Som alltid då Israel och Hamas drabbar samman frestar det på Israels relationer med arabstaterna. Men till skillnad från det sedvanliga scenariot har USA denna gång gripit in konkret, dels med en avancerad flottstyrka, dels med en bister varning från presidenten Joe Biden till Israels fiender.
Den minimala Gazaremsans framtida utseende, som Israel och Hamas krigar om, är i sig inte intressant för USA. Men konfliktens utveckling och dess tryckvågor över regionen rör USA:s stormaktsställning i Mellanöstern. Alla de arabstater som har relationer till Israel är också USA:s nära allierade, i synnerhet Jordanien, Egypten, Bahrain, Förenade Arabemiraten - och Saudiarabien, som har nära inofficiella relationer till Israel men som nu tvingas vänta ännu en tid med att knyta diplomatiska förbindelser.
På de andra planhalvan står USA:s globala rivaler: Iran, Ryssland och Kina, som de senaste decennierna inkräktat allt mer effektivt på USA:s intressesfär. Iran, Hamas viktigaste sponsor, kontrollerar Libanon och spelar en huvudroll i Iraks, Syriens och Jemens politik. Irans allierade Ryssland backar upp den syriska regimen som ger Ryssland viktiga baser nära inpå viktiga Natobaser. Kina har, till USA:s stora förtret, fått lov att bygga en militärbas i Abu Dhabi, inte långt från USA:s flygbas al-Dafra. Kina ligger också bakom de nyligen återupprättade relationerna Iran- Saudiarabien. Både Saudiarabien och Förenade Arabemiraten använder Kina för att pressa USA på favörer, framför allt säkerhetsgarantier. Arabregimerna med relationer till Israel delar Israels avsky för Hamas, men deras befolkningar gör det inte. Att döma av stämningen på sociala medier har Israel viss sympati i gulfstaterna, medan Hamas har ett solitt folkligt stöd i Jordanien och Egypten.
På fredagen, då arabvärlden identifierade sig med Gazaremsan under "Vredena dag" , tvingades kung Abdulla II av Jordanien att sätta in säkerhetsstyrkor för att hindra protesterande palestinier att närma sig israeliska positioner i Jordandalen, något som han ytterst ogärna gör.
Den stora obekanta faktorn är Irans agerande då Israel stormar Gaza, eller då Israel är på väg att besegra Hamas. Israel och Hizbollahmilisen, Irans förlängda arm i Libanon, har de senaste dagarna utväxlat projektiler i liten skala och båda sidor har evakuerat civilbefolkningen utmed gränsen.
Att de amerikanska hangarfartygen Gerald R Ford och Dwight Eisenhower, ackompanjerade av andra stridsfartyg, satt kurs mot östra Medelhavet tolkar Israel som ett halvt löfte att skicka kryssningsrobotar mot Beirut och F-35 plan mot Hizbollah om shiamilisen skulle attackera Israel med sina 150 000 iranska robotar, USA har inte, som det annars gärna gör, dementerat att man i ett sådant läge skulle ge sig in i leken.
Underlag: Nathan Shachar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar