MAJ MÅNAD

SKÖNA MAJ VÄLKOMMEN TILL  VÅR BYGD IGEN...

Sommaren är här. I dessa tider av sannolika klimatförändringar är det inte alltid så lätt att veta vilket väder vi har att vänta på våra breddgrader. Däremot kan vi ju se hur det har varit förr. Det finns ju statistik att tillgå. Sommar anser man ha rått vid dessa tidpunkter:

-- Stockholm, 16 maj till 29 september, 136 dagar.

-- Skåne, 10 maj till 8 oktober, 151 dagar.

--- Piteå, 4 juni till 9 september, 97 dagar.

-- Karesuando, 15 juni till 26 augusti, 72 dagar.

-- Riksgränsen, 2 juli till 15 augusti, 42 dagar.

Särskilt torde våra norrlänningar se fram emot klimatförändringar som ger längre somrar och mera värme i norr.

DE STORA EKSKOGARNAS TID

Ekevirket har genom alla tider varit eftertraktat och har haft många olika användningsområden men framför allt som skeppsvirke.

Först på 700-talet började segel förekomma på skepp från Skandinavien. Vikingaskeppen började ta form. Men skeppsbyggeriet på den tiden gjorde ingen större skada på ekbeståndet. Det var först när de stora segelfartygen, linjeskeppen, började byggas  som ekbeståndet påverkades. Till ett stort linjeskepp gick det åt cirka 2000 stora ekar, till en fregatt omkring 1200. Ekskogarna började då skövlas i hela Skandinavien och de kvarvarande ekarna fick inte röras av allmogen.

VÅRFÅGLARNA

I början av maj kommer de första vårfåglarna från Afrika. En av dessa är lövsångaren, som kommer innan lövträden blivit helt gröna.

Den slår sig ner över precis hela landet. Den här lilla gröngrå fågeln ser man sällan men hör den desto oftare. Om lövsångaren skulle försvinna från vårt land  skulle vi få ganska tysta vårar. Fågeln utgör en tredjedel av alla fåglar som finns  i Sverige. 15 miljoner brukar häcka i Sverige. Lyckade häckningsår kan bortåt 60 miljoner lövsångare lämna oss på hösten. De lämnar oss i augusti, flyger på hög höjd under natten på höjder där vindarna är gynnsamma.

Göken, den store förföraren, brukar höras i Mälardalen omkring 10 maj, i Skåne omkring 7 maj och i Norrbotten omkring 25 maj.

Honan bygger inget eget bo utan lägger ett ägg i taget i ett fågelrede liknande det hon själv vuxit upp i. Sammanlagt läger hon cirka 10 ägg. Hon äter upp eller kastar ut ett av boets ägg och lägger dit ett eget i stället. Gökungen är som regel den förste som kläcks. Föräldrarna är präglade att först mata den största ungen alltmedan deras egna svälter och dör.

Gökottans tid är i mitten av maj. Skrockfulla människor , och även alla andra, lyssnar noga från vilket håll man hör den första göken:

Nodre gök är sorgegök,

Södergök är dödergök,

Östergök är tröstegök, men

Västergök är bästegök.

MAT OCH DRYCK

Maskrosvin bör man pröva på att göra. Det kräver en del arbete. 3 liter maskrosblommor ska plockas, inget grönt får finnas med. 4 liter kokande vatten och 1,7 kg socker behövs till 3 liter maskrosblommor. Blommorna kokas, skall stå och svalna i en öppen bytta i 12 timmar. Sockret och några citronskivor tillförs. Detta får stå i rumstemp 2 och en halv vecka, tills det slutat bubbla. Risken för anfall från ättiksbakterier är stor, därför krävs hög hygien i arbetet. Experter menar att vinet blir fylligare och godare om det fåt stå några år och mogna. Hur många amatörtillverkare kan vänta med att smaka på sin vinskvätt i ett par år? Inte särskilt många.

Maskrotsrötter rekommenderas att kokas tillsammans med andra rotfrukter men måste saltas.

Spröda vårnässlor är en delikatess tillsammans med buljong till vårsoppan. Nässlorna innehåller mängder av vitaminer, B, C och även D-vitaminer.

BJÖRKEN

Björkens lövsprickning sker i maj. De klibbiga nyutspuckna bladen har man förstått att utnyttja sedan urminnes tider. Den dryck som den norske kungen Sverre (1150-1202) och hans män uppehöll livet med i ödemarken var framställd av späda  björkknoppar.

Vikingarna använde unga björklöv och groblad på de småsår de fick under striderna.

Björklöv är en av de bästa vitaminkällor man känner till.

PINGSTEN

Pingst ska firas precis 50 dagar efter påskdagen och kan alltså hamna i antingen maj eller juni. I år infaller pingst 18-19 maj.

Ursprungligen var pingst en judisk skördefest men har numera anknytning till  vårt vår- och majfirande.

I Bohuslän gick ungdomen på "äggagille". De for ut till holmarna för att leta måsägg. De hade musik, mat och dryck med sig och dansade.

En pingstlek gick ut på att välja ett pingstbrudpar. Det var en stor ära att väljas till "pingstbrud". Alla byns flickor var   valbara. Bruden kläddes i vita kläder och försågs med en krona. Titeln fick behållas året ut.

Underlag: "Årspraktika" av Britt-Marie Hallbert