EN FENOMENAL POLITISK IDÉ

 Högern har en fenomenal politisk idé. men de vågar knappast prata om den, än mindre genomföra särskilt mycket.

Detta får sin förklaring i historikern och sociologen Rainer Zitelmanns bok "Myter om kapitalism". Zitelmann visar här att den fenomenala idén, kapitalismen, är en hjälp på vägen vare sig man vill förbättra människors vardag, integrera fler, minska utsläppen eller underlätta fred.

Den kapitalistiska eran har gjort människor ofantligt mycket rikare, inte fattigare. I början av 1800-talet levde omkring 90 procent av jordens befolkning i absolut fattigdom. I dag är andelen under tio procent och befolkningen mångdubblad. Att fler fått så mycket bättre tar effektivt död på föreställningen om ekonomin som ett nollsummespel.

Och det är inte omfördelning som har förbättrat tillvaron för vanliga människor, även om moderna välfärdsstater kunnat finansieras av det växande välståndet. Fred och frihet ökar välståndet, om än inte lika mycket för alla. Stor utjämning följer tvärtom av krig, revolutioner, pandemier och statskollaps.

Ökad frihandel leder förvisso till omvandlingstryck och att låglönejobb konkurreras ut. Men totalt sett ökar chanserna i landet att få ett bättre betalt  jobb. Samtidigt blir alla vinnare sett till vad de har råd att köpa. Länder som handlar mer med andra förorenar mindre och går dessutom mer sällan i krig.

                                                     Reagan och Thatcher

Inte heller krävs några revolutionerande förändringar. Bara man ökar inslagen av marknadsekonomi, äganderätt, fri prisbildning och öppenhet för handel i  ett samhälle, följer vanligen goda effekter för människors förmåga att samarbeta och utveckla nya produkter.

Men kapitalismen är trots sina förtjänster impopulär världen över. Rainer Zitelmann har genomfört en omfattande enkät i 32 länder. Bara i sju länder, däribland Sverige, är befolkningen mer positiv till ekonomisk frihet än till mer statliga ingrepp i ekonomin. Används begreppet "kapitalism" sjunker stödet ännu mera.

Inte ens ett påstående som att kapitalismen förbättrar situationen för vanliga människor får stöd, trots att beläggen är överväldigande. Folk förknippar tvärtom kapitalism med fattigdom, ojämlikhet och egoism, vilket Zitelmann tålmodigt bemöter med motexempel.

Här finns mycket för folkupplysare att göra, särskilt som renodlade antikapitalister dessutom är mer benägna att tro på konspirationsteorier än kapitalismens anhängare. Men i Sverige är det bara bland väljare till höger som det finns tydligt stöd för en friare ekonomi. Både till vänster och i mitten tenderar fler att vilja gå mot ökade statsingrepp.

Bara högern väljare stöder alltså en politik som förbättrar för flertalet människor.

Ändå ligger högerpartier lågt med sina sympatier för kapitalismen, av rädsla för den negativa opinionen. De reformer som skulle kunna göra Sverige bättre - exempelvis få bukt med decennielånga bostadsköer  genom friare hyressättning - anses orealistiska. Ibland torgförs idén att liberaliseringar är en lyx som får vänta i allvarliga tider.

Men större ekonomisk frihet behövs akut just i en orolig värld. Vi ser hur konflikter kring  fördelning skärps i samhällen med stagnerande ekonomier, och populistiska kollektivister vinner stöd på att peka ut syndabockar. Får höger- eller vänsterpopulister makten genomför de dessutom vanligen en ekonomisk politik som ytterligare försämrar tillväxtmöjligheterna och skärper gruppmotsättningarna.

Sverige behöver tydligt gå i motsatt riktning. Det kräver att folkupplysare med vänster- och mittensympatier vågar utmana sina egna fördomar om kapitalismen. och en höger som inte skäms för sina bästa idéer.

Underlag: Toröredaktionen och Mattias Svensson, ledarskribent SvD.