ISLAMOPHOBIA

Det är något särskilt vedervärdigt när en mördare slår till inne i en helgedom. De senaste åren har vi sett terrordåd mot såväl synagogor som moskéer och kyrkor.

Sällan är människor så skyddslösa som när de är samlade för tillbedjan och gudstjänst. Symboliken i ett dåd mot en helgedom är dessutom klar från början; ingen skall tvivla - detta är ett religionskrig. Flera frågor återstår om torsdagens dåd i en kyrka i N ice, men det bär många av terrorns kännemärken och borgmästaren talar om en sannolik terrorattack.                                                    Terrordåd följer ofta ett mönster i det att de tänks vara en följd av en politisk eller demonstrativ handling. I fallet Frankrike handlar det om landets yttrandefrihet - och därmed frihet att förolämpa religioner. Men detta påstådda orsakssamband är vid minsta eftertanke fullkomligt perverst.

En tidning publicerar teckningar - människor dödas. En konstnär ritar av en religiös gestalt - han tvingas till livslångt polisskydd. En lärare visar vad yttrandefrihet innebär - han halshuggs på öppen gata. Ett land tillåter att det gör karikatyrer av andra länders presidenter, profeter och symboler - helt oskyldiga människor attackeras och dödas. Ja, det går utmärkt att förstå att människor blir upprörda, sorgsna, till och med förbannade när de ser en bild som de ogillar. Det har väl hänt oss alla. Men nästa led: "Nu ska blod flyta, nu dödar jag några helt oskyldiga och försvarslösa representanter för denna avskyvärda  kultur som tillåter dessa skandalösa kränkningar".                    Denna terrorismens logik är ju skvatt galen. Det är raka motsatsen till öga för öga, tand för tand. "Jag blir arg på teckningen, därför har jag rätt till dödligt våld".                                                                Ändå finns det folk som försöker förklara det här och peka på vilka fel Frankrike har begått i detta!

Underlag:  Erik Helmerson, ledarskribent DN

 

NOVEMBER 2020

Vi går nu in i höstmånaden November, Slagtmånaden som danskarna kallar den, i Japan heter månaden Shimo tsuki - Frostmånaden.

På våra breddgrader är månaden inte särskilt människovänlig, kall, dimmig, grå och blöt.

Frosten är i antågande och med den halkan, både på trottoarer och på vägarna. Det är dags att sätta på vinterdäcken.

Dagen är 8 timmar lång i Skåne, 7 timmar i Svealand och 4 till 5 i Lappland.

AGENDAN

-  Allhelgonadagen infaller 1 nov, stora gravsmyckningsdagen.

-  Presidentval i USA 3 nov. Det kan bli Trump fyra år till om det vill sig illa.

-  Det är fars-dag 8 nov och den 10 nov går vi hem och äter gås. Däremellan skall vi flagga för Gustav II Adolf 6 nov. En majoritet i  Sherwoodskogen anser att den flaggdagen bör utgå och 

ersättas av Karl X Gustavs födelsedag 8 nov. Det var han som med svenska armén tågade över Stora Bält och tvingade danskarna till freden i Roskilde 1658, då Sverige tar tillbaka Skåne, Blekinge, Halland och Jämtlands län från danskarna. Detta var Sveriges största militära seger någonsin och det bör vi flagga för.

-  9 nov är tyskarnas Schicksalstag, då skall man minnas Hitlers misslyckade ölkällarkupp i Munchen 1923, Kristallnatten 1938 och Berlinmurens fall 1989.

-   17 nov passerar jorden meteorsvärmen Leoniderna. Vi får hoppas att det går bra i år också.

-   26 nov firar USA Thanksgiving. Då äter man kalkon och hälsar på hos släktingar.

Dagen efter är det dags för Black Friday som innebär starten för julhandeln. Då börjar man också dekorera sina hus med ljusslingor och annat. I Sverige har dagen under 2010-talet utökats till Black Weekend och till och med till Black Week. Konsumentverket har varnat för detta påfund, det är helt enkelt en fälla som köpmännen har gillrat.

-   Hälsovårdsmyndigheterna överväger att tillåta flera, upp emot 300, att besöka tillställningar som fotbollsmatcher, teatrar, nöjesparker osv. Men alla är medvetna om att det kan bli bakslag på det här. Amerikanska myndigheter har gått ut och varnat folk för att ansiktsmasker kan komma att gälla ett par år till.

MÅNADENS CITAT

Margaret Thatcher

Jag är extremt tålmodig förutsatt att jag får det som jag vill.

Dwight D Eisenhower

Planer är ingenting, planering är  allting.

Katharine Hepburn

Jag bryr mig inte om vad som  skrivs om mig så länge det inte är sant.

Ernest Hemingway

Om du inte kan skilja på ett gott och ett dåligt råd har du ingen användning för råd.

Drottning Kristina

Man skulle nog kunna bli botad från sina fel om man icke trivdes med dem.

NOVEMBER

De rika nu Gäss av mig köper,

jag hugger Ved och till Elden jag löper,

till Bad och Okyskhet vill jag icke dig råda,

att taga Drick du bör och dig åderlåta.

Underlag: De äldste i Sherwoodskogen

                   Cirka Nitti  i Nikkaluokta

FRANKRIKE VISAR VÄGEN

 Frankrikes ambassadör i Sverige Etienne de Gonneville (ovan) tänker rätt i integrationsfrågan.

Diskussionen om integration i allmänhet, och muslimer i synnerhet, verkar ofta så polariserad att det inte går att föreställa sig  hur vi skall kunna ta oss ur detta. Men ibland händer det trots allt något som gör att man får upp hoppet. Som under intervjun med den franske ambassadören i söndagens "Agenda".

Programmet handlade om terrordådet där en lärare halshöggs på öppen gata i Frankrike efter att på lektionstid ha visat satirteckningar på den muslimske profeten Muhammed. Om detta hade Etienne de Gonneville välgrundade tankar.

För det första var han noga med att inkludera muslimer. Man behöver inte välja mellan att vara muslimsk och att vara fransk. Han underströk att Frankrike är ett muslimskt land, islam är den näst största religionen där, och att också muslimer måste skyddas mot islamismen. För det andra var han noga med att hålla sig till sakfrågan. När programledaren Anders Holmberg undrade om man inte måste respektera att vissa tar illa vid sig av teckningar av profeten Mohammed påpekade Etienne de Gonneville att "detta är den fälla islamisterna gillrat åt oss att falla ned i". Dådet handlade om terrorism inte om hädelse. Dessutom, tillade han, är hädelse inte förbjudet i fransk lag.

Även solen har sina blinda fläckar. För Frankrike må hålla sin tradition av yttrandefrihet högt - samtidigt är det i fransk lag förbjudet att "förolämpa" den franska nationalsången och trikoloren. Det finns därtill en sårig historia av brutal kolonialism mot muslimska länder.

Men vad gäller frågan om samtida radikal islamism, som är så brännande just nu, har Sverige faktiskt en hel del att lära av fransoserna. Genom att inkludera och samtidigt vara tydlig med gränserna - så bygger man  ett vi-samhälle.

Underlag: Lisa Magnusson, ledarskribent DN

VINKULTUR

 För drygt 50 år sedan utgavs genom bokförlaget Bra Böckers försorg en bok som sammanfattar i stort sett allt som har med vinkultur att göra, odlingsområden, druvsorter, vinberedning och olika vinsorter. För alla som inte bara är intresserade att få en god flaska vin till middagen utan vill veta mera om viner är den här boken en guldgruva. Den heter Vingården och är skriven av Pernilla Tunberger och Alf Henrikson.

Boken finns inte längre att köpa hos så många bokhandlare utan måste köpas på antikvariat eller till exempel genom Bokbörsen.se.

Syftet med boken framgår av  Alf Henriksons inledande presentation som följer nedan:

Sannolikt finns det bland mottagarna av denna bok inte så få för vilka vin är en styggelse. Författarna har stor förståelse för deras syn på saken. Alkoholfrågan är ett allvarligt socialt och medicinskt problem som icke bör bortskymmas av festivitas och finsmakande, än mindre av dryckenskap eller snobberi. Men vinet är en naturens gåva som mänskligheten har levat med sedan  tidernas morgon. Det omnämns snart sagt överallt i Bibeln och omtalas tillsammans med bröd i dess mest centrala sammanhang. Det spelar en viktig roll i den grekiska och romerska antikens litteratur; det förbjuds av Islam och är av det skälet mycket omtalat även där; det är av stor betydelse i medeltidens kristna kloster och renässansens höviska kultur. Det kan kort sagt knappast tänkas  bort ur västerlandets historia, och därför bör icke blott drinkaren utan även abslolutisten veta något om vin. I Sverige och en del andra länder betraktas det av många bara som en rusdryck. Mycket stillöst vinpimplande förekommer förvisso ännu i vårt land, inte minst bland ungdomen som har framtiden för sig och bör kunna lära sig umgås med vin lika naturligt som de väljer sin mat. Att söka sprida en smula kunskap därom och därigenom bidra till dryckesvanornas hyfsning och förbättring är avsikten med denna bok.

Den här boken rekommenderas till alla som är intresserade av viner.

Mot den här bakgrunden kan det finnas anledning att titta lite närmare på våra alkoholvanor. Underlaget har tillhandahållits av Systembolaget.

SVENSKARNAS ALKOHOLVANOR

2019 drack alla svenskar över 15 år i snitt 8,67 liter ren alkohol per år. Det är en minskning med 10% på de senaste 10 åren. Tendensen är emellertid en ökning för personer över 65 år men en minskning för övriga.

Detta innebär att varje person över 15 år i snitt konsumerar följande kvantiteter per år:

Öl (50 cl) 342 burkar eller

Vin (70 cl) 91 flaskor eller

Sprit (70 cl) 32 flaskor eller kombinationer av öl/vin/sprit

POPULÄRASTE DRYCKERNA BLAND SVENSKARNA:

Vin 42,8%

Starköl 31,9%

Sprit 18,8%

Folköl 4,7%

Cider mm 1,9%

Tendens: Vindrickandet har sjunkit med 3% de senaste 10 åren, starköl har ökat med 5%, spriten har minskat med 28%.

HUR SKAFFAR VI ALKOHOLEN

Systembolaget 67%

Restauranger 17%

Laglig införsel 11%

Folköl (köpt i butik) 5%

Smuggel 3%

Hembränt 2%

Via nätet 1%

HUR HAR PANDEMIN PÅVERKAT

32 % av anställda i storstäderna har jobbat hemma, 19% i övriga landet.

I stort sett har sprit-,vin- och ölförsäljningen inte påverkats alls.

TUPPEN MAURICE

                                      TUPPEN MAURICE FÅR FORTSÄTTA ATT GALA

Tuppar brukar gala, så gör även tuppen Maurice på ön Olèron utanför Frankrikes västra kust. Nu kan Maurice fortsätta att ge hals hur mycket han vill, för han och hans ägare har segrat i en rättslig tvist med grannar som har stämt dem för oljudet.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Alla uppskattar inte att  bli väckta tidigt på morgonen. Bland andra ett pensionärspar som köpt en semesterbostad i närheten och stämt Maurices ägare Corinne Fesseau för tuppens morgontidiga kuckeliku på den natursköna ön. Om Fesseau hade förlorat i rätten skulle hon få två veckor på sig att flytta på Maurice eller få honom sluta gala. Men nu behöver han inte tystas ner. Han har rätt att göra sig hörd enligt domstolsbeslutet.

Fallet har väckt stort intresse i hela Frankrike och många hävdar att stämningen är en del av ett större hot mot landets lantliga arv från turister som anses inte kunna förstå lantlivets förutsättningar. Grannparets advokat anser att argumentet om lantliv inte håller eftersom staden har 7 000 invånare. Enligt domen tvingas nu paret betala 1 000 euro i skadestånd till Corinne Fesseau. Maurice har blivit rikskändis på kuppen. T-tröjor med hans bild och texten "Låt mig sjunga" och "Team Maurice" säljer och 140 000 har skrivit under en namnlista för att stötta honom. "Det här är höjden av intolerans, man måste acceptera lokala traditioner", säger borgmästaren i samhället Saint-Pierre-Dálèron om stämningen.

Corinne Fesseau har tidigare försökt förmå Maurice att hålla näbben, bland annat genom att täcka över hans bur för att han inte skulle förstå att det blivit morgon. Men inget har hjälpt.

Flera andra konflikter har den senaste tiden bubblat upp i Frankrike mellan personer  som bor på landet och andra som semestrar där, Tidigare i år skrev Bruno Dionis, borgmästare i byn Gajac i sydvästra Frankrike ett öppet brev som försvarade kyrkklockor som ringer, kor som råmar och åsnor som skriar på landsbygden. Han har  bett regeringen att införa ljudet på landets lista över kulturarv.

Det här med tuppar kan vara en känslig sak i Frankrike av flera skäl. Frankrikes nationalsymbol har sedan tidigt 1800-tal varit den galliska tuppen (coq gaulois). Det har sina rötter bland renässansens kungar ur Valois- och Bourbon-ätterna, vilka ofta hade tuppen som en kunglig eller fransk symbol.

 I samband med franska revolutionen formaliserades symboliken på allvar, där tuppen även kom att symbolisera vaksamhet. Tuppsymboler blev allt vanligare, på medaljer och på mynt.

Napoleon I ansåg dock att en tupp inte passade som symbol för ett kejsardöme som det franska, men symbolen återkom genom militära direktiv i samband med 1830-års franska revolution.

Underlag: SVT Nyheter, SvD och Wikipedia.

 

FN-DAGEN

 FN-dagen är en tema-dag som firas 24 oktober varje år till minne av att FN-stadgan trädde i kraft dagen efter att de fem permanenta medlemsstaterna i FN:s säkerhetsråd och en majoritet av medlemsstaterna  hade ratificerat FN-stadgan.

Högtidsdagen instiftades för att främja syftena, målsättningarna och resultaten som FN står för  internationellt. Dagen firas till minne av FN-stadgans ikraftträdande 1945. Majoriteten av de 50 medlemsländerna hade då godkänt stadgan. 6 december 1971 rekommenderades att dagen skulle bli helgdag i alla medlemsländer. Det blev  inte så, men i Sverige, Danmark och Norge är dagen allmän flaggdag. Dessutom säljs i Sverige en speciell FN-bakelse den här dagen!

I dag har FN 193 medlemsländer.

Den förste generalsekreteraren var norrmannen Tryggve Lie. Dag Hammarskjöld hade befattningen 1953 till 1961, då han omkom i en flygolycka  på väg till dåvarande Belgiska Kongo. Nuvarande generalsekreterare är portugisen Antonio Guterres. Han tillträdde befattningen  i januari 2017.

FN:s måluppfyllelser sedan starten kommer att behandlas i annat sammanhang.

Underlag: Wikipedia

DROTTNING KRISTINA

 I Palazzo Corsini i Rom (ovan) i det rum där drottning Kristina dog år 1689 finns en minnestavla med inskriften: "Hon föddes fri, levde fri och dog frigjord".

Efter Gustav II Adolfs död vid Lutzen 1632 blev hans enda barn, den då endast sexåriga dottern Kristina, arvtagare till den svenska kronan. Hon började regera vid arton års ålder 1644 men abdikerade tio år senare och lämnade Sverige. Därpå konverterade hon till katolicismen och  valde att tillbringa större delen av sitt återstående liv i Rom där hon kom att bli en av det dåtida Roms stora kulturpersonligheter.

Hon ägnade sig åt konst och vetenskap och understödde med stor generositet vetenskapsmän och konstnärer, grundade en egen akademi, en egen teater och var innehavare av ett värdefullt bibliotek. Under sin tid i Rom skrev drottningen också mer än tusen maximer som hennes handsekreterare samlade och som sedermera nedtecknades av drottningens biograf Johann Arkenholz år 1756. Dessa tänkespråk är författade på franska och sammanställda i två volymer som sedan översattes till svenska. I båda maxim - samlingarna framträder Kristina som en stark och enveten kvinna. I den ena finner man slående paralleller till vår egen tid när det gäller kvinnans ställning, känslornas betydelse och självförverkligandets pris. I den andra finner man den åldrande Kristina i hennes betraktelser över Gud, tidens gång och livets förgänglighet.

 Drottning Kristina ville vara fri men i sitt sökande efter frihet var hon både sammansatt och motsägelsefull, en gåta redan för sin samtid. Hon vägrade acceptera den förhärskande

kvinnosynen där kvinnor ansågs både kroppsligt och själsligt svagare än män, mindre begåvade och lägre moraliskt stående.

Genom sin livsstil visade hon på en kvinnoroll som än i våra dagar inte är självklar. Det är inte svårt  att förstå att en så radikal och högt bildad kvinna som Kristina var omöjlig för samtiden att begripa sig på. 

Några exempel på hennes maximer:

-  Kvinnans dygder är så omöjliga att förena med de dygder och talanger som krävs för att regera att  hon för att bli en fullvärdig regent tvingas göra avkall lika mycket på sina dygder och goda egenskaper som på sina svagheter och brister, detta låter sig svårligen göras, men gör hon det inte drar hon löje över både sig själv och sitt styre.

-  Vare sig du gifter dig eller ej kommer du att ångra dig, sade Sokrates. Enligt min mening kommer alla som gifter sig ofelbart att ångra sig men däremot kan jag inte förstå varför man skulle ångra sig om man inte gifter sig, det säger jag av egen erfarenhet.

-  Somliga är så dumma att de är slavar och martyrer av födsel och ohejdad vana; de som tillbringar hela livet med spegeln i den ena och kammen i den andra handen är bara att beklaga.

-  En spark är en spark antingen den utdelas av en häst eller en åsna och som en spark förtjänar varje förolämpning bemötas.

-  Att låta en ogärningsman dö är att göra honom en ren välgärning.

Underlag: "Drottning Kristinas tänkespråk" av Annelie Fridell- Aggestam och Viveca Melander

HUNDEN TAPPER

 Den här gråhunden förtjänade verkligen sitt namn, Tapper.

Den här fina historien om en duktig hund har bloggred fått från Sören Löfvenhaft, som kände hundägaren Sven Erik Elveback.

Nu i älgjaktstider tänker Sven Erik ofta på den jakthund han har begravd under ett litet stenröse på gården i Mullbacken i Arjeplogs kommun. Hunden blev fjorton år. Sven Erik gav den namnet Tapper efter en dramatisk händelse vintern 1982 som fortfarande är omtalad som ett  mirakel. Gråhunden lever också kvar i litteraturen, den var förebild när Kerstin Ekman skrev sin hyllade bok "Hunden".

När Tapper var sex veckor gammal sprang han vilse och försvann från gården. Familjen fick hjälp av byborna i sökandet i skogarna omkring och ute på sjöisarna. Efter fjorton dagar gav man upp: det fanns ingen chans att valpen kunde ha klarat sig ensam i kylan och den djupa snön. "Det kändes mycket hårt", sa Sven Erik till Sören Löfvenhaft när han besökte honom i Mullbacken 1987. Månaderna gick. Sven Erik berättar vidare. - Vid höstens älgjakt spreds ett rykte på trakten att en vildhund observerats ute på myrarna. Den sprang så fort någon försökte närma sig. Men den första jaktdagen kom den magra hunden i vägen för drevet och blev omringad. Den kröp skräckslagen ihop i en grop och högg mot jägarna. En i laget blev biten så man beslöt att avliva vildhunden. Men innan skottet avlossades hann Sven Erik se en vit fläck på vänstra bakbenet. Han höjde avvärjande handen. Kunde det vara hans hundvalp som överlevt som vildhund i fem månader?

Han lade sig ner i gräset och började jollra lugnt som han gjort då han lekte med den nyfödda valpen i köket. Andlös spänning. Hunden lystrade. Plötsligt rörde den på svansspetsen. - Då visste Sven Erik att det var hans hund. Fullkomligt ofattbart men sant. Hunden gnydde, reste sig och kom skuttande mot husse som tog hunden i famn och bar den över  myren till bilen.

Första tiden var Tapper mycket reserverad, det var omöjligt att sätta koppel på honom. Men steg för steg utvecklades han till en enastående  jakthund, den bästa Sven Erik haft. Men också annorlunda.

Tapper gick ofta avsides och såg ut över skogen och lyssnade efter något okänt. Hemligheten han bar på - hur han hade överlevt - förblir en gåta. Teorierna är många, till exempel att valpen hittade en rävåtel (lockbete med kött) som jägare lagt ut och att han åt fågelägg. Kanske fick den skydd i ett ödehus eller i en grotta. Ingen vet.

När Sören långt senare ringer Sven Erik berättar han att när Tappers krafter började ta slut och han blev halt visste han att tiden för det tunga avskedet var kommen.  - Jag gjorde jobbet själv. Kämpen Tapper kom mig närmare än någon annan hund och han är den ende som vilar i en grav här hemma på gården.

VAR ÄR HUMORN?

 

Vart tog humorn vägen? Ju längre tiden skrider sedan Povel Ramel och Hasse&Tage-epokerna desto klarare blir det att det inte kommit något nytt och roligt i stället, återväxten har varit klen, möjligen med ett undantag: Bosse Parnevik. Henrik Schyffert och Fredrik Lindström har försökt men inte lyckats något vidare. Henrik Dorsin har dykt upp då och då men det är allt för glest mellan dessa ljuspunkter. Galenskaparna och After Shave har lyckats bra i några revyer eller framträdanden. "Macken" var ju lyckad men det blev inte mycket mer. After Dark har synts ganska ofta men de levererar ju ingen humor eller komik utan snarare glittrig tragik. Robert Gustavsson är väl den ende som kunnat hålla humorskutan flytande.

Att det senaste halvåret inte varit särskilt muntert har ju sina speciella orsaker, men trenden under flera år har varit tydlig, humorn har hamnat på undantag. Det var länge sedan vi hade en riktig skrattfest på radio, TV eller bio.

Att vårt sinne för humor förändras med åren sammanhänger naturligtvis med att vi blir äldre och ställer andra krav på humorn. Vi får andra värderingar i livet helt enkelt. Saker som man tidigare kunde skratta åt kanske man snarare gråter åt i dag, lyteskomiken är ett exempel på sådant. Man skrattar inte lika lätt åt gamla historier när man blir äldre, kanske helt enkelt av det skälet att man hört historien tidigare.

Vid en tömning av gamla urklipp ur en skrivbordslåda häromdagen hittade vi några gamla klipp ur Expressen från 1990-talet. Ni skall få se några exempel så får vi se vad ni tycker. Kanske har ni hört dom förut.

-  Jag träffade min hustru på  en dansrestaurang.- Det låter ju romantiskt. - Nä, inte alls. Jag trodde hon var hemma och passade ungarna.

-  Telefonen ringer och lilla Mia svarar, det är pappa som ringer och frågar hur dom har det. - Hej, pappa, jo vi har det bra, sotaren har precis varit här och nu står mamma i duschen.

-  Varför dansar ni inte, min herre? - Nej, min fru är död. - Jamen, bjud upp nån annan då.

-  Mamma, sa lille Bertil, varifrån kommer jag? Mamma tog Bertil i knäet och förklarade noga hur små barn kommer till världen. Förstår du nu varifrån du kommer?, frågade mamman sin son. Javisst, mamma sade Bertil. Men vad ska jag säga till min klasskompis Bengt? Han säger att han kommer från Sundbyberg.

Lite buskis bör vi plocka in här. Den här lilla versen har hängt med i många år. Den kan sjungas till melodin "Bron över floden Kwai": 

Hitler had only got one ball, Goering had also one, but small, Himler had something similar, but poor old Goebbels had no balls at all.

Slutligen en limerick, nyligen omarbetad:

Min käresta var ifrån Vrena

hon hatar att vara allena

så hon i avskedets stund

sög sig fast vid min mun

och hängde och dingla med bena.

Underlag: Ur det egna skafferiet

 

PIRAYOR

 Myterna är många om pirayor och deras glupskhet. En titt i munnen på dem avslöjar ett skrämmande bett, men kan dom verkligen förvandla en fullvuxen man till ett skelett på fem minuter?

Det finns flera arter av pirayor, växt- och köttätare. De tillhör familjen laxkarpar och är släkt med den omtyckta akvariefisken tetran. På latin heter den "Serrasalmus natterteri".  "Serra"betyder såg, "salmo" lax och "natterreri" rovgirighet. 

Zoologen Raymond Owczarzak menar att det krävs 300-500 pirayor för att äta upp en fullvuxen man på fem minuter. Eftersom pirayorna oftast jagar i stora stim är ett sådant kalas absolut möjligt, men konkreta exempel är sällsynta. 

Fiskens rykte som dödsmaskin härrör från en händelse som en tidigare president i USA Teddy Roosevelt var med om 1913. Han färdades nedför Amazonfloden och på en plats där man lade till hade lokalbefolkningen stängt av en del av floden med nät och i detta tillfälliga vattenområde fyllt på med pirayor från andra delar av floden - utan att ge dem mat på flera dagar. När Roosevelt kom till byn kastade man som underhållning i en levande ko till fiskarna, som i sin akuta svält skeletterade kon på några minuter. Därefter sade Roosevelt att pirayorna var mer skräckinjagande än hajar och barracudor. Han skrev följande i sin reseberättelse "Through the Brazillan Wilderness" om pirayan: 

"Huvudet med dess korta nos, stirrande, onda ögon och gapande, skrämmande beväpnade käkar är som begreppet av ond vildhet, och fiskens beteende matchar exakt dess utseende".

En del av pirayans rykte är alltså välförtjänt, men de är inte så aggressiva som myterna antyder. I januari 2020 utkom en studie av brasilianska och portugisiska forskare, som dokumenterade att de flesta skador på dem som drunknar i pirayavatten orsakas av andra fiskarter. Ryktet som superskurk har gjort att pirayorna är dåligt studerade jämfört med många andra djurarter.

PIRAYAN SOM JÄGARE

-  Pirayan känner av blod i vattnet. Det visade ett försök med endast en droppe blod i 200 liter vatten. De samlas också i stim när de hör att det plaskar.

-  Pirayan föredrar att simma och jaga i stim. Studier visar att ju större stim en piraya befinner sig i desto lugnare beter den sig vid angrepp.

-  Pirayor har, i förhållande till kroppsvikt, ett av de kraftfullaste betten i djurriket. Tack vara de vassa, sågtandade tänderna kan den effektivt slita sönder bytet.

Underlag: Illustrerad Vetenskap 16/2020

OSKAR ANDERSSON

 Inte många vet vem Oskar Andersson är eller var, men de allra flesta har nog hört talas om OA, skämttecknaren.

Han föddes 1877 på Kungsholmen i Stockholm och slutade sina dagar 28 november 1906, blott 29 år gammal. För säkerhets skull skar han både av sig pulsådrorna och sköt sig i skallen med revolver. På sin gravsten hade han tänkt att det skulle stå: "Här hvilar sig OA". Men det gör det inte. Det runstensliknande minnesmärket nära kyrkan på Ekerö upplyser helt kort att där vilar "Konstnären Oskar Andersson 1877-1906". Det bestämdes av hans föräldrar.

Under sin knappt decennielånga tecknarkarriär hann han med att göra sig ett namn både som seriepionjär och som en säregen och egensinnig absurd bildsatiriker. Han medverkade främst i dåtidens skämttidningar Söndags-Nisse och Strix samt i DN 1906.

Här följer några exempel på hans alster.

Ur serien "Mannen som gör vad som faller honom in" från 1902. Här har han hälsat på en man som han tycker illa om.

Löjtnanten till sin brud: "För jävålen Amanda, gå i takt" från 1900. Denna OA-karikatyr är en av många där militärer syns i en mindre fördelaktig dager.

"Columbus landstiger i Amerika", Tullbehandling, från 1900.

"Äktenskaplig lycka". Fröken Ottilia Larsson ämnar ingå äktenskap med från Amerika hemkomne Johan Nyberg. Den viktiga tilldragelsen uppskjuts emellertid gång efter annan på grund av brudgummens prästbetyg förkommit. Slutligen gör fröken Ottilia ett sista besök på pastorsexpeditionen och säger resolut: "Nu vill jag bara säga kyrkoherden att hur det än blir så börjar vi på måndag".

August Strindberg porträtterad som naturalist, darwinist och symbolist. Karikatyr av OA från 1900.

Inspirerad av de amerikanska dagspress-serierna började OA experimentera med att arbeta med flera bilder i följd. Han var den första i Sverige som berättade i serieform. Ovanstående från 1899 handlar om bröderna Napoleon och Bartolomeus Lund från Grönköping och deras resa jorden runt, publicerades som följetong i flera nummer av Söndags-Nisse.

DE SISTA ÅREN

OA blev med åren folkskygg och drabbades av tvångsföreställningar, De sista månaderna av sitt liv fick han ofta våldsamma raseriutbrott. Det har berättats att han den 28 november hamnat i bråk med ett par grannar på Ekerö. Efter det begav han sig till ångbåtsbryggan och förolämpade där en kvinna som höll på att tvätta kläder. Strax därefter hördes en knall från en skogsdunge där intill. Det var OA som sköt sig själv. Innan han sköt sig hade han skurit av sig pulsådern i båda handlederna.

Underlag: Hans O Alfredsson, DN och Wikipedia

VAD HÄNDER I NAGORNO-KARABACH?

 EN LÄNGE VILANDE KONFLIKT OM UTBRYTARREGIONEN NAGORNO-KARABACH HAR TRAPPATS UPP MED DE BLODIGASTE STRIDERNA PÅ 25 ÅR.

Den historiska trätan riskerar att blossa upp i en större konflikt i Kaukasus.

VAD ÄR NAGORNO-KARABACH?

Ett bergsområde i Kaukasien som formellt tillhör Azerbajdzjan, men som i praktiken är en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning. Den självstyrande lilla bergsklaven omges helt av Azerbajdzjan och har upp emot 150 000 invånare. Den största staden heter Stepanakert, Azerbajdzjan kallar den Chankendi.

VARFÖR STRIDER MAN?

Konflikten har stora nationalistiska förtecken och bägge länderna gör anspråk på området. Azerbajdzjan anser principiellt att Nagorno-Karabach är ett ockuperat område som tillhör Azerbajdzjan - vilket det också formellt gör. Armenien vill att området blir armeniskt, eller åtminstone står under armeniskt inflytande och vill ta den armeniska befolkningen i försvar. Karbacherna som styr hoppas främst på självständighet och att deras självutropade statsbildning -republiken Artsach - skall erkännas av andra stater.

GRÄNSDRAGNINGEN?

Det var sovjetledaren Josef Stalin som på 1920-talet splittrade området med kontroversiella gränsdragningar som han sannolikt gjorde på fri hand. Nagorno-Karabach blev en del av sovjetrepubliken Azerbajdzjan precis som Nachitjevan som än i dag är en azerisk enklav.

När Sovjetunionen föll samman i början av 1990 och länderna blev självständiga på nytt drogs de in i ett regelrätt krig. Omkring 30 000 människor, varav en majoritet azerier, dödades och hundratusentals armenier och azerier drevs på flykt åt olika håll. En vapenvila ingicks och man påbörjade fredsförhandlingar,  som ännu inte resulterar i något avtal.

VARFÖR BLOSSAR STRIDERNA UPP NU?

De senaste veckornas strider är de blodigaste sedan 1994. De inleddes 1 juli och tog rejäl fart 1 september. Länderna anklagar varandra för att ha börjat och deras ledare utväxlar ödesmättade ord om situationens allvar. Det finns gas och olja i området.

                                              Ett bergslejon i södra Nagorno-Karabach

I bakgrunden står Ryssland och Turkiet. Ryssland har en militär pakt med Armenien och har en militärbas i landet, men söker också relationer med Azerbajdzjan och vill ha en medlarroll i Kaukasien. Turkiet ser azerierna som ett brödrafolk och utlovar fullt stöd. Det finns också uppgifter om att den turkiska militären skickat rebeller från Syrien till konflikten för att bistå azerierna som är muslimer.

Iran. som gränsar till området, har också intressen att bevaka vid en regional konflikt.

Underlag: DN, AB och SVT Nyheter

TILL SJÖSS

 FÖR ATT FÅ KALLA SIG SEGELFARTYG MÅSTE HON HA MINST TRE MASTER

Bloggredaktören har levat större delen av sitt liv som landkrabba, fjärran från hav och salta vindar. Kontakten med vatten har dock varit både nära och intensiv under hela uppväxten. Vi bodde vid stranden av en fin badsjö så där badades hela somrarna under barnaåren. En bit upp i tonåren blev det magisterdiplom i allt högre valörer. Det fortsatte uppåt i åldrarna med dykarexamen. Ekor och kanoter har funnits med i bilden under alla år. Först närmare pensionsåldern blev det något större farkoster, först en motorbåt, och efter en skepparexamen under några vinterveckor, kom så den första segelbåten, en större trissjolle med järngenua (utombordare). På så vis lärde vi oss seglingens grunder. Nästa båt blev en Albin Vega med inombordsmotor. Det blev bara två somrar med den båten, mestadels i Stockholms skärgård.

Vi gick sannolikt mera med motor än med segel så motorn blev nersliten och behövde översyn. När detta var klart sålde vi den. Duktig seglare blev jag aldrig, men jag var ganska duktig på att läsa sjökort och navigera.

Detta var mycket länge sedan. Nu är jag tillbaka i de små båtarna igen, mestadels ekor med åror. Men all kringkunskap runt båtlivet har jag kvar i kärt minne.

NÅGOT OM MÅTT TILL SJÖSS

 De flesta har säkert god kunskap om detta. Den nautiska milen, eller sjömilen, definierades ursprungligen som längden som motsvarar vinkeln en bågminut längs en meridian. Men eftersom jorden är tillplattad vid polerna omdefinierades sjömilen under 1800-talet till att motsvara den genomsnittliga längden längs en meridian av vinkeln en bågminut.

Under tidigt 1900-tal valde man att direkt definiera sjömilen som 1852 meter. Därmed är en sjömil numera inte längre kopplad till gradmätningen, även om detta är den historiska bakgrunden.

En kabellängd är en tiondels sjömil dvs 185,2 meter. Namnet kommer av att repslagarbanorna ofta byggdes med ungefär den längden, så kablarna kom att bli ungefär så långa.

En famn, man mätte ofta djup i famnar, var sex fot eller 1,829 meter.

Enheten knop grundar sig på samma system. Det innebär att den som håller en fart på en knop kommer 1852 meter på en timme, det vill säga ungefär 0,514 meter per sekund. Den enheten uppkom på 1700-talet ur ordet knop i betydelsen sjömansknut:  farten mättes med hjälp av en logglina,  och det antal knutar som löpte ut under en viss tid var båtens fart.

En annan enhet som länge användes till sjöss var "Glas". Tidsenheten har uppkommit ifrån det timglas - med en halvtimmes genomrinning för sanden - som användes för att markera sjövaktssystemet ombord. Ett vaktpass bestod av åtta glas, det vill säga fyra timmar. Varje gång timglaset vändes slog man i en skeppsklocka, det hette att man slog "glas". Så här höll man på i handelsflottan ända in på 1960-talet. De här vakterna kallades:

Hundvakten   0-04

Dagvakten      04-08

Förmiddagsvakten 08-12

Middagsvakten 12-16

Plattvakten, 1:a 16-18, 2:a 18-20

Första vakten 20-24 

KAPTENS BORD

För sjökaptenernas präktiga skrå

som föraktar böljornas höjder

står ingen större glädje att få

än bordets dagliga fröjder.

Men för resande gäster från moder jord

ligger namnlöst ve begravet

i karotternas mängd på kaptenernas bord

på det stora, gungande havet.

Underlag: Johanna Lundeberg DN och Wikipedia. Dikten av Alf Henrikson

    

KÖ I ICA-AFFÄREN

 Det är en solig sensommardag i ICA-affären i Höganäs. En ung man som handlar mat märker att en intensivt stirrande äldre dam verkar följa efter honom i butiken. Han förflyttar sig till nästa gång i ett försök att bli av med henne, men hon följer efter på lagom avstånd - men fortsätter att stirra. När han är klar råkar han hamna bakom henne i den enda öppna kassakön. Hennes vagn är överfylld med varor men han har bara handlat några småsaker. Hon fortsätter att stirra sorgesamt och han känner sig illa till mods. Till slut säger hon:

- Du får ursäkta mitt stirrande, men du förstår, du är på pricken lik min son som gick bort för knappt två veckor sedan. Han nickar och försöker se medlidande ut. Men hennes tårar faller och hon snörvlar:

-Du ser precis ut som honom. Han nickar igen, vänder sig bort och försöker koppla bort det hela. Men när kassörskan packar ihop damens varor längs fram på bandet, vänder hon sig återigen, lutar sig fram emot honom och viskar:

- Skulle inte du kunna säga:"Adjö, mamma", när jag går, för min skull? Motvilligt, mest för att bli av med henne, går han med på det hela. Hon ger honom ett tårfyllt leende, vinkar med smärta i rörelsen och rullar ut sina tre tunga kassar.

-"Adjö mamma", ropar han kärleksfullt och vinkar tillbaka. En känsla av att ha gjort en riktigt god gärning strömmar igenom honom och han märker knappt när kassörska slår in hans varor,när hon säger:

- Det här blir nio hundra kronor. Men. säger han, det måste vara något fel, jag har ju bara köpt några småsaker. Kassörskan svarar:

- Din mamma sa att du skulle betala hennes saker också.

HÄR ÄR DET LÄGE FÖR EN LIMMERIK.

I Höganäs finns inga Konsumaffärer kvar sedan tio år tillbaka.

KOSUMFÖRESTÅNDAREN I  FREDERIKA

En Konsumföreståndare i Frederika

han bjöd sina kunder på fika

dom fick två koppar var

så dom skulle bli kvar

men sen gick dom och handla på ICA.

Underlag: Bl a Urban Legends av Claes Nordenskiöld

NÄTBEDRAGARE

Det finns tydligen inga gränser för vad dessa skojare och bedragare ute på nätet kan hitta på för att lura av folk pengar. Vi är flera i Sherwoodskogen som har bevittnat några exempel på det här och också i något fall varit nära att bli fast i en sådan fälla. Dom dyker till exempel upp bland e-mailen. Det ser oskyldigt ut, men skoj och bedrägeri är det som regel. Det enkla tricket är ju att erbjuda gåvor och priser: "Gratulerar. du har vunnit en i-phone". Det visar sig snart att med "gåvan" följer ett kostsamt abonnemang med lång uppsägningstid. Det finns ju ingen som erbjuder gåvor och förmåner av vänlighet. Det handlar alltid om dolda och kostsamma åtaganden som drabbar mottagaren.

Ett praktexempel på en skumraskaffär dök upp hos en av oss här i Sherwoodskogen för en tid sedan. Upplägget som presenterades på ett e-mail började med ett meddelande att en av oss utsetts av Microsoft till pristagare bland alla de som skrivit något på nätet. Priset var häftigt tilltaget, 100 000 dollar! Telefonnummer till Microsoft i England var bifogade så att man skulle kunna kontrollera äktheten i det hela och även telefonnummer till den agentur som skulle överlämna priset. Men bedragarna förfogade över alla dessa telefonnummer och ringde man till något spelade man upp ett välregisserat spel för att skapa trovärdighet. Agenturen påstod sig vara redo att sända prispengar, ett diplom och en prispokal vid en noga angiven tidpunkt. Strax före den tidpunkten ringar man och säger att alla som inte är brittiska medborgare måste betala omsättningsskatt på gåvobeloppet och dessutom tullavgift, tillhopa 30 000 kronor! Så var det med den vinsten! Kanhända hade man provat det här konceptet på många och kanske rentav fått napp någonstans.

För en tid sedan fick vi ett meddelande via mail att en av oss hade paket att vänta men att försändelsen var otillräckligt frankerad och därför kvarhållits av PostNord på postterminalen i Göteborg. Mottagaren uppmanades därför inbetala resterande porto 20 kronor till ett angivet konto, därefter skulle PostNord leverera paketet. En kontroll med PostNords kundtjänst visade att detta var en stor  bluff. Flera tusen personer hade fått denna uppmaning att betala. Det kunde ha blivit mycket pengar till skurkarna om alla betalat.

En lärdom som vi alla måste dra är ju att aldrig lita på erbjudanden som kommer den vägen. Seriösa erbjudanden meddelas alltid en mottagare på andra sätt och inte via e-mail.

Det finns till och med presidenter nu för tiden som uppträder som lögnare och bedragare ute på nätet utan att skämmas.

Underlag: Egna erfarenheter