Om man vill att en kultur ska leva borde man vilja att så många som möjligt ska utöva den. Det säger Håkan Jonsson, ordförande för Jakt- och fiskesamerna, det största partiet i Sametinget. Men med den samiska kulturen har man gjort precis tvärtom: man har begränsat den till de renägare som utgör en minoritet av Sveriges samer.
För att få äga en ren måste du för det första vara same och för det andra ha rätt föräldrar.
Renmärket, och därmed rätten att bedriva renskötsel, går i arv. Det är ungefär som för att få läkarlegitimation, måste du ha en far som är läkare.
DET FINNS TVÅ YRKEN SOM MAN MÅSTE FÖDAS TILL I SVERIGE - KUNG OCH RENSKÖTARE.
Successionsordningen i renbetesland är ingen naturlag. I Finland får vem som helst äga en ren, på samma grunder som man får äga gris, kor eller getter.
Förutom renmärket måste du i Sverige också vara medlem i en sameby. Och en sameby är, namnet till trots, varken någon by eller samiskt samhälle. Det är en ekonomisk förening.
Medlemmar i en sameby
Medlem blir man genom att födas eller gifta in sig, Rösträtten baseras på antalet renar man äger.
Renägarna har under senare år blivit fler., men var och en äger allt färre djur. Ungefär 3 700 samer har tillsammans cirka 230 000 renar. Det finns ytterligare cirka 20 000 djur i så kallade koncessionssamebyar. Denna rennäring drivs utan privilegier.
Många häller sig med en eller ett fåtal renar. Enligt tidningen Affärsvärlden, som granskat renskötning som näring, krävs mellan 300 och 500 renar för att man ska få större delen av inkomsten från verksamheten. Så många, 300 eller fler, är det 201 personer som har.
Av den minoritet samer som tillåts äga ren är det alltså en ännu mindre del som bedriver den renskötsel som rennäringslagen är skriven för. Lagen kräver att man ska "delta" i renskötseln. Det verkar lite svårt om man bor på en helt annan ort och, som så många av samebyns medlemmar, arbetar heltid i gruvan, vården eller på ett kontor vid Stureplan.
Vem kontrollerar att deltagarkraven uppfylls? Ingen, såvitt man vet. Därmed kan åtskilliga åtnjuta de förmåner som lagstiftaren reserverat exklusivt för renskötare - utan att vara det.
Makten över vilka som släpps in respektive utesluts finns hos den enskilda samebyn. Den påminner alltså snarare om en transparent förening med tydliga medlemskrav liknande en släktbaserad klanverksamhet.
Det finns 43 samebyar i Sverige samt 8 kocessionssamebyar. Stadgarna ser olika ut men finns registrerade i sametinget.Antalet medlemmar, namn - och årsredovisningar säger sig varken länsstyrelserna eller sametinget ha. Uppgifter om antalet renar mm finns dock på sametingets hemsida.
TROTS ATT RENSKÖTARE UTGÖR EN LITEN DEL AV DEN SAMISKA GRUPPEN HAR DEN TILLÅTITS DOMINERA DEBATTEN. DE BEHANDLAS SOM OFFER, MEN I PRAKTIKEN UTGÖR DE ETT SLAGS SAMISK ADEL.
När en organisation eller aktör invänder mot någon reform, ett bygge eller vad som helst, brukar massmedia lägga vikt vid att visa hur många som ligger bakom till exempel en protest. Det är naturligtvis skillnad om synpunkterna kommer från många eller bara från en familj. Men när en sameby invänder mot en planerad vindkraftspark, mineralbrytning eller STF:s fjällanläggningar rapporteras sällan om hur många människor eller renar som påverkas. STF har nu beslutat om neddragningar till vintern när anläggningarna behövs som allra mest.
När LKAB berättade om det gigantiska fyndet av jordartsmineraler i Kiruna fick vi veta vilken vikt detta var av, inte bara för Sverige och Europa, utan för hela världen för att bryta Kinas dominans. Vad låg då i vågskålarna, i den ena fyndets stora betydelse för världen och i den andra synpunkter från några samebyar.
Matti Blind Berg, (ovan), ordförande i Girjas sameby, nu ordförande för Svenska samernas riksförbund hävdade att "samernas rätt att utöva sin rikskultur omöjliggjordes med den nya Kirunagruvan". Däremot var det oklart för vilka och på vilket sätt och för hur många. Samebyarna utnyttjar och kapitaliserar medvetet sammanblandningen av samer, renägare och renskötare. Kirunagruvans tillblivelse torde bli svår att stoppa.
Rätten för renägare att fiska och jaga har funnits i rennäringslagarna sedan 1800-talet. Men efter den så kallade Girjas-domen från 2000 handlar det om något helt annat än jakt och fiske utan om att kränga naturen. Den kan bana vägen för den största jordreformen i Sveriges historia.
Underlag: Hanne Kjöller, fristående kolumnist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar