GRANARNA

 Alf Henrikson skrev denna dikt i april 1943, mitt under brinnande krig. Hitler-Tyskland hade besegrats vid Stalingrad och nu marscherade Röda armén västerut och skulle inte stanna förrän de intagit Berlin.

Ryska segrar dämpade Sveriges oro för Hitler-Tyskland men inte för Stalins Ryssland. Den svenska rysskräcken är genuin .

I det historiska perspektivet följde efter Poltava 1709 ryska härjningar längs de svenska och finska Östersjökusterna i början av 1700-talet. Ryssland anfaller Sverige och tar Finland 1809. Ryssland fortsätter västerut och anfaller Finland 1939. Tyskland anfaller Ryssland 1941 och når inledningsvis väldiga framgångar. Men krigslyckan vänder vid Stalingrad. Ryssarna kommer tillbaka och Röda armén väller in över Europa. När världskriget är slut behärskar Ryssland halva Tyskland och större delen av Östeuropa.

Efter Gorbatjov faller Sovjetimperiet samman. Putin gör numera allt för att bygga upp det igen. Han har tagit Krim och resten av Ukraina torde vara hans nästa mål.

Vår oro och rädsla för Ryssland består.

GRANARNA

Från nordost kommer vintern och vildmarksskriet.

Från nordost kommer kölden och barbariet.

Från nordost kommer ulvens och snöstormens tjut.

Från nordost vandrar granskogen söder ut.

Den kommer och kväver konvaljer och björkar.

Alla ekbackar kommer den hit och förmörkar.

Alla häggar och gullvivor har den ihjäl.

Svart faller dess skugga i människans själ.

Från sydväst kommer svalan och försommarskuren.

Från sydväst kommer värmen och all kulturen.

Från sydväst har vårt folk sina boplatser nått.

Från sydväst kommer allt som är vackert och gott.

Mot allt detta till strid ser du granarna vandra.

Deras hord är på marsch att ta livet av andra.

Där den står finns ej rosor och lärkor och bin.

Där finns barrhögar bara och frän terpentin.

Den går fram över doftande dungar och lunder.

I dess struptag går lindar och körsbärsträd under.

Alla ljuvliga gräs dukar under däri.

Från nordost är den kommen med mörkt barbari.