USA kom till undsättning. Två gånger. Utan USA´s insatser under första och andra världskriget hade den europeiska politiken sannolikt sett radikalt annorlunda ut.
I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har USA kommit till Europas undsättning ännu en gång. Nu inte med soldater och "amerikanska kängor på marken", utan med militär materiel.
Sedan den 24 februari 2022 har USA bistått Ukraina, och därmed Europa, med militära resurser till ett värde av närmare 43 miljarder euro, enligt Kielinstitutet. Det ska jämföras med Tysklands 8 miljarder, Storbritanniens 7, och i runda slängar 6 miljarder som övriga EU-medlemmar tillsammans har bidragit med.
Det håller inte i längden att vi förlitar oss på USA. Frankrikes president Emmanuel Macron har, på klassiskt franskt manér, betonat vikten av att inte luta sig mot USA, att skapa en "strategisk autonomi" för att inte dras med i andra länders konflikter. Men samarbetet med USA har inte varit problemet. Svagheten består i stället av att Europa tillfört just det samarbetet så lite. Och att det inte är säkert att USA bidrar på samma sätt i framtiden.
Donald Trump riskerar visserligen att dömas till fängelse för de brott han anklagas för. Men han har fortfarande goda chanser att bli president. Och även om någon annan tar hans plats som republikansk presidentkandidat 2024 finns en reell risk att USA, med en republikansk president, skulle trappa ner stödet till Ukraina.
Nödvändigheten i att utveckla en självständog försvarsförmåga är uppenbar. Ändå händer alldeles för lite.
Natos målsättning att medlemsländer ska lägga 2 procent av bnp på försvar - en gräns som Nato påpekat bör betraktas som ett golv snarare än ett mål - är en rimlig måttstock.
Baltländerna, Finland, Polen, Grekland och Ungern har tagit sig över gränsen. Även Storbritannien gör det fast åt fel håll. Sverige kommer att nå upp till 2 procent nästa år om regeringens löften infrias.
Länder som Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien faller under gränsen. Tillsammans samlar de en betydande del av Europas befolkning - och deras militära förmågor är avgörande för kontinentens försvar.
Frankrike lever inte som Macron lär ut. Med dagens nivå av investeringar finns ingen chans att stå på egna europeiska ben.
Tyskland borde också göra mer. Några dagar efter invasionen av Ukraina lovade förbundskanslern Olaf Scholz att landet skulle öka utgifterna för sitt militära försvar. I december 2022 drog regeringen tillbaka löftet. Den meddelade då att Tyskland inte skulle nå 2 procent innan året var slut och troligtvis inte heller under kommande år.
Försvarspolitiskt insatta personer visste långt innan det totala kriget bröt ut i Ukraina att situationen var allvarlig. "Ingen kan säga att vi inget visste" , sa Gudrun Persson i talarstolen på konferensen Folk och Försvar den 10 januari 2022. En dryg månad senare borde även alla andra ha vaknat.
Ändå tycks bara ett fåtal av Europas länder ha insett det säkerhetspolitiska allvaret.
Baltländerna, Finland och Polen visar vägen. Deras försvarsutgifter ligger långt över 2-procentmålet.
Händelsevis gränsar de alla mot Ryssland.
Underlag: Ledare DN 13 augusti 2023.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar