OM VINDRICKANDE

 ATT DRICKA VIN UTAN ATT BE OM LOV.

I medierna rapporteras, som om det vore en smått olycksbådande utveckling: "Hälften av svenskarna anser att det är okej att ta ett glas vin eller två när man träffar vänner på stan en vardag". Detta visar en studie som gjorts av Novus på uppdrag av IQ-initiativet.

Man undrar naturligtvis då hur det står till med den andra hälften av befolkningen för vilka det tydligen inte "är okej" att dricka en beskedlig mängd alkohol ihop med vänner. De kanske tänker att de ofta kör bil in till stan, eller har vuxit upp i närheten av någon där "ett glas" varit en stor underdrift, kanske med skadliga konsekvenser. Säkert  finns också missunnsamma glädjedödare, som kanske saknar vänner, och kanske rynkar på näsan åt varje levnadsval de inte själva skulle göra eller delta i.

Hur som helst är det för väl att detta inte är majoritetens sak att bestämma. Att vi som trivs med det, inte behöver andras godkännande för att umgås över några glas till vardags. Var och en kan göra som det passar, den som inte vill slipper och så är det inte mer med det. Så fungerar nämligen friheten att få välja.

Denna frihet är vanligen att föredra framför det majoritetsstyre som en del förväxlar med demokrati. Varför skall man överhuvudtaget behöva fråga andra om lov om man vill dricka vin en vardag?

                                                   En annorlunda öländsk Pub

Sverige har dock en tradition av att inte ens tillfråga folket, utan lämna beslut om alkohol till experter och byråkrater. Då blir ölets tillåtna alkoholstyrka föremål för årslånga utredningar och riksdagsmanglingar, och en studiecirkel om vinprovning på ett äldreboende kan bli stämplad som "regelrätt svartservering" (GP 28/3 -17). Inte heller sådant elitstyre är särskilt uthärdligt.

I samhällsdebatten ställs ofta expertstyre mot folkstyre som uteslutande alternativ. Vad denna konflikt utesluter är friheten för den enskilde. Men utan rejält spelrum för denna frihet reduceras vi ofrånkomligen från medborgare till undersåtar, några som måste be andra om lov för allt vad vi företar oss.

Underlag: Toröredaktionen och en ledare i SvD, med rubriken: Liberal Demokrati, skriven av Mattias Svensson.