Jan Guillot har läst boken "Girig-Sverige" av Andreas Cervenka och förfärats. Här följer några av Jan Guillots synpunkter efter genomläsningen.
Boken beskriver ett Sverige där klasskillnaderna stiger i en rasande takt, snabbare än i något annat land. Antalet miljardärer har stigit från 28 år 1996 till dagens 542, vilket gör oss miljardärtätare än länder som Ryssland, Indien, USA, Frankrike och Kina. Våra miljardärer utgör 0.05 promille av befolkningen men äger inte mer än alla svenska vuxna tillsammans, dvs 80 % av befolkningen.
Är detta ett problem? frågar landets affärstidningar och högerideologier förtrytsamt. Är det inte snarare ett tecken på ekonomisk framgång och smart politik?
Det beror förstås på. För det första måste man fråga sig hur denna extremt ojämlika förmögenhetsbild uppstått. För det andra vilken roll politiken spelat. Det i särklass vanligaste sättet att bli miljardär är att spekulera i fastigheter. Det har skapat 70 av våra 542 miljardärer. Det hör till ovanligheterna att miljardärer skapats genom produktion eller innovation som hos familjerna Kamprad (IKEA) och Persson (HM).
Mer typiska metoder är att bedriva ocker i stor skala med till exempel snabblån över mobilen eller att bilda spel- eller vadslagningsbolag. Aktiespekulation pågår över hela linjen. Men det mer svårbegripliga är den roll politiken spelat.
Sedan slutet av 90-talet har Sverige blivit världsledande i att avskaffa eller sänka all beskattning av kapital och kapitalinkomster. Arvskatt, gåvoskatt, fastighets- och förmögenhetsskatt har avskaffats, beskattningen av aktievinster och bolagsvinster har sänkts dramatiskt. I Sverige beskattas arbete hårdare än kapital. Och sjuksköterskor betalar högre skatt än miljardärer.
Konsekvenserna för så kallat vanligt folk, vi de 80 % som tillsammans äger lika mycket som de 542 stora, 0,05 procent av oss har blivit riktigt stora.
Fastighetsspekulationerna har drivit upp priserna på bostäder till den nivå som gör det omöjligt för även välavlönade medborgare, och framför allt ungdomar, att skaffa bostad. Om man alltså inte redan är rik. Man måste låna mycket för att bo således. Det har gjort svenskarna till världens mest skuldsatta folk. Vi befinner oss i en lånebubbla som när som helst kan spricka. Eller så lånar vi mer.
En politik som systematiskt är inriktad på att berika de redan rika och göra de fattiga fattigare är svår att begripa. "Men berätta inte för mig om det svenska klassamhället. Jag har växt upp i det och jag hatar det. Hela min personlig gärning kommer att ägnas åt att bekämpa klassklyftorna där ensamstående mödrar betalar skattesänkningar åt de bättre ställda".
Så lyder ett av Göran Perssons (S) mest berömda citat. Det är från 1998 och vågen av skattesänkningar åt bättre ställda hade just inletts.
Men när Göran Persson avslutade sin politiska gärning, om det var så han såg det, och sålde sina tjänster åt riskkapitalister och banker kunde han snabbt bygga sin lånefinansierade herrgårdsimitation i Södermanland. Apropå det förhatliga klassamhället. Nu har han trixat ihop sina första 100 miljoner.
Och han är inte ensam bland de politiker som varit med om att forma Sverige till skatteparadis för de rikaste procenten av medborgarna. Björn Rosengren (S), Ulf Adelsohn (M), Mats Hulth (S), Per Nuder (S), Anders Borg (M) och Fredrik Reinfeldt (M) har gjort samma karriär och ingår nu själva i den rikaste procenten medborgare, för vilket de i stor utsträckning har sin egen politiska gärning att tacka.
Moderaterna i den här klubben kan man kanske förstå. Högerpolitiken är ju sådan. Men vad hade sossarna i det här sällskapet att göra?
I höstens valrörelse lovar såväl sossar som moderater att inte höja skatterna för den rika procenten medborgare.
För dem som läser Andreas Cervenkas bok finns det mycket att reta upp sig på, till den grad att man kan bli galen, säger Jan Guillot.
ANDREAS CERVENKA
Född 1974. Han är en svensk f d ekonomireporter som bland annat skrivit för Dagens Industri, Svenska Dagbladet och för Aftonbladet.
Han är utbildad vid Uppsala universitet och har gett ut ett flertal böcker, bland andra Vad är pengar och Vad gör en bank.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar