Den nyutnämnda skolministern Lina Axelsson Kihlblom publicerade den 14 februari en artikel på SvD Debatt. Texten skyller alla problem i dagens skola på friskolorna.
Ministern verkar inte känna till Sveriges och det egna partiets historia på utbildningsområdet. Här kommenteras ett par inslag i hennes text.
Skolministern påstår att socialdemokraterna och liberalerna har byggt upp Sveriges skolsystem till ett av världens bästa och mest jämlika. När det gäller jämlikhet bortser hon från att Sverige är ett av världens tidigast läskunniga länder därför att kyrkolagen 1686 påbjöd att alla skulle kunna läsa. Syftet var att den kristne skulle kunna läsa Bibeln själv. Församlingsprästen kontrollerade läskunnigheten vid husförhör. Sverige blev läskunnigt långt före införandet av den obligatoriska skolan 1842, vilket i sin tur skedde innan det socialdemokratiska partiet ens grundades 1889.
När ministern talar om den mest jämlika och den bästa utbildningen syftar hon rimligtvis på införandet av grundskolan 1962, men hon utelämnar en upplysning.
När grundskolan skulle införas förekom en av de största lärarprotesterna i Sveriges historia. Lärare vid realskolor och gymnasier hade sett kunskaperna sjunka i experimenten med sammanhållet högstadium och varnade riksdagsmännen för att införa grundskolan. Nu talar skolministern om friskolorna som "ideologiskt drivna" och ekonomiskt oacceptabla "experiment". Hon nämner inte att föräldrar söker till friskolor därför att den kommunala grundskolan är ett för skattebetalarna mycket dyrt ideologiskt drivet experiment, vars kunskapsresultat inte är imponerande.
Det påstås att den elev som anstränger sig ska ha alla möjligheter att lyckas, oavsett var han bor, vilka föräldrar den har eller vilken skola den går på. Ministern verkar inte känna till att antalet "klassresor" har minskat i Sverige, sedan grundskolan med dess svagare kunskapskrav och svagare ordning i klassrummet införts.
Lärarrollen har mycket riktigt som ministern säger "devalverats", men den utvecklingen inleddes med grundskolan där alla elever skulle flyttas till högre klass. Lärarrollen devalverades ytterligare på 1980-talet med lärarutbildningsreformen "LUT" som gav lärarna ett "nytt uppdrag", nämligen att se till elevernas psykologiska välbefinnande snarare än deras kunskaper.
Regeringspartiet brukar presentera utbildning som en del av välfärdssamhället, och det gör också skolministern. Utbildning är avgiftsfri i Sverige, men utbildning är inte något man får. Utbildning kräver systematisk ansträngning. Här kan man tala om en devalvering, nämligen värdet av de betyg som "ges" i stället för att "erövras".
Skolministern säger sig vilja återta den "demokratiska kontrollen". Det är inte första gången sossarna visar tendensen att tro att när staten styr och de styr staten råder demokrati. Ministern ger intryck av att vara "ideologiskt driven" men inte ha någon djupare kunskap om det område hon är satt att styra.
Den ovan nämnda artikeln väcker lika många frågor som intervjun häromveckan med den likaledes nyutnämnda kulturministern.
Underlag: Toröredaktionen och Inger Enkvist. professor emerita i spanska och författare av många böcker om utbildning och litteratur. Flera av hennes texter återfinns på SvD.se/av/Inger-enkvist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar