MODERATERNA OCH LANDSHÖVDINGEN

 RÖTAN GÅR MYCKET DJUPARE ÄN TILL ANNA KINBERG BATRA.

En gång i tiden var det moderater som röt till när makthavare skaffade sig privilegier. Men vem ska göra det nu?

När de som leder landet gick med i Moderaternas ungdomsförbund var det till stor del för att stoppa socialdemokraterna. Partiet hade efter decennier av makt blivit mätt och maktfullkomligt.

Staten och partiet, makten och socialdemokratin hade tillåtits växa ihop på ett osunt sätt. Och S inflytande  måste begränsas, det var politiker som Gunnar Strömmer, Anna Kinberg Batra och Ulf Kristersson överens om när de gav sig ut i debatten på 90-talet.

Det var nog också med det i bakhuvudet som Muf-ordföranden Ulf Kristersson avfärdade de oroliga reaktionerna efter skolvalet 1991. Att upp till var tionde elev hade röstat på främlingsfientliga partier var inte något att oroa sig för, förklarade han i Expressen. Det var bara en protest mot etablissemanget:" De unga straffar det parti som är mest komprometterat - Socialdemokraterna."

Och så har hans parti fortsatt att resonera: Socialdemokraterna bryr sig bara om makt. Huvuduppgiften är att stoppa dom.

30 år senare har samma generation vuxit upp till ministrar och landshövdingar. Och nu vet vi att deras analys haltade: Det var visst inte bara S som glömde att staten var till för människorna, och inte tvärt om. Och det var aldrig Socialdemokratin som korrumperade, det var makten.

Se bara på det som framkommit om Anna Kinberg Batra, som regeringen gav det flärdfulla uppdraget att flytta in i Tessinska palatset för att bli landshövding i Stockholm. Aftonbladet kan visa att hon anställt sin goda vän - som är gift med Moderaternas vice partisekreterare och mamma till barnet som Anna Kinberg Batra är gudmor till.

Jobbet utannonserades på en lapp i receptionen på myndigheten,  vännen var den enda som hade tur nog att upptäcka den, och belönas nu för det med nästan 90 000 kronor i månadslön. " Det är nog inga tvivel om att kompetensen avgjorde", säger Kinberg Batra i Tv4.

Detsamma ska tydlige gälla den managementkonsult som hon skrivit en bok ihop med. Han har nu fått en tjänst som tillsattes genom att strunta i  de vanliga rutinerna. Även han får 90 000 i månaden - en lön som anda anställda hos landshövdingen inte kommer i närheten av, säger Aftonbladet.

Det finns väl egentligen ett enda skäl till att Anna Kinberg Batra inte redan har förlorat sitt jobb. Och det är att hon inte är ensam. För vem ska ryta ifrån?  Justitieminister Gunnar Strömmer, som blev avslöjad när han hjälpte "Kalla fakta" till att runda av reglerna för partibidrag? Enda anledningen till att han kom undan så lätt var att reportrarna kunde visa att fyra andra partier betedde sig minst lika illa.

På samma sätt kan finansminister Elisabeth Svantesson tala om hur man gör upp med bidragsfusk - efter att själv ha avslöjats med att ha skrivit sig på en annan adress och på så sätt få bidrag från riksdagen för dubbelt boende. Även hon kom undan lindrigt, det var så många i riksdagen som gjort samma sak.

"Den som är helt fri kan kasta den första stenen", sade den annars så brottsbekymrade statsministern, när kritiken rasade mot hans statssekreterare, som tjuvfiskat ål och ljugit för polisen. Och hans attityd kan illustrera problemet: Vem ska säga ifrån när så många är mer eller mindre insyltade själva?

Om moderater - ännu en gång - ska tvinga bort Anna Kinbeerg Batra skapar det följdrågor hur de kunde hitta en sten och kasta just den här gången?

För i praktiken liknar Moderaternas förhållningssätt till staten alltmer det förhållningssätt som de avskydde Socialdemokraterna för. De har bara inte förstått det riktigt än. För de kan fortfarande utbrista att "Socialdemokraterna gör vad som helst för att få makt", samtidigt som de tvättar ren SD för att säkerställa sina egna ministerposter.

Men väljarna ser desto klarare på situationen. Och deras tillit behandlas just nu på ett sätt som inte går att försvara. Det är fortfarande deras skattepengar som makthavare leker med när de delar ut fördelar till kompisar. Och det är de som aldrig får chansen att söka jobben de är lämpade för, för de saknar mäktiga vänner.

Men vem säger det högt? För de unga 90-talsmoderaterna hade helt rätt: Staten får aldrig bli  politikernas lekstuga. Det gäller även nu.

Underlag: Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN.