I en artikel på DN Debatt (11/5) sätter Handelshögskolans rektor, Lars Strannegård, fingret på problemet med "glädjebetyg" - eller fuskbetyg som de egentligen borde kallas.
Om eleverna på en del gymnasier får betydligt högre betyg än jämnåriga som går på andra skolor, trots att de inte har bättre kunskaper, är det inte bara orättvist för den enskilde. Det innebär att man på samhällsnivå inte kan lita på att rätt studenter kommer in på de mest eftertraktade universitets- och högskoleutbildningarna.
Tvärtom är risken stor att många ungdomar med korrekta betyg knuffas bort till förmån för elever från fuskgymnasierna. Det är inte på det sättet det ska avgöras vem som får gå på sin drömutbildning.
När rapport efter rapport visar att det är precis så det fungerar uppstår därför frågan hur länge universitet och högskolor kommer kunna fortsätta att anta studenter utifrån studentbetyg, förutsatt att det inte sker en drastisk förändring. Dagens system är bara legitimt om betygsättningen är rättvis. Och som Strannegård skriver finns det andra sätt att gallra bland de sökande, som att ha egna inträdesprov
Det vore dock ett stort misslyckande. För förutom att särskilda tester för med sig nya problem -som att de är dyra att genomföra och kan ge fördelar åt unga vars föräldrar vet bäst hur man bäst förbereder sig - skulle det vara ett rejält underkännande av Sveriges skolpolitik. Självklart kan rikspolitikerna enkelt styra upp en modell som säkrar att betygen är likvärdiga, exempelvis genom att rätta de nationella proven externt och knyta skolans snittbetyg till provresultaten.
Därför är det häpnadsväckande att inte rektorn för en prestigeutbildning nu reagerar på att det inte är studenternas kunskaper och prestationer som avgör om de kommer in på hans skola. Det är i stället att riksdagspartierna trots återkommande larm har låtit betygsinflationen eskalera.
Förhoppningsvis är kritiken från Handelshögskolan den gnista som behövs för att såväl regeringen som oppositionen ska börja ta frågan på allvar. Att fuskbetygen har blivit en affärsidé är en av 2000-talets största skolskandaler.
Underlag: Susanne Nyström, ledarskribent DN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar