut?


För den drabbade modern till prinsarna, drottning Lovisa Ulrika, gift med kungen Adolf Fredrik, var alla mått rågade för länge sedan. Den stolta och häftiga drottningen var uppväxt vid ett enväldigt hov i Preussen. Hon hatade dessa ständer som hon tyckte hade förödmjukat henne, hennes barn, kungen och hela fursteämbetet till vilken hon och hennes fäder varit födda sedan 1400-talet. Hon samlade en liten grupp av rojalistiska adelsmän omkring sig. Hon kunde aldrig förstå hur till exempel bönder kunde bli riksdagsmän och tas emot av kungen. Det var bara i Sverige som bönderna bildade ett eget stånd i riksdagen.

Självklart gick hon till motattack. Allt vad hon trodde på och levde för var hotat. Hon var övertygad om att ständerväldet måste störtas med en revolution. Hon samlade en liten grupp av rojalistiska adelsmän omkring sig och tillsammans planerade de en statskupp, men misslyckades på grund av att en av medarbetarna flippade ut efter en berusad afton och kuppen avslöjades i förtid. Som vi ofta har konstaterat: allt var inte bättre förr.

Underlag: Herman Lindqvist





















söndag 18 augusti 2024

POLISENS VÄSKFÖRBUD

POLISEN VÄSKFÖRBUD BLIR I PRAKTIKEN ETT HÅN MOT KVINNOR

DN:s ledarskribent Isobel Hadley-Kamptz ger här sin syn på vad väskförbudet innebär för kvinnor.

Själv drabbades jag först av väskförbudet i våras.

                                                          Isobel Hadley-Kamptz

Lyckligtvis hade Tele2 arena satt upp ett förråd där man kunde lämna in sin väska före match om man - som jag - glömt bort att polisen efter det ökade säkerhetshotet mot Sverige infört ett förbud mot väskor på alla större evenemang. För jag bär alltså, i likhet med de flesta kvinnor, nästan alltid med mig en väska. I den har jag sådant som telefon, plånbok, hörlurar, näsdukspaket, nycklar, halstabletter, pennor, ett par olika läppstift, värktabletter, hårsnoddar, mensskydd och tyvärr allt för ofta något ätbart som jag glömt att äta och som gradvis blivit allt mer likt något från en bronsåldersutgrävning. Allt det här är förvisso inte strängt taget nödvändigt en vanlig dag, men rätt mycket är sådant som det vore svårt att klara sig utan.

Om jag går på en match, konsert, festival eller något annat som räknas in i polisens definitioner har jag ingen möjlighet bära med mig ens en bråkdel av de här sakerna. För här kommer en detalj som förklarar varför väskförbudet slår oproportionerligt hårt mot kvinnor: damkläder saknar nästan alltid fickor! Män har även utan väskförbud i allmänhet sina telefoner och nycklar i de relativt rymliga fickor som herrkläder är försedda med. Köp damkläder i vilken affär som helst och i nio fall av tio finns inga fickor alls. Det här har alltid varit irriterande, men med ett väskförbud blir det ett direkt hån. Man kan förstå polisens logik. Utan väskor kan eventuella terrorister inte bära runt på stora vapen eller bomber. Men på konserter och matcher har säkerhetspersonal alltid kollat ens väska, om än primärt för att se att man inte har med sig alkohol.

Själv förföljs jag dessutom nu under festivalsommarens sista skälvande veckor av tips på sociala medier om hur man ska kunna bära med sig saker utan väska. Det handlar om allt från krokar på insidan av tröjan till jättefula cykelbyxor med fickor som man kan ha under sin ficklösa klänning. Rimligtvis kan de tipsen också användas av någon med sinistra motiv. Dessutom är de flesta terrorister, statistiskt sett, män, så de har säkert kläder med bra fickor ändå.






onsdag 14 augusti 2024

FOLKE BERNADOTTE


 Folke Bernadotte sköts till döds i Jerusalem 1948 av terrorgruppen Sternligan. Han mördades för att han försökte skapa fred.

Kriget mellan Israel och palestinierna har med avbrott och korta fredsperioder pågått i sjuttiosex år. Från krigets allra första dagar har Sverige varit inblandat.


Greve Folke Bernadotte, som blivit internationellt känd efter räddningsoperationen med de vita bussarna, 20 000 fångar räddades ur nazisternas koncentrationsläger, utsågs till det nygrundade FN:s första medlare.
Kriget mellan de arabiska grannstaterna och Israel inleddes dagen efter att den israeliska staten utropat sin självständighet 14 maj 1948. Greven Folke Bernadotte lade fram ett förslag till lösning av konflikten. Han såg tvåstatslösningen som den enda möjligheten. Den 17 september mördades han emellertid på en gata i Jerusalem av den judiska terrororganisationen Sternligan. Bernadotte kom åkande utan eskort i en konvoj med tre bilar. Plötsligt var gatan spärrad framför dem. Män i camouflageuniformer sköt sönder Bernadottes bildäck, en av männen sprang till Bernadottes bil, stack in sitt automatvapen och avfyrade sex skott in i bilen. Bernadotte och hans sällskap - en fransk överste -  omkom omedelbart. Ingen dömdes för mordet, fastän alla visste att Sternligan låg bakom. Så sent som 1991 framträdde flera av gärningsmännen i israelisk TV då de skrattande skröt om attentatet.


Huvudmannen för mordet Yitzhak Shamir (bilden), blev senare utrikesminister och premiärminister. Attentatsmännens motiv var att Bernadotte påstås ha gått de engelska kolonialisternas ärenden.

Folke Bernadotte var son till prins Oscar, prinsen som var den första i kungahuset som trots kungens, Oscar II:s starka motstånd gifte sig icke kungligt och därför förlorade alla sina titlar och privilegier. Han gifte sig med adelsdamen Ebba Munck af  Fulkila.
Paret hade fem barn, Folke var den yngste. Han var kusin med Gustaf V, och gudfar till den blivande kung Carl XVI Gustaf.
Trots problem med dyslexi lyckades han ändå avlägga studentexamen. Han blev kavalleriofficer och framstående idrottsman. 1928 gifte han sig vid ett storstilat bröllop med över 1500 gäster i USA med Estelle Manville, dotter till en mångmiljonär, som blivit rik på asbet. Paret fick fyra barn. Innan giftermålet  fick Bernadotte en dotter med en känd revyartist i Stockholm. Det var yngste sonen Folke, som berättats om ovan. som blev medlare vid FN och senare mördad.
Folke Bernadotte var en skicklig organisatör, aktiv inom scoutrörelsen och chef för Röda Korset. Den alltid lika elegante greven visade många gånger i krigets Tyskland och i Israel stort personligt mod.

Han begravdes i Stockholm på hustrun Estelles födelsedag. Katafalken drogs av fyrtioåtta scouter. På kistan låg hans scoutstav, hans rödakorsmössa och en vit nejlika.

Folke Bernadotte är begravd på Norra kyrkogården i  Stockholm.

Underlag: Herman Lindqvist
























tisdag 13 augusti 2024

NYA STRATEGIN SLÅR EFFEKTIVT MOT TRUMP


 Det klagas ofta på världens USA-fixering. Att vi är så pinsamt amerikaniserade. Och visst, det är korrekt. Men det beror faktiskt på att USA är världens ledande supermakt, politiskt, ekonomiskt och militärt. Det som sker där får enorma konsekvenser för alla. Fortfarande.

Därför angår det oss att amerikansk politik mest av allt liknar en brinnande cirkus. Det angår oss att pyromanen heter Donald Trump, och att han inte bryr sig om gammalmodigheter som "hederlighet" och "sanning".  Han härskar genom vrede; en enkel, och rak, och smittsam känsla, det är lätt att gripas och dras med.
Men nu är det kanske slut med det. Trumps taktik från 2016 fungerar inte längre. En ny motståndare, Kamala Harris, har gjort entré. Och vet ni? Det känns riktigt bra.
För USA fortsätter att vara ett polariserat och sönderslitet land. Många av dem som grävt sig alltför djupt ned i skyttegravarna lär aldrig komma upp därifrån så länge de lever.
Men utvecklingen går att bryta,  det har Kamala Harris på kort tid visat. Hon fattar att det inte är någon mening att agera förnuftig faktagranskare, för när man väl påtalat en lögn, har Donald Trump redan hittat på tre till. Och indignerat darr på rösten och anklagelser om fascism? Sådant bekommer honom inte det minsta.

Vad Kamala Harris - och hennes stab - i stället gör är att skruva ned  tonläget, skrocka och i lätt ton konstatera att han är "weird", konstig, knäpp. Det är en effektiv kritik gentemot en fåfäng skrytmåns som han, samtidigt som den är svår för honom att komma åt och argumentera emot.
Men det allra bästa är att den blottlägger svagheten med hans strategi. Han eldar under folkets vrede. Och det är inte roligt att ständigt vara arg. Det är dränerande.
Att det nu kommer någon som erbjuder gemenskap i ett gott skratt är i sig inte tillräckligt. Men det är något. En ny anda, ett subtilt skifte.

Underlag: Lisa Magnusson, ledarskribent DN.











lördag 10 augusti 2024

TRUMP SAKNAR STRATEGI MOT HARRIS


 

 Republikanerna har ännu inte riktigt hämtat sig från att Demokraternas presidentkandidat blir en annan än de trodde. 81-årige Joe Biden betraktades som en relativt enkel match. Men nu står de inför en kampanj mot ett team av "glada krigare" och en entusiasm som de inte vet hur de ska hantera. Republikanernas kampanjstab har försökt få Trump att fokusera på sakpolitiska frågor, men varken han eller JD Vance har avhållit sig från att spela ut de sedvanliga rasistiska och sexistiska korten mot Harris. Trump har inte ens lyckats hitta något effektivt förnedrande öknamn på Kamala Harris av typen "Sleepy Joe" och "Crazy Nancy Pelosi". Trumps ilskna försök att ifrågasätta Harris blandade indisk-afrikanska identitet - en sak som hon själv aldrig har betonat - var en signal till den vita Maga-basen.(Make America Great Again). Men Trump måste hitta fler väljare än så, Harris är inte alls orolig för detta. JD Vance har haft problem med att förklara sig ur några av sina mest kvinnofientliga uttalanden, som att det demokratiska partiet styrs av "barnlösa kattkvinnor" och därmed inte har något intresse av landets framtid. Han har själv två barn med Usha Vance, dotter till en indisk invandrare. Dessa barn kanske hör till den kategorin också? Efter utnämningen av Tim Walz till vicepresident riktar Trump i stället attackerna mot dennes militära karriär, han tillhörde nationalgardet i 25 år. Han lämnade den tjänsten inte för att slippa tjänstgöring i Irak utan för att bli medlem i kongressen. JD Vance har varit marinsoldat och har som sådan tjänstgjort lite varstans i världen.


Det är knappt 90 dagar kvar till valet. Utvecklingen går rasande snabbt.  Omedelbart efter skottet som kunnat döda Trump hade många experter bråttom med att slå fast att valet var avgjort. Men fyra veckor senare har attentatet nästan fallit i glömska. I varje fall har det inte längre någon större politisk betydelse. Mycket kan fortfarande hända, ingenting går att utesluta. Det finns de som spekulerar i att JD Vance knappast sitter säkert längre. Han har inte varit någon succé som vicepresident och Donald Trump avskyr förlorare.
Medan Kamala Harris och Tim Walz drar rekordstora folksamlingar på sin blixtturné i de mest kritiska staterna i Mellanvästern och solbältet har Donald Trump inte varit ute på några kampanjmöten sedan förra veckan. Han låter i stället Vance sköta fotarbetet, genom att skugga Harris och Walz i vågmästarstaterna.
Varför? Är även den 78-årige expresidenten trött och känner att han - efter Bidens avhopp är "den gamle" som är kvar. Och att också han kanske borde kliva av?


Underlag: Ur fredagens tidningar 9 augusti.






torsdag 8 augusti 2024

SELMA LAGERLÖF VAR MED I OS I PARIS, VISSTE NI DET?

 OS i Paris rullar på och många svenskar gör sig bemärkta: Truls, Sarah, Armand, Tara. Ungefär så var det också för hundra år sedan i samma stad, men från den begivenheten har ett annat svenskt namn hamnat i blickfånget för kuriösa idrottsminnen: Selma Lagerlöf.

Hon var inte precis någon atlet --   som alla idrottsutövare kallas nu för tiden.


Sedan barndomen hade hon svårt att röra på benen och kallades enligt vad hon själv berättat "Jäkla haltebolink" av en gosse. När det drog ihop sig till OS 1924 hade hon ändå vunnit VM i litteratur i form av nobelpriset. Och just det året klev hon vidare till olympens höjder. Vad hon gjorde? Hon ingick i den jury som utsåg pristagare i litteratur. Doktor Lagerlöf var tveksam till att ta på sig detta udda uppdrag utöver allt annat som följde med hennes världsvida kändisskap. "Men det är svårt att neka" skrev hon med sin omisskännliga handstil  till en adressat på kungliga slottet. Igor Stravinsky hade ju tackat ja till att döma i musik.


Bakom det hela låg naturligtvis Pierre de Coubertin (ovan), den franske baronen, som 1896 skapade moderna olympiska spel efter antik grekisk förebild.

Tävling i sköna konster förekom inte på antikens OS, men en vitter guldmedaljör har noterats i svunna tider, nämligen en tävling i musik (!) på order av kejsar Nero. Vem som vann? Densamme naturligtvis.   Baron de Coubertin drev på för att det i hans lekar skulle tävlas även i vittra idrotter. Trots motstånd, inte minst från svensk sida, lyckades han införa det 1912. Just precis, under "solskensolympiaden" i Stockholm.

Två tyskar, Georg Hohrod och Martin Eischbach, som ingen hade hört talas om, delade på OS-guldet. Deras vinnande poem inleddes så här i svensk översättning:  "O idrott, gudagåva, du dryck som skänker liv!  Som kastar strålar av ljus i arbetstyngd tid."  Några år senare kröp det fram att dessa okända författarnamn var täckmantel för en viss fransos och baron.

Tolv år senare 1924 gick guldet till en ganska okänd fransos Charles Louis Proper Guyot, med artistnamnet Geo Charles. Silver knep en även på hemmaplan mindre bekant dansk, Josef Petersén. Till doktor Lagerlöfs heder bör framhållas att hon knappast hade något tungt ord med i laget. Hon hade ställt som  villkor att hon skulle slippa åka till Paris och att hennes insats i "den olympiska domstolen... naturligtvis skulle gälla enbart svenska arbeten."

Mon visst tillhör namnet Selma Lagerlöf OS-historien. 


Underlag:  Denna historia är berättad för bloggredaktören av Hans O Alfredsson, avdankad murvel.









onsdag 7 augusti 2024

VEM VAR BUKOWSKI?



 

 Auktionshuset Bukowski på Arsenalsgatan i Stockholm anser många står för stabilitet och förtroende. Inte så många vet att grundaren Henryk Bukowski har kallats "Den kämpande antikvitetshandlaren". Få har levt ett så dramatiskt liv. Han föddes i Litauen i en polska adelsfamilj med elva barn, fadern var officer. Litauen var då ockuperat av Ryssland varför Bukowski fick studera i Moskva.

Redan som mycket ung blev han polsk patriot, som kämpade för Polens frihet och rätten att tala polska. I Moskva under studietiden försökte han en gång stjäla ett av polackernas mest åtråvärda dokument, manuskriptet för det fria Polens konstitution, den andra bevarade moderna författningen i världen efter USA, bevarat hos fienden i Moskva. Han greps emellertid men lyckades på något sätt göra sig fri och anslöt sig då till polackernas uppror mot tsaren 1863. Bukowski deltog i många strider mot de ryska ockupanterna i Polen och sårades.


Efter en mycket äventyrlig flykt, ibland i bondkärror och till slut gömd i en hög med skeppsskorpor på ett brittiskt fartyg från Riga kom han av en slump till Sverige, slutmålet var egentligen Frankrike. Men efter en våldsam storm tvingades han stiga i land i Helsingborg.                                                         
De första åren som flykting var magra. Han sov i  härbärgen för hemlösa med ytterkläderna som kudde. Han blev korrespondent för polska exiltidningar, men så lyckades han få anställning på Kungliga Biblioteket för att katalogisera gamla polska handskrifter och dokument. Bland dem upptäckte han svenskt krigsbyte från Polen. Lyckan var att han där kom i kontakt med juveleraren och storsamlaren Christian Hammer som ägde samtidens största konst- och antikvitetssamling, som Bukowski fick katalogisera. Där väcktes hans stora intresse för konst och antikviteter.

 
                                     Henryk Bukowski (1839 - 1900).

Då han var trettiett år gammal kunde han 1870 öppna en egen konst - och auktionsfirma. Han anordnade auktioner av konst, antikviteter, möbler, allt av historiskt värde.
Verksamheten blev alltmer framgångsrik och 1882 flyttade firman till sin nuvarande adress Arsenalsgatan 2 i Stockholm. Bukowski blev svensk medborgare och dekorerades med Vasaorden.

Samtidigt understödde han under alla år motståndskampen i Polen och försöken att skapa polska muséer och bibliotek i Polen och utomlands. I Sverige var han med om att grunda Nordiska muséet.
Henryk Bukowski avled år 1900 och ligger begravd i Rappelswil i Schweiz, där expolacker hade grundat ett stort polskt muséum.
Bukowski fick dessvärre aldrig uppleva Polens självständighet 1918.


Underlag: Herman Lindqvist







































söndag 4 augusti 2024

ÄNNU EN TRUMP -TAVLA


 DONALD TRUMPS VÄNNER GJORDE DET OFÖRLÅTLIGA. DONALD TAR EN ÖL FÖR ATT LUGNA NER SIG....

En radikal omstöpning av de Förenta Staterna behövs - och det snabbt. Åtminstone enligt hundra konservativa organisationer som ställt sig bakom över 900 sidor policyförslag och en plan för de första 180 dagarna om Donald Trump skulle bli president.

Vad som bär ett alldagligt namn (Projekt 2025) innebär tonvis med radikala förslag som att: --Förbjuda porr, --Avskeda tusentals offentligt anställda och ersätta dem med personer direkt underställda presidenten, -- Kraftigt minska klimatsatsningar, -- Stoppa abortpiller från att kunna skickas till delstater där abort är förbjudet, -- Rulla tillbaka transrättigheter.

Helt enkelt ett klassiskt hopkok av konservatism och auktoritär högerpopulism. Och många av satsningarna är helt i linje med vad Trump själv har antytt att han vill göra

Men nu avvecklas projektet och frontmannen hoppar av. Varför då? Därför att det här är impopulära grejer. Väljarna är skeptiska. Demokraterna har gjort projektet till måltavla -- Donald Trump förklarar förtvivlat att han inte vet vem som står bakom, eller ens känner till planerna.

Det är lite svårt att tro. CNN har visat att åtminstone 140 personer som tagit fram Projekt 2025 jobbat för Trump på något sätt, bland annat hans före detta stabschef.

 
                                           Trumps vicepresidentkandidat JD Vance

Och med utnämningen av JD Vance till vicepresidentkandidat blev kopplingarna ännu tydligare. Vance har nyligen hyllat ledaren för Heritage Foundation, tankesmedjan bakom projektet, som en fanbärare för de rätta konservativa värdena. Dessa uppenbara kopplingar är obekväma. Men Trumps stora problem med det hela är inte innehållet -- utan att Maga-ledaren förstår att vissa saker han vill genomföra inte passar sig i klartext före valet

Projekt 2025 behöver gömmas undan, eftersom personerna bakom bryter mot regel nummer ett för auktoritära populister: De säger saker rakt ut vad de faktiskt vill göra.

TRUMP FÖRKLARAR FÖRTVIVLAT ATT HAN INTE VET VEM SOM STÅR BAKOM.


Underlag: Max Hjelm, ledarskribent DN.






TRUMP BLIR ALLT MER DESPERAT


 UTFALLEN MOT HARRIS BLOTTAR DONALD TRUMPS TILLTAGANDE DESPERATION

Med Joe Bidens sorti har Demokraternas presidentkampanj fått färg. Den svartvita stumfilmen är över; nu börjar en visning i Imax-salongen.
Inte bara för att Harris är mer rörlig och talför än Biden. Hon har till skillnad från honom tillgång till en mer mångfacetterad scenpersonlighet.
Under sina första framträdanden har Harris skiftat från aggressiv åklagare till sansad statsman, från förtrolig väninna till peppig hejaklacksledare. Det under loppet av bara 20 minuter långa tal.

Dessa kabaréliknande förvandlingsnummer tycks irritera Donald Trump å det grövsta.
Under en scenintervju på en konferens för svarta journalister i Chicago under onsdagen ifrågasatte Trump om Harris - indisk på mödernet och jamaicansk på fädernet- verkligen är afroamerikan.
Trump antydde att Harris tidigare främst lanserat sig som indier men nu lagt sig till med en svart identitet. Trump föreslog att någon skulle undersöka detta spekulativa identitetsskifte närmare.

Nu dammar Trump av sina gamla anklagelser mot Barack Obama i lätt modifierad form. Var verkligen Obama född i USA? Är han i själva verket inte en afrikan från Nairobi som vill förvandla USA till en muslimsk lydstat? Med den lögnen red Trump in på den politiska arenan 2011.
Misstänkliggörandet var rasistiskt. "...att hävda att Obama inte var medborgare var att åkalla århundraden av rashat", skriver Harvardhistorikern Jill Lepore i boken "These Truths. A History of the United States".

Men det nya utfallet mot Harris säger kanske också något om Trumps tilltagande desperation i den pågående valrörelsen. Den kameleontiska kvalitet som Harris behärskar är också Trumps superkraft. Han kan skifta från kränkt till kaxig, från putt till jovialisk inom loppet av en mening. Det gör honom intressant att betrakta och möjligen effektiv vid ett förhandlingsbord.
Biden kunde inte matcha den repertoaren, inte heller Hillary Clinton som blev alltmer endimensionell ju längre valrörelsen skred fram hösten 2016.

Men den nya Trumprivalen Kamela Harris tycks än så länge kunna jonglera med sina många identiteter. Hon, som dessutom är gift med en judiska man och är bonusmamma till hans barn, förkroppsligar den amerikanska smältdegeln. Hon leker med sina uttryck på det sätt som så många amerikaner gör i vardagen.
Trumps presidentkampanj går ut på att Demokraterna utgör en stat i staten som prioriterar kostsamma internationella säkerhetsallianser och globala affärsintressen framför amerikanska skattebetalares behov. 

Biden och Clinton var tacksamma projektionsytor för den sortens angrepp. Deras pudrade nunor tycktes dölja något. Harris ansikte är mer öppet. Och just det skrämmer Donald Trump.

Underlag: Björn af Kleen, DN:s korrespondent USA.


lördag 3 augusti 2024

AUGUSTI 2024



 I Bondepraktikan kallas augusti månad Skördemånaden:


Nu slår jag av Bjugget (kornet) det hvita,

Och ser därtill om Lien kan bita,

Jag dricker och äter bitter Mat,

Och plägar mig väl af skön Sallat.


I augusti äter vi kräftor, hoppas på att det finns strömming kvar i Östersjön till surströmmingen som skall vädras i augusti. Vi ska ge oss ut i markerna och plocka svamp, och vi får inte glömma att titta på augustimånen då och då. I augusti börjar skolan igen. Detta gläder säkert många barn, man inte alla.


Dagen är alltjämt fjorton timmar lång i Skåne, femton i Svealand, sexton i Lappland. ----Inte förargas vi över att augusti har namn efter kejsar Augustus som gjorde sig enväldig genom en lång serie illdåd och ändå lyckades skaffa sig ett gott rykte inför eftervärlden, för han hade sinne för det som vi i dag kallar PR.--- År 8 f. Kr. lät han romerska senaten döpa om månaden Sextilis i samband med att han satte Caesars kalender i kraft igen-- det hade blivit trassel med den saken under inbördeskrigen.

Att kalla augusti för Skördemånaden stämmer bra även om man i Skåne påbörjar rågskörden redan i juli. Ordningsföljden i landet är sedan råg, korn, havre och vete, följt av potatisen som tas upp sent om hösten. Korn är det sädesslag som går att odla nordligast i Sverige.--- Man vet att vete har odlats sedan mycket lång tid tillbaka. Vete växte på Kinas åkrar redan för omkring 5000 år sedan. Man har också hittat vete i gamla egyptiska gravar och det finns avtryck av vetekorn i lerföremål från svenska stenåldersboplatser. Potatisen som ju är ett av våra viktigaste födoämnen har odlats under de senaste tvåhundra åren. Jonas Alströmer  introducerade potatisen som nyttoväxt i Sverige 1724. Men Olof Rudbeck odlade dock potatis i sin trädgård i Uppsala redan i mitten av 1600-talet!


Underlag: "Årspraktikan" av Britt-Marie Hallbert. Om "Almanackan" hänvisas till Alf Henrikson.