"Om detta må ni berätta", hette en bok om Förintelsen som Göran Perssons regering delade ut till svenska skolelever 1998. Arvid Åhlund, DN, fick boken men han minns inte hur den påverkade honom. Han har kvar boken och har uppfattningen att skolan långt efter kriget tog antisemitismen som levande fenomen på fullt allvar. Vi läste böcker om vanliga ungdomar som gick in och upp i nazismen för att lära oss att ingen är immun. Vi fick besök av överlevare och besökte själva ett koncentrationsläger. Vi fick böcker av regeringen för att aldrig glömma, och för att aldrig ge hatet fäste igen. "Aldrig igen", det var som ett mantra.
Nästan tre veckor efter massakern i Israel samlar obducenterna in kroppsdelar från omkring 400 offer som ännu inte har identifierats. Skadorna vittnar om ett våld som är så utstuderat gränslöst att det egentligen inte går att klä i ord. Människor har bakbundits med taggtråd innan de bränts levande i sina egna hem. Ett alldeles särskilt vansinne krävs för att begå den sortens sadistiska massmord i grupp och ett alldeles särskilt vansinne behövs för att relativisera det.
I USA har viktiga röster inom vänstern gjort just detta, mest på de fina universiteten, och i Europa har terrorattacker öppnat avgrunder.
I Storbritannien har hatbrotten mot judar ökat med nästan 1 500 procent de senaste veckorna. I Tyskland märks ytterdörrar till judiska hem med Davidsstjärnor (Deutsche Welle 14/10).
I Sverige skanderade hundratals personer på Sergels torg att Israel i praktiken förtjänar att utplånas.
Det är något annat än att kritisera bosättningar på Västbanken, det är något annat än att visa solidaritet med offren i Gaza och det är något annat än att stå upp för palestiniernas sak.
Det är judehat, rätt och slätt, och det hämtar sin näring ur samma livsfarliga konspiratoriska mylla som judehatet alltid har gjort. Den som tvivlar bör läsa Hamas Charter som har beskrivits som en komprimerad variant av Hitlers"Mein Kampf" och Forums klargörande rapport "Antisemitismen i Sverige" från 2020. Vi har citerat delar av Hamas Charter 1988 i en tidigare blogg (18 okt 2023).
Trots att utvecklingen går i rätt riktning har 15 procent av befolkningen fortfarande problem med, till exempel, en statsminister som är jude.
Endast en tunn linje skiljer godheten från ondskan och den går rakt igenom oss, sa Förintelseöverlevaren Hédi Fried, Aldrig igen, sa vi. Det var och är en historisk skyldighet grundad i en historisk skuld som inte går att avtala bort.
Partiledarna kan hedra den genom att, gemensamt och under uppmärksammade former, göra klart att det i Sverige råder nolltolerans mot judehat. Regeringen bör därefter sjösätta en ny, omfattande kampanj i skolorna.
Underlag: Arvid Åhlund, ledarskribent DN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar