MÅNDAGSRÖRELSEN

 Måndagen 28 februari 2022 återstartades Måndagsrörelsen på Norrmalmstorg i Stockholm. Gunnar Hökmark ledde mötet som startats av liberalerna. SvD politiska chefredaktör Tove Löfvendahl höll öppningstalet som återges nedan.

Härifrån är det inte långt till Ukraina. Där föddes en liten bebis häromdagen som ännu inte sett dagens ljus, utan har tvingats leva sitt korta liv i ett skyddsrum. Där och i P-garage och andra utrymmen under jord gömmer sig kvinnor, barn och gamla, medan de hör ljudet av bomber som detonerar, skott som avfyras och militärfordon som rullar ovanför.

Många, upp emot en halv miljon människor, flyr mot polska gränsen eller har redan anlänt dit. Solen lyser även på dem, likväl har de ingenstans att söka värme och skydd.

Modiga, beslutsamma men också många rädda män, kvinnor i Ukraina beväpnar sig och strider. Andra utan stridskapacitet visar motstånd genom att öga mot öga säga sin öppna mening till de ryska soldaterna som har brutit sig in på ukrainsk mark.

Även i Ryssland står rakryggade invånare upp och protesterar mot sin egen regim, trots den uppenbara risken för den egna säkerheten. En bild på en äldre kvinna iförd Ukrainas färger sittandes på tunnelbanan  i Moskva, flimrar förbi i flödet. Hennes lugna och bestämda blick är ett uttryck för mänsklig värdighet.

Europa befinner sig i krig och den angripande makten är öppen med sina aggressiva ambitioner. Det började med Georgien. Det fortsatte med Krim. Det kommer inte att sluta med Ukraina. Om inte Putin stoppas nu kommer vi återkommande att behöva bli vittne till fortsatta övergrepp. Han kommer inte att sluta. Om det blir den starkes rätt som får ersätta rättsprincipen, dömer vi våra framtida generationer till att leva under tyranni.

I vårt land lever många med egen erfarenhet av en sådan tillvaro. De vet vad det innebär att leva under skräckvälden som ofria medborgare.

"Säg mig vad gjorde ni när kriget bröt ut?"  En framtida fråga, vars svar vi avgör kalibern på nu. Fungerade vi som vi skulle? Var våra värderingar solida, våra instinkter riktiga, vår kompass fungerande och vår handlingsförmåga god? Kommer vi med rent samvete att kunna säga i efterhand att vi gjorde vårt bästa?

Ord är meningslösa om de inte betyder något i praktiken. Principer är gratis ända fram till att de skall upprätthållas i verkligheten.

Somliga beslut kan bara fattas av stater och deras regeringar. Men var och en av oss har som medborgare både möjlighet och ansvar att använda vår frihet och demokrati till att göra skillnad. Både i handfast stöd och hjälp som det civilsamhälle vi själva avgör kvaliteten på, men också genom det fria  ordets styrka.

Vi skall upplåta vår röst till dem vars röster nu försöker tystas. Vi skall fördöma den illegala våldshandling som nu drabbar ett av Europas länder och i förlängningen hotar hela vår gemensamma säkerhetsordning och frihet..

I dag återupptas Måndagsrörelsen. Den startades  i dagarna 18-19 mars 1990 med inspiration från Leipzig som Mats Svegfors föreslog borde ha sin motsvarighet här till stöd för balternas frihet.

Gunnar Hökmark var nu en av dem som gjorde det möjligt. Även Anders Kûng, Håkan Holmberg, Peter Luksop och även min företrädare Mats Johansson är med oss här på torget i dag.

Jag vill tacka Liberalerna som tagit initiativ  till mötet och hoppas det får spridning i resten av landet. Här ska vi varje måndag stå upp för frihet och förtryck. Och så länge män och kvinnor i det ukrainska folket är beredda att kämpa mot det totalitära förtrycket , ska vi i Sverige också stå upp här för dem. Vårt budskap till Putin och den ryska staten är tydligt:

UKRAINAS  SAK ÄR OCKSÅ VÅR!