Samtidigt minskade Kinas investeringar i Europa till sin lägsta nivå på nästan ett årtionde.
Kinesiska företag slutade att investera vitt och brett i Europa för flera år sedan. Det kanske kan vara svårt att tro - men den fasen i utvecklingen tog slut redan 2016.
Det året pumpade bolag från Kina in 47,4 miljarder euro i EU och Storbritannien. Förra året hade summan krympt till 7,9 miljarder enligt tankesmedjan Merics i Berlin och forskningsgruppen Rhodium Group.
Under sex år försvann således fem sjättedelar av de kinesiska nyinvesteringarna. Det beror på en kombination av faktorer, varav en är den kinesiska ledningens förbud mot irrationella investeringar.
Uppmaningen från den politiska ledningen i Peking till kinesiska bolag 2016 löd: Sluta skämma ut Kina!
Man hade tröttnat på att kinesiska företag köpte Waldorf Astoria i New York och blev huvudägare i europeiska fotbollsklubbar. Det sågs som kapitalflykt och kapitalförstöring, säger Kinarådgivaren Frédéric Cho.
Den andra faktorn var att västvärlden trodde: nu kommer kineserna och köper upp oss som japanerna gjorde på 80-talet. De enorma investeringarna 2015-2016 skapade oro och gjorde att Europa började se om sitt hus. Det ledde till att granskningarna av investeringarna skärptes, säger Frédéric Cho.
I oktober 2020 började Europa tillämpa ett ramverk för granskning av utländska direktinvesteringar och i dag har samtliga EU-länder utom Bulgarien och Cypern nationella lagar på området eller håller på att få.
Ytterligare en faktor som påverkat investeringarna var pandemin då kineser inte vågade resa utomlands.
Enligt den nya rapporten stoppades minst 10 av 16 avtal som kinesiska partners planerat och i vissa fall till och med ingått i Europa inom teknologi och infrastruktur. Myndigheter i Storbritannien, Tyskland, Italien och Danmark grep in. I en tredjedel av fallen gällde det halvledare, där Kina efter en lagändring i USA, verkar ha sökt nya vägar i Europa för att få tillgång till dem.
I Sverige finns ett förslag på en ny lag som betyder att investeringar som bedöms innebära säkerhetsrisker ska granskas av en särskild myndighet och kan förbjudas.
Det är förståeligt att det har hänt, säger Cho om de stoppade affärerna i Europa, men om man drar alla kinesiska bolag över en kam finns risk att man förbjuder för mycket. Det finns trots allt saker som kinesiska bolag gjort bra. Som Geelys ägande av Volvo Cars. Det har fungerat bra under de 13 år som gått.
Men misstron mot kinesiska bolag har vuxit med Kinas aggressiva profil i omvärlden. Fokus har satts på en lag i Kina som tvingar företag och enskilda kinesiska medborgare att rapportera vad de känner till om utländska förhållanden. Diskussioner om detta kommer att fortsätta. Vi måste analysera och besluta om vilka investeringar och beteenden som vi inte vill få in i Sverige och vilka vi vill ha, säger Frédéric Cho.
På ett område har Kina expanderat kraftigt i Europa de senaste åren: investeringar i bilbatteribranschen. Här har Sverige kommit i blickpunkten.
Underlag: Torbjörn Petersson DN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar