HELVETESVINTERN UTEBLEV

 HELVETESVINTERN UTEBLEV -  NU HAR EU ÖVERTAGET.

Med gasen som vapen skulle Vladimir Putin ta loven av det europeiska krigsmotståndet.

Ryssland skruvade succesivt ner flödena inför invasionen i februari  i fjol, krävde ersättning i rubel från april och stängde ner den viktiga Nord Stream-ledningen genom Östersjön lagom till hösten.

Priserna rakade förstås i höjden: från historiskt höga 128 euro per megawattimme vid krigsutbrottet till rekordnivån 343 euro i augusti. (Snittpriset under de föregående tio åren var ungefär 20 euro.) Konsumtionen sjönk som förväntat, men de höga priserna ökade intäkterna till den ryska statskassan ändå. Europa led under inflationen. Putin håvade in. Och den fruktade helvetesvintern hade inte ens börjat.

VAD HÄNDE SEDAN?

Faktiskt något rätt otroligt. Månaderna gick, men den befarade krisen infann sig aldrig. Inte ens i Tyskland, där myndigheterna flaggat för att sinande gasflöden skulle kunna utlösa "massarbetslöshet och fattigdom" - till och med politisk instabilitet. Den tyska ekonomin gick inte ens in i recession. Den fortsatte växa.

Under tiden ställde konsumenter och företag om blixtsnabbt. Den tyska industrin har minskat sin gasanvändning med nästan 20 procent på ett år, visade branschsiffror i april.

Det beror delvis på konjunkturen och vädret men mest på att man skiftat till andra energikällor enligt analytiker (Financial Times 19/4).

Mönstret är i princip detsamma i hela EU. När Putin invaderade Ukraina i fjol svarade Ryssland för nästan 40 procent av den europeiska gasimporten, den siffran är nu under 10 procent.

Sol- och vindproduktionen fortsätter att ta andelar och importen av flytande gas från framför allt USA har ökat med 65 procent på ett år.

Som en konsekvens har de europeiska gasreserverna nått rekordnivåer. Priset per megawattimme  har pressats ner till ca 30 euro. Och EU-målen för minskad konsumtion från i höstas har överträffats med marginal. Samtidigt meddelade Rysslands finansdepartement förra veckan att de offentliga intäkterna för olja och gas föll med 64 procent i april jämfört med för ett år sedan. Den statliga budgeten är helt beroende av dem.

I det ekonomiska kriget med Putin har EU ett slagläge. Internationella energirådet, IEA, bedömer att medlemsländerna skulle klara ett fullskaligt importstopp nästa vinter, även under svåra väderförhållanden. Nyckeln är att hålla reservnivåerna höga.

Men EU kan och bör gå längre. I ett debattinlägg häromdagen föreslår Borys Dodonov, chef för Energi och klimatcentret vid Handelshögskolan i Kiev, flera intressanta åtgärder. En är att kapa all resterande gasimport från Ryssland via Turkiet, en annan att förbjuda all import av flytande rysk gas. Det har Tyskland och Storbritannien redan gjort.

EU bör också införa sanktioner mot Gazprombank, som i praktiken sköter Rysslands gasaffärer i Europa, men som fått verka relativt fritt sedan invasionen i februari i fjol.

Dessa åtgärder skulle minska Rysslands årliga exportintäkter med ytterligare 80 miljarder kronor, uppskattar Dodonov - pengar som Putin då inte kan använda för att finansiera sitt terrorkrig.

Framför allt skulle det signalera att Europa är taggat och ingalunda nere för räkning efter vintern som gick, utan tvärtom är redo att ta fajten mot Ryssland inför nästa vinter.

Underlag: Ledare DN 10 maj 2023.