onsdag 31 januari 2024

FEBRUARI 2024


 Vi är nu framme i februari, vinterns sista månad på våra breddgrader. I år har februari 29 dagar.  

I februari fryser vi om öronen, skottar snö, ibland massor av snö, lyssnar på talgoxen, blåmesen, koltrasten och hackspetten. De här fyra arterna var vanligast vid fågelräkningen härom veckan. Med glädje noterar vi att dagarna blir allt längre. De förlängs med nästan två timmar i Skåne, två och  en halv i Svealand och fyra timmar i Lappland.



MYCKET VIST INRÄTTAT

När tillvaron är liksom bittrast och värst                                                                                   är merendels hjälpen nära.                                                                                                       Ja, när rävarna fryser i vintrig skog                                                                                         blir de plötsligt och oväntat kära.

Oåtkomliga inomhus                                                                                                                  håller sig hönsen och tuppen.                                                                                                    Ack, så vist är allt inrättat att man lätt                                                                                       kan bli religiös på kuppen.

Rävarna lider av frost och svält                                                                                                  och aldrig tycks vintern försvinna.                                                                                            Men då känner de inifrån rätt som det är                                                                                  att hjärtat har börjat brinna. 



När dess värmande låga har brunnit ner                                                                                  som blev upptänd därinne så lägligt,                                                                                         då är det inte vinter mer                                                                                                             och livet är åter drägligt.

Alf Henrikson







                                                                                          










måndag 29 januari 2024

DET STARKASTE TV-KLIPPET?

                                                   Nicholas Winton med familj
 DET HÄR KAN VARA DET STARKASTE TV-KLIPPET NÅGONSIN.
I flödet av klipp på sjuka barn och gulliga djur som man skrollar sig igenom på sociala medier finns ett som man inte kan få nog av: när engelsmannen Nicholas Winton överraskas av barnen han räddat undan Förintelsen.
I en värld som är fylld av så mycket elände är det väl inte så konstigt om man ibland hemfaller åt rörande klipp på nätet. Man vill bara sitta där en stund framför skärmen och låta klippen övertyga oss om att godhet finns. Ser vi ett klipp, så ser vi sen ett till och vi följer bara med. En soldat kommer hem från ett krig, får träffa sin dotter igen, dottern kastar sig i pappas famn, vägrar släppa taget. En cancersjuk flicka måste raka av allt hår, och mamma och pappa gör samma sak, de rakar av allt tillsammans. Ett lejon som uppfostrades av människor när han var ung, och som många år senare får träffa sina hussar, det enorma lejonet kastar sig i vild glädje i människornas famn. Klipp efter klipp.
Man får en känsla av att man blir lurad. Alla klipp är perfekt redigerade med gråt och kramar, textade så man inte missar ett ord, Allt är tonsatt med stråkar-man känner sig utnyttjad, det känns gränslöst till slut. Och klippet med den blinde mannen som plötsligt kan se, är det verkligen sant?
Men så hamnar vi till slut i klippet som vi kanske har sett 50 gånger tidigare och vi säkert kommer att se minst 50 gånger till. Låt oss utnämna det till det starkaste som visats.


Året var 1938. Kristallnatten hade just ägt rum. Engelsmannen Nicholas Windon bestämde sig för att strunta i sin planerade skidresa och i stället åka till Prag och hjälpa flyktingar. Winton räddade 669 tjeckiska och slovakiska barn undan nazisterna. Han placerade dem på tåg som förde dem via Nederländerna ut till friheten.
Många av barnens föräldrar dog under Förintelsen och barnen spreds runt om i världen och nästan ingen kände till historien om Winton och hans farliga operation som räddade så många liv - fram till 1988.
Då bjöds Winton ovetandes in till tv-programmet "That´s life". Han placerades i publiken och introducerades för kvinnan som satt bredvid. Hon var ett av de barn som en gång för länge sedan
som han räddat livet på.
En fin återförening och ett stilla "tack", och sen tystnad och programledaren sa: "Finns det någon annan i publiken som lever tack vare Nicholas Winton?"
Och hela publiken reste sig.
Där stod de nu, alla Wintons  barn, inte längre barn utan i övre medelåldern nu.
Det syntes på dem att de varit med om saker, sårade och ärrade av livet självt. De hade fått uppleva allt som man får uppleva om man får leva sitt liv, sorg och glädje, barn och barnbarn, allt som hade hänt dem hade hänt tack vare den gamle Winton, som försiktigt torkade tårarna bakom glasögonen.
Nyligen har man gjort en film på Wintons liv, engelsmannen spelas av Anthony Hopkins. Filmen börjar och slutar med klippet i tv-studion.
Det är några fantastiska sekunder som det är  värt att bygga en hel film på.

Nicholas Winton föddes 1909 i London. Han dubbades till riddare av Brittiska imperieorden 2003 för sina insatser. Han avled 2015, 106 år gammal.

Underlag: Alex Schulman, författare och kåsör.
















lördag 27 januari 2024

MÅNGA INGENJÖRER - DÅLIG INTERNET?


 HUR KAN ETT LAND MED SÅ MÅNGA INGENJÖRER MISSLYCKAS MED INTERNET?

I Tyskland vill inflationen inte ge sig. Kineserna utmanar bilindustrin, det råder allvarlig brist på arbetskraft - och så den där rädslan för digitalisering.
I Tyskland går det snabbt på motorvägen men väldigt långsamt i internetkablarna.

"Krisenmodus" utnämndes till årets ord i Tyskland 2023. Ordet behöver knappast någon översättning. Krisläge är det onekligen i Tyskland och tysk debatt vältrar sig i hur knackigt den tyska ekonomin går.
Vi lever i dag i ett Europa där Frankrike har dragit in mer än dubbelt så mycket investeringar som Tyskland (de senaste två åren). Frankrike klarade sig förvånansvärt bra genom den stora pandemin och den efterföljande energikrisen.
I stället var det Tyskland som snubblade - och inte riktigt reste sig.


                                         Krisläge råder för förbundskansler Olaf Scholz

I Paris har Emanuel Macron tryckt igenom stora reformer av både pensionssystemet och arbetsmarknaden. I Berlin är det samtidigt oklart om regeringen ens kommer att lyckas enas om någon budget för 2024. Så mycket för den tyska national-schablonen om att kunna få saker gjorda. Landet styrs av tre partier som alla drar åt olika håll.
Tyskland undvek visserligen en officiell lågkonjunktur 2023. Men inflationen verkar inte ge sig, energipriserna är höga och det är svårt att se hur nya marknader ska öppna sig för den tyska industrin. Kina är Tysklands största handelspartner och när den kinesiska ekonomin går dåligt (som den har gjort det senaste året) drabbar det tysk ekonomi hårt. Den tyska bilindustrin har sannolikt strukturella problem.
Å ena sidan har den svårt klara konkurrensen från billiga kinesiska elbilar. Å andra sidan har Joe Biden tryckt igenom stora gröna subventioner i USA vilka drar investeringar över Atlanten. Om Biden bokstavligen betalar dig för att öppna din fabrik i USA, varför ska du då göra det i Tyskland?
Dessutom råder det arbetskraftsbrist i Tyskland. Landet kämpar med det delikata politiska problemet av att runt 20 procent av väljarna stöder det främlingsfientliga partiet AfD samtidigt som officiella beräkningar visar att det om tio år kommer att saknas sju miljoner arbetare i ekonomin. Var ska alla dessa människor komma ifrån?
Och förutom att det saknas folk saknas det också bredband. I Tyskland går det som bekant snabbt på motorvägarna och långsamt i internetkablarna. Den tyska rädslan för ny teknik har diskuterats som ett problem i så många decennier att tekniken som rädslan berör knappast längre kan betraktas som "ny". Hur är det ens möjligt att ett land med så många ingenjörer inte lyckats digitalisera sig självt?

Under den stora pandemin blev problemet akut: skolorna saknade teknik för distansundervisning, sjukvårdssystemet lutade sig mot sina faxmaskiner och folk satt hemma och försökte jobba med svajig uppkoppling.
Den tyska regeringen efterlyste 2022 "ett digitalt uppvaknande" i landet. Och det säger sig självt att en ekonomi som har ett digitalt "uppvaknande" 2022 står inför vissa problem.
Tyskland har även drabbats ekonomiskt av sina utrikespolitiska felkalkyler. I februari 2022 när de ryska stridsvagnarna började rulla mot Kiev kom 34 procent av Tysklands olja och 55 procent av Tysklands gas från Ryssland. På 18 månader lyckades Tyskland ställa om. Detta var en stor seger. Men dyrt blev det. Och många anser att det var ett misstag av Angela Merkel att så snabbt avveckla den tyska kärnkraften efter olyckan i  Fukushima år 2011. Andra debattörer hävdar att Tyskland hade kunnat kompensera för sin nedstängda kärnkraft genom att i stället investera i vindkraft.

Tyskland måste nu hur som helst hitta en ny väg. Under de senare decennierna satsade landet på att bygga nära band med Ryssland och Kina. Nu är Ryssland stängt och Kina har ekonomiska problem.
Framför allt lever vi i en värld där affärer inte längre bara är affärer. Geopolitiken är tillbaka. Europas största ekonomi måste på något sätt anpassa sig.
Och samtidigt skaffa sig en internetuppkoppling.

Underlag: Katrine Kielos - Marcal
















BERNADOTTERNAS FÖDELSEDAG


 I Sverige har vi allmän flaggdag när en del kungligheter fyller år och till och med när de har namnsdag. Den 26 januari är ingen speciell dag i den svenska almanackan. Bodil har namnsdag, inga officiella flaggor hissas, ingen marschmusik kan höras vid Stockholms slott, inga tal brukar hållas. Ändå var det den dagen som kungahuset Bernadottes grundare, Jean Baptiste, föddes den 26 januari 1763 i ett enkelt hem i den lilla staden Pau vid Pyrenéerna . Jean Baptiste Bernadotte blev som bekant kung över Sverige och Norge.
 På sin dödsbädd på Stockholms slott 1844 utbrast han: "Ingen har fyllt en bana liknande min". Det var inget skryt  för ingen i Sveriges historia har haft en livsbana som hans. 


                      Karl XIV Johans sarkofag i Riddarholmskyrkan i Stockholm

Efter några få år i skolan tvingades han arbeta som kopist i faderns dammiga sakförarkontor i Pau. Han rymde och kom under elva år att slita som underofficer i kungens armé. Eftersom han inte var adlig kunde han inte bli "riktig" officer. Så kom den franska revolutionen och adelsspärrarna togs bort. Bernadotte avancerade under lite mer än ett år från kapten till divisionsgeneral. Varje befordran kom på slagfältet.


                                                Jean Baptiste som löjtnant
Han blev så småningom revolutionsregeringens ambassadör i Wien, sedan krigsminister i Paris.


                                                      Drottning Desirée Clary

Då han var trettiofem år gifte han sig med den rika köpmansdottern Desirée Clary. Eftersom Desirées  syster var gift men Napoleon Bonapartes storebror, drogs Bernadotte in i familjen Bonapartes snabba karriär. Napoleon hade också några år tidigare uppvaktat Desirée som han sedan övergav. Kanske var det av dåligt samvete och för att beskydda henne, som han gav Bernadotte den ena höga befattningen efter den andra.



Bernadottes vapensköld som furste av Pontecorvo, "den böjda bron".

Jean Baptiste var framgångsrik guvernör över stora delar av Tyskland. Han blev en av de första marskalkarna av Frankrike och fick det lilla furstendömet Ponte Corvo.

År 1810 valdes han enhälligt av Sveriges riksdag till kronprins av Sverige. Han erövrade Norge och blev år 1818 kung av Sverige och Norge, en befattning han hade i 26 år.
Huset Bernadotte har nu suttit på Sveriges tron längre än någon annan svensk dynasti i  vår historia. Därför borde man kanske markera den 26 januari som en alldeles speciell dag i den svenska almanackan - dagen då ätten Bernadotte började. Ingen kunde då ana att den nyfödde skulle grunda en ätt som blev den enda kungaätten i Europa, som genom samma gren av samma familj utan avbrott för krig och revolutioner fortsatt att regera över ett fritt folk och självständigt rike i 206 år.

Underlag: Herman Lindqvist










































































       

onsdag 24 januari 2024

ÖB SKA BLI KONSULT!


 Överbefälhavaren Micael Bydén har startat ett bolag för konsulttjänster inom "Strategisk omvärldsanalys" tillsammans med sin fästmö Linda Staaf, tidigare flickvän med den nu avlidne regionpolischefen för Stockholm, Mats Löfving.

Vi borde inte vara förvånade. Vi har ju sett allt förut. Tidigare statsministrar som tar jobb i oljeföretag och ägnar sig åt att öppna dörrar åt oligarker. Skolpolitiker som blir välavlönade lobbyister åt friskoleindustrin, och som sedan dessutom hoppar tillbaka till rollen som politiker.
Vi har sett politiker och högre tjänstemän ta jobb i banker och läkemedelsföretag, och till och med som mycket välbetald vd för Röda Korset, som ju finansieras till stor del med insamlade medel.

Ändå hajar man till då landets överbefälhavare Micael Bydén, tillsammans med sin fästmö Linda Staaf, startar ett aktiebolag. ÖB har döpt företaget till "Byden Ops". Tills vidare går företagets post till Högkvarteret på Lidingövägen i Stockholm.
Tanken är att "Byden Ops" ska leverera konsulttjänster inom "strategisk omvärldsanalys". Bolaget startades dagen efter Hamas terrorattack mot södra Israel ( 8 okt).

                                    Micael Bydén och Linda Staaf förlovade sig i  januari i år.

Och sedan dess har Micael Bydén själv varit på "Folk och Försvar" i Sälen och stilla påpekat att det kan bli krig också i Sverige. Det blev som bekant rätt mycket rabalder.
Bydéns bolag ligger i tiden. Ingen behöver tvivla på hans kompetens inom området. Som Överbefälhavare har han dessutom tillgång till  det hemligaste Sverige sitter på.
Nu ska kompetensen omvandlas till konsulttjänster, men först när förordnandet som ÖB går ut i september. I dagsläget har han inte ens anmält bolaget som en bisyssla. - Han planerar för  framtiden, säger Försvarsmaktens presschef  Therese Fagerstedt till journalisterna.

När politiker och topptjänstemän går till välavlönade privata jobb eller säljer sina tjänster som konsulter är argumenten alltid desamma. Vi har hört dem förut. Kompetens berikar både näringsliv och politik. Dessutom måste de försörja sig. Och utan utsikter till en fortsatt karriär skulle det bli mycket svårare att rekrytera till offentliga jobb med mycket ansvar.

INTEGRITET OCH TROVÄRDIGHET
Kanske är det där sant. Men i andra vågskålen ligger integritet och trovärdighet. Hur kan vi veta att utsikten till ett välavlönat jobb eller ett fett konsultuppdrag inte påverkar beslut? Och hur garanterar vi att inte uppgifter från politiken eller myndigheter används på fel sätt? Sverige får ofta kritik för att skyddet mot korruption och intressekonflikter är för dåligt. Sedan fem år finns det ändå regler för de högsta politikerna. Enligt restriktionslagen måste statsråd och statssekreterare anmäla om de tänker byta jobb utanför staten, och de kan tvingas vänta. Reglerna är inte särskilt hårda. Den tidigare näringsministern Karl-Petter Thorvaldssson stoppades från att gå tillbaka till sitt jobb på SSAB i två veckor. Men det finns i alla fall regler.
I höstas föreslog en utredning att myndighetschefer och andra statligt anställda i nyckelroller ska ha motsvarande skyldigheter. Det blev ett herrans liv.

Fallet med vår företagsamma ÖB visar att reglerna måste skärpas. Landets högste militär borde ägna sin kraft åt att planera för Sveriges och Försvarsmaktens framtid, inte åt en ny karriär som konsult i "strategisk omvärldsanalys" åt betalande kunder.

Underlag: Expressen




















tisdag 23 januari 2024

BEVARE OSS FÖR TRUMP


 Ukrainakriget tvingar Europa och Nato till helt nya säkerhets - och försvarstankar. Till detta kommer sedan eventualiteten att Trump blir president på nytt och vilka konsekvenser det kan få, inte minst för Sverige.
Vid ett möte med Europa- kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Davos 2020 säger Trump, enligt EU- kommissionären Thierry Breton som var närvarande: "Du måste förstå att om Europa attackeras kommer vi aldrig att hjälpa och stötta er, och förresten är Nato nästan dött och vi kommer att lämna Nato". Yttrandet kom som en tydlig varning: - Det var USA:s president som sade det - och han kan snart vara tillbaka, sade Brenton nyligen.
Europa och Nato följer nu spänt utvecklingen i den amerikanska valrörelsen. Om Trump skulle bli vald och genomföra det han tidigare sagt förändras i ett slag hela den säkerhetspolitiska situationen i Europa som gällt sedan andra världskriget.


Majda Ruge, statsvetare på tankesmedjan European Council of Foreign Relations, ECFR, konstaterar att Trump den här gången knappast kommer att omge sig med rådgivare och experter som håller honom tillbaka.
 - Han kommer att omge sig med lojalister som delar hans principer när det gäller Nato, säkerhet och Ukraina. Vi kan antagligen vänta oss att antingen blir det de som vill prioritera om till Kina och Taiwan som kommer att höras mest eller de som tycker att man ska dra tillbaka fullständigt och fokusera på frågor på hemmaplan, säger Ruge till TT.
Att helt lämna Nato blir visserligen svårt för Trump, med tanke på de nya krav som nyligen drivits igenom om att sådant måste godkännas av minst två tredjedelar av senaten.

Men USA kan göra mycket mer för att underminera sin roll i Nato utan att lämna organisationen officiellt. Man kan ta bort sina konventionella styrkor från Europa och låta européerna själva utse Saceur (Natobefälhavare i Europa) och ta hand om ledningen, säger Ruge. Trots det oklara läget saknar hon en verklig planering i Europa för ett Nato-liv med Trump. Ett motmedel som hon ser är att de europeiska länderna på allvar ökar sina försvarssatsningar till två procent av BNP eller mer. Det skulle tysta kritiken att européerna åker snålskjuts, säger Ruge.

Potentiellt finns också särskilda konsekvenser för Sveriges väg in i Nato om Trump hinner ta över innan vår ansökan är ratificerad av Turkiet och Ungern.
 - Jag tror i så fall att Trump skulle försöka få ut något för egen del, och vem vet vad han i så fall skulle kräva i utbyte? säger Majda Ruge på ECFR.

Underlag: Wiktor Nummelin, TT.


















söndag 21 januari 2024

VÄSTVÄRLDENS FRAMTID HÄNGER PÅ UKRAINAKRIGET

                 William Hague, tidigare premiärminister och partiledare för de konservativa.

POLITIKER I EUROPA HAR MISSLYCKATS MED ATT TALA KLARSPRÅK MED SINA INVÅNARE  OM KRIGET I UKRAINA, KRIGET ÄR OCKSÅ DERAS KRIG.

London. Den förre premiärministern Boris Johnson valde i ett tidigt skede att stödja Ukraina. Och Storbritannien har sedan kriget började stöttat landet med vapen, utbildning och flera miljarder pund  i bistånd. Men i december började en del brittiska kolumnister undra hur länge detta kan fortsätta. "En halv miljon", skriver The Times kolumnist Matthew Parris. Han syftar på soldaterna som redan dött i kriget. "Varenda av dem en son eller dotter till en sörjande mor i Ukraina eller Ryssland." Han är en  av dem som förespråkar ett fredsavtal.

Men långt ifrån alla brittiska experter och analytiker håller med. Tvärtom. Många anser att västvärldens framtid hänger på kriget - och att ledarna misslyckats med att tala om detta för medborgarna, det här kriget är också deras krig.
William Hague skriver i The Times att Europas framtid hänger på hur det går i Ukraina.
Lawrence Freedman, professor emeritus i krigsstudier vid King´s College i London: Det finns ingen klar väg för Ukraina att förhandla fram ett slut på kriget och ingen klar väg för Ukraina att vinna det. William Hague skriver: Ett fredsavtal visar sig vara en overklig dröm ända tills Ryssland fått slut på män och Ukraina slut på krediter. Han tillägger att de senaste veckornas oenighet i väst om det ekonomiska stödet till Ukraina har gett Putin en känsla av att ha vind i seglen.  Vi i väst att vi är allt han föreställt sig att vi är och det han föraktar - så upptagna av kriget i Gaza att vi tappat fokuset på en större konflikt, så lätta att splittra med hjälp av Rysslands desinformation att vi börjar ifrågasätta oss själva, så fokuserade på våra budgetar och levnadskostnader att vi överger våra allierade som dör i skyttegravarna. 
Lawrence Freedman fortsätter: "Vår bästa strategi är nu att uppvisa tålamod och fokusera på att bygga upp resurser för Ukraina. Men om kriget blir långt handlar det mycket om befolkningens vilja i både Ukraina och i väst att fortsätta kämpa.". Och han fortsätter: "Utmaningen för det politiska ledarskapet både i Ukraina och i väst är att visa att det finns en väg framåt". Enligt honom har de senaste veckornas turbulens kring viljan att fortsätta stödja Ukraina haft en negativ inverkan på kämparandan, men blir det ett långt krig gynnar det Ukraina och väst. Ryssland samlade styrka är väsentligt lägre än västsidans. Men ett långdraget krig kan innebära oerhörda lidanden för hela landet , särskilt för den ukrainska civilbefolkningen.


Förre premiärministern och utrikesministern William Hague gör en sammanfattning av läget i dag:
Det här är ett ögonblick i kriget som mer än något annat år 2024, med alla dessa val, diskussionerna om räntenivåer, grälen om invandring och mycket annat, kommer att avgöra Europas och Västvärldens öde, skriver han. 

Underlag: Charlotta Buxton, Svd.




















 

lördag 20 januari 2024

KD i kris - igen.


                                              Sara Skyttedals sorti från politiken?

Sara Skyttedal in, Sara Skyttedal ut. Kristdemokraternas EU-lista toppas nu av  en före detta moderat, Alice Teodorescu Måwe.


Alice Teodorescu Måwe har ett eget debattprogram i tv tillsammans med Daniel Suhonen, ett program hon nu får lämna. Hon var tidigare huvudsekreterare i Moderaternas arbete med ett nytt idéprogram, men blev mer allmänt känd när hon som chef för GP:s ledarredaktion drog tidningens liberala linje allt närmare SD:s samhällsbild.
Kristdemokraterna är ett parti som inte mår bra. Det är lätt att konstatera. Det har blivit tydligt nu igen när det comebackande förstanamnet på KD:s EU-lista Sara Skyttedal snabbt sparkas som förstanamn på listan och ersätts av en före detta moderat. Hela havet stormar.


Sara Skyttedal har tidigare haft en uppmärksammad konflikt med partiledningen och partiledaren Ebba Busch. Det var bland annat en följd av ett tv-utspel där hon erkänner att hon använder cannabis till husbehov och förordar att drogen ska släppas fri, tvärt emot KD:s uppfattning i frågan. Detta ledde bland annat till att hon petades från EU-listan inför nästa val till förmån för David Lega, som blev partiets förstanamn på listan. Men Lega förlorade en intern förtroendeomröstning och tvingades avgå. Sara Skyttedal fanns kvar på nomineringslistan och plockades då in igen. Sara blev alltså etta igen och hon tackade för detta, men hon insåg säkert att hennes ställning i partiet var försvagad. Men omvärlden trodde en tid att det var lugnt i  KD igen.
Då kommer, nu i dagarna, KD:s partisekreterare Liza-Maria Norlin in i den fortsatta handlingen och förklarar för TT att Sara Skyttedal, enligt uppgifter från en anonym tipsare, i hemlighet har sonderat läget hos såväl SD som H huruvida de hade några lämpliga politiska uppdrag för henne. Uppgiften backas upp av ministrarna Ebba Busch och Erik Slottner. Jo, lojalitet är faktiskt ett värdeord även i partipolitiken. 
Detta kontaktsökande hos SD och H som Sara Skyttedal ägnat sig åt betraktades  som mycket allvarligt och hon ströks omgående från KD:s EU-lista. Med kort varsel värvar  
man då Alice Teodorescu Måwe som då inte ens var medlem i partiet, något som dock snabbt
 rättades till.

Vad som återstår är att önska Sara Skyttedal lycka till på Arbetsförmedlingen eller var det blir, men framför allt att önska Alice Teodorescu all framgång inom KD och de nya uppgifter som hon så modigt har tagit på sig utan att veta vart de leder.

För KD:s del är naturligtvis Alices kändisskap en stor fördel.´Kända namn påverkar väljarantalen, politisk framgång går hand i hand med att kandidaterna känns igen. Det kan ge högre röstetal. Men om partiets vardag kännetecknas av intriger och dubbelspel finns det säkert risk för att även en kändisbiljett kan fladdra bort i vinden till ingen nytta.

Underlag: Södermanlands Nyheter, ledare 20 januari 2024.
































torsdag 18 januari 2024

Xi Jinping förlorade ansiktet i Taiwan


 År 2023 blev det sjätte året i rad som demokratin i världen trycktes tillbaka. Många talar om Trump, Orbán och Erdogan, men även i exempelvis Österrike är utvecklingen oroande. Att auktoritära "Lag och rättvisa" förlorade i Polen i oktober var den första genuint glädjande demokrati-nyheten på länge.
 
Med helgens valresultat följer nu Taiwan upp Polens hoppingivande linje. Den lilla öns väljare står nämligen fast vid att de inte vill ledas av någon som böjer sig för Kina.
Ända sedan Demokratiska progressiva  partiet DPP vann valet för åtta år sedan har Kina vägrat att prata med Taiwan och dess president  Tsai Ing -Wen. Nu avgår hon och hennes vicepresident Lai Ching-te - som Kina ogillar ännu mer efter att han tidigare uttryckt stöd för regelrätt självständighet - tar över. Att Lai säger sig vara fullt beredd  att  tala med Xi Jinping "som jämlikar" gör inte Kina ett dugg gladare.


För Xi har förlorat ansiktet och misslyckats i Taiwan. Kina har med tilltagande intensitet försökt påverka det taiwanesiska valet, och valmyndigheterna i Taiwan utreder mer än 100 fall av försök till utländsk påverkan. Det har handlat om allt från propaganda och falska nyheter för att öka polariseringen i landet till mutor av lokala tjänstemän och ständiga militärövningar i sundet mellan Taiwan och Kina. En röst på Lai ger en ökad risk för krig, har Kina hotat. Enligt vissa bedömare ligger det krig bara ett par år bort.

Men Taiwans väljare stod emot. Det är något att inspireras av i ett Europa där så många av rädsla för verkliga eller överdrivna hot lockas av auktoritära politiker. På Taiwan är hotet bokstavligt, och väljarkåren böjde sig ändå inte utan står fast vid sin unga liberala demokrati.
Kina kommer att fortsätta försöka hota dem till lydnad.
Både USA och Europa måste visa  att Taiwan har all rätt att vägra.

Underlag: Isobel Hadley-Kamptz, ledarskribent DN.












































onsdag 17 januari 2024

60 skalv i timmen på Island


 I genomsnitt 60 skalv i timmen skakar fortfarande Island efter helgens dramatiska utbrott som trängde in i kustorten Grindvik.

- Ett konstant "lugnet före stormen", säger svensk-isländske Jesper Vegerfors. Han berättar att det har varit hårda restriktioner för att komma nära de två sprickorna,  där kaskader av lava vällde fram under söndagen. Tre hus fattade eld innan den glödande strömmen stannade framför det fjärde.         - Det var väldigt visuellt och mer kännbart än i dag då det är något lugnare. "Vindriktningen gör att rök och värme går rakt mot Grindvik", säger  Jesper Vegerfors på måndagen.

Hur omfattande är utbrotten som  varit? Enligt expertuppgifter handlar det om ett betydligt större utbrott än tidigare. Ur en sammanlagt 4 kilometer lång spricka har det vällt 100 till 200 kubikmeter lava per sekund. Betydligt kraftigare än tidigare då det kom cirka 40 kubikmeter under några timmar.

                                          Skärrade gäster flyr spa-anläggningen Blue Lagoon

Efter helgens dramatik har aktiviteten avtagit både i antalet jordskalv och deras magnitud.                   - Sedan midnatt till 13-tiden har vi noterat omkring 800 skalv. Aktiviteten från den södra sprickan slutade i går kväll, och den norra har lugnat ner sig avsevärt, säger Lovisa Gudmundsdóttir, specialist på naturkatastrofer från meteorologiska institutet på Vedurstofa Islands. Hon fortsätter: Vi hoppas nu att lavan inte ska fortsätta att förflytta sig på marken så att människor kan återvända till sina hem. Men allt är mycket svårt att förutse och inget går att utesluta.

Den södra sprickan är ett hundratal meter och uppstod ett 200 meter nordost om Grindaviks yttersta bostadshus medan den norra , som sprack upp på söndagsmorgonen, ligger ett par hundra meter ytterligare upp och är ungefär 900 meter lång. " Det är dock inte uteslutet att fler utbrott kommer att bildas", skriver Vedustofa.

Jesper Vegerfors har släktingar och en kollega i Grindavik som liksom övrig befolkning evakuerades på nytt före söndagens utbrott. Den seismiska aktiviteten går i cykler där en landhöjning pågår ett par kilometer från det senaste utbrottet och då kommer det mer magma in än ut i det underjordiska hålrummet. När trycket blir tillräckligt högt igen kan det brisera på nytt eller försvinner magman i sidled. 

- Det finns vissa indikationer på att nästa utbrott kan ske inne i själva Grindvik och det känns oroande. Det är ett konstant "lugnet före stormen", även när det nu öppnade upp sig utanför. "Hela stan kan ju bli täckt", säger Jesper Vegerfors.

Underlag: Ossi Carp, DN.













söndag 14 januari 2024

DE IRANSTÖDDA HUTHIREBELLERNA

VÄST KAN INTE LÅTA MUSLIMSKA REBELLER HÅLLA VÄRLDSHANDELN SOM GISSLAN

De Iranstödda huthirebellerna är en shiamuslimsk rörelse som växte fram i norra Jemen under 1900-talets sista decennier i protest  mot landets sunnimuslimska majoritetsstyret. Det blodiga inbördeskriget ledde 2022 till ett vapenstillestånd som gjort att huthirerna kunnat stärka sitt grepp om stora delar av landet,  framför allt i öst vid Röda havets kust.
Rörelsens flagga är en katalog av slagord som illustrerar dess världsbild: "Gud är stor, död åt Amerika, död åt Israel, fördöm judarna, makt till islam ".


I oktober, strax efter den blodiga attacken mot Israel, slog rebellgruppen fast att de stod bakom terrorgruppen Hamas och gärna hjälpte till genom att angripa alla skepp i Röda havet som var på väg mot Israel. Sedan den 19 november har, enligt BBC, 26 fartyg anfallits från Jemen.
Den brittiske premiärministern Rishi Sunak kräver att nödvändiga motåtgärder i självförsvar sätts in mot huthirebellerna. Enligt BBC lyfte fyra brittiska flygplan från Cypern på torsdagkvällen och anföll militära mål kopplade till rebellerna i Jemen. USA uppger att ett 60-tal mål anfallits med flyg och robotar. Målen har varit radarsystem, lager av drönare och robotar och avfyringsramper för dessa samt även kommandocenraler. Anfallen har fått öppet stöd av bland andra Australien, Bahrain, Danmark, Kanada, Tyskland och även från Sverige.
USA och Storbritannien fick omedelbart kritik för att attackerna mot huthirebellerna varit för hårda.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagade länderna för att "försöka förvandla Röda havet
till ett hav av blod". Ryssland krävde ett akut möte med FN:s säkerhetsråd.
Vattnen utanför Jemen är mycket viktiga för den globala handeln och ekonomin. Självklart kan inte världssamfundet tolerera att en islamistisk terrorgrupp med stöd av en av världens värsta teokratier, Iran, godtyckligt sänker civila fartyg som passerar landet.

Nu är frågan, kommer fredagens attacker att kyla ner stämningen vid Röda havet eller eskalera den? Anfallen mot huthirörelsen "är inte en del av konflikten mellan Israel och Hamas", sa Patrik Ryder, talesperson för Pentagon, på fredagen. Det är önsketänkande. Rebellerna varnade omedelbart för hämnd, så risken för attacker mot västliga mål har ökat. Området är redan nu en krutdurk för instabila regimer. Huthirebellerna och deras uppbackare kan inte få fria händer i Mellanöstern. Ingen skulle heller tjäna på ett storkrig i regionen. Vad som skulle stabilisera situationen
en är att Hamas slutligt kan besegras så att Gaza-konflikten kan få ett slut.

Underlag: Ledare DN 13 januari 2024



















 

lördag 13 januari 2024

LITA PÅ ATT TRUMP VILL BLI DIKTATOR


 I veckan varnade Donald Trump för kaos om de pågående rättegångarna mot honom får honom att förlora valet. Han vägrade också att ta avstånd från sina supporters eventuella våld vid en valförlust.
   Det här är långt ifrån första gången som Trump visar sitt öppna förakt för den amerikanska demokratin. Tvärtom säger han gång på gång vilken typ av politiker han är. I en intervju i Fox News i december fick han exempelvis frågan om han uteslöt att använda presidentmakten för att hämnas på sina motståndare om han kom tillbaka till Vita huset. " Jag kommer bara att göra det den första dagen", svarade Trump. "Därefter kommer jag inte att vara någon diktator".

Sedan stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 har Trump ställt sig allt tydligare bakom mobben som misshandlade polisen och med uppenbara lynchmotiv drog runt på jakt efter utvalda politiker. Numera kallar han dem som dömts till fängelse för inblandning i upploppen för "gisslan", som måste frisläppas.
Nyligen avslöjades det också att Trump vägrat skriva under en traditionell försäkran i delstaten Illinois, där kandidater förbinder sig att inte stötta ett störtande av regeringen.
Ingen kan säga att man inte visste.
Stora delar av Republikanerna har förvisso anslutit sig till trumpismen och spelat med i statskuppsförsöket. För både världen och USA vore det ändå en enorm lättnad om tidigare FN-ambassadören Nikki Haley nu får en chans att bli republikanernas kandidat, när Trumpkritikern och tidigare guvernören i  New Jersey Chris Christie hoppat av. Man ska dock inte hoppas för mycket.
" Vi skulle aldrig hjälpa er om ni blev attackerade". Det ska Trump ha sagt till  EU-kommissionens president Ursula van der Leyen 2020. Vid samma tillfälle slog Trump fast att USA skulle gå ur Nato.
Han är ett ett direkt hot mot demokratin, både i USA och i resten av världen.

Underlag: Isobel Hadley-Kamptz, ledarskribent DN.




fredag 12 januari 2024

DROTTNING MARGRETHE ABDIKERAR


 Nyårsafton bjöd på årets största kungliga besked i dansk radio och tv, i sitt nyårstal meddelade drottning Margrethe av Danmark att hon abdikerar till förmån för äldste sonen kronprins Frederik. Detta beslut kan möjligen också påverka vår kung och hans eventuella abdikationsplaner. Victoria verkar ju i allra högsta grad vara kapabel att ta över efter sin far om det skulle bli aktuellt.

Men ingen regent i huset Bernadottes 206 år långa historia har abdikerat. Det är ingen svensk tradition.
Den svenska monarkin är en av världens äldsta, drygt 1050 år gammal. Under perioder då ingen kung fanns tillgänglig regerade riksföreståndarna i kungarnas ställe, monarkin var aldrig avbruten som i exempelvis England.

Av de cirka 63 monarker som suttit på Sveriges tron blev sju mördade. Erik XIV som serverades förgiftad ärtsoppa, Gustav III som blev skjuten på Operan och där finns även Inge den yngre som togs av daga 1125 med "ond dryck", för att nämna några. Åtta kungar stupade i krig, de mest kända var förstås Gustav II Adolf och Karl XII. De flesta av monarkerna avled lugnt och stilla på ålderns höst, även Stenkil 1066,  trots att han beskrivs som "fet och tung av sig, en stor dryckesman".

Tio kungar blev avsatta med våld, Karl Knutsson Bonde, dessutom två gånger - men han kom tillbaka och blev kung en tredje gång och dog till slut en naturlig död. Den sorgligaste av de fördrivna regenterna var Gustav IV Adolf (son till Gustav III) som reste omkring i Europa som avsatt kung i 28 år kallande sig greve Gustavsson, innan han avled nästan helt ensam, på ett värdshus i Schweiz år 1837.
Bara två svenska regenter abdikerade helt på eget initiativ, nämligen drottning Kristina, Gustav II Adolfs dotter, som avgick under spektakulära former, konverterade till katolicismen och slog sig ner i Rom 1655 och Ulrika Eleonora, Karl XII:s syster, som bara regerade ett enda år 1720 och sedan gav kronan frivilligt till sin gemål, Fredrik I av Hessen. Hon ville helst samregera med sin make, men detta gick ständerna inte med på, varför Fredrik fick ta över, även om kungen vid den tidpunkten inte hade något att säga till om. Riksrådet nöjde sig med hans namnstämpel.

Kung Karl XVI Gustaf har vid upprepade tillfällen antytt att kungaämbetet är på livstid och eftersom Bernadotterna ofta har nått hög ålder finns det nog ingen anledning att kungen skulle följa sin kusins exempel och abdikera till förmån för Victoria. Inte så länge han håller sig någorlunda frisk och kry som han är i dag.

Danmarks nya kungapar, kung Frederik X och drottning Mary, bördig från Tasmanien i Australien.

 
Underlag: Herman Lindqvist





















onsdag 10 januari 2024

FOLKÖKNINGEN FÖRSTÖR NATUREN


 MÄNNISKANS SNABBA EXPANSION LEDER TILL  MILJÖFÖRSTÖRELSE, SVÄLT OCH SKÖVLAD BIOLOGISK MÅNGFALD. FOLKÖKNINGEN BEHÖVER BROMSAS SNARAST.

År 1800 var jordens befolkning 1 miljard, men förra hösten överskred vi 8 miljarder och växer nu med cirka 80 miljoner per år. Samtidigt minskar och försvinner arter och ekosystem genom vår överexploatering: mer än var fjärde av 150 000 granskade arter är hotad, därav varannan kärlväxt.
Bland 71 000 granskade djurarter minskar nästan hälften, bara 3 %  ökar. Och det går snabbt.
Sedan 1970 har bestånd av däggdjur, fåglar, groddjur, reptiler och fiskar minskat med i medeltal cirka 70 %. Orsakerna är många. Överexploatering i skogsbruk, jakt och fiske, jordbruk och boskapsdrift  över ökande arealer, infrastruktur och bebyggelse som bostäder, industrier, vägar och gruvor. Vår spridning av invasiva arter påverkar också.

Arter minskar ofta för att vi tar över och utplånar deras livsrum - naturliga ekosystem och miljöer som arter länge anpassat sig till genom evolution.
Förstörelse av livsmiljö är främsta orsaken till att djurpopulationer försvinner. Det sker främst i tropikerna men också i Europa minskar växter och djur i takt med  ökad folktäthet och ökad konsumtion.

Ett annat hot mot biologisk mångfald är klimatförändring, där de två främsta drivkrafterna är ökad befolkning och konsumtion, enligt IPCC.s stora rapport 2022. Den rika världens höga konsumtion måste givetvis minska, som ofta framhålls i miljödebatten. Däremot diskuteras sällan eller aldrig folkökningens oerhört destruktiva följder för biologisk mångfald och hållbarhet, vare sig av medier som SR eller SVT, av politiker, FN eller miljörörelsen. Har ämnet blivit tabu?  Tusentals internationella forskare pekade 2017 i " Scientists Warning" på behovet att stabilisera vår population. 
En ny rapport visar att vi utplånat det mesta av jordens landdäggdjur, reducerat dem till en ringa bråkdel av rikedomen innan vår ökning sköt fart genom fossil energi, medicinska framsteg, bättre föda och längre liv.

BIOMASSAN HOS VÄRLDENS LANDLEVANDE DÄGGDJUR
Total vikt av alla nu levande landdäggdjur:
¤   Människor: 390 miljoner ton
¤   Domesticerade däggdjur: 630 miljoner ton
¤   Vilda landdäggdjur:  20 miljoner ton 

Vi utgör alltså 390 miljoner ton och våra domesticerade däggdjur - kor, grisar, får och sällskapsdjur som hästar, hundar med mera - 630 miljoner ton. Totalt drygt en miljard ton, femtio gånger mera än all världens återstående vilda landdäggdjur, som vi sänkt till en spillra på 20 miljoner ton. För några tusen år sedan, innan vi  blev jordbrukare, var proportionerna mer än omvända. Vi var bara några miljoner människor, mindre än en tusendel av dagens, och hade ingen boskap.

                                                                       Kinesisk by

I delar av västra Asien och särskilt i Afrika, där befolkningen väntas växa med 2,5 miljarder fram till 2088 enligt FN, är födelsetalen fortsatt höga. Antalet undernärda i Afrika är nu 300 miljoner och ökar kraftigt enligt FOA. Folkökningen är på väg att leda till en katastrof för såväl människorna där som för dess biologiska mångfald. Hundratals miljoner kvinnor saknar preventivmedel och sociala normer påverkade av patriarkat, religion och etnisk konkurrens främjar stora barnkullar.

Länder med stora barnkullar behöver sänka dessa betydligt för att bidra till en hållbar världspopulation. Forskning visar att längre utbildning av flickor söder Sahara ökar bruket av preventivmedel kraftigt och den längre utbildningen bör kombineras med familjeplanering.
När regeringen nu omprövar biståndspolitiken krävs program för familjeplanering och att hänsyn tas i mottagarländerna till miljö och natur som skapar möjligheter att bevara jordens biologiska mångfald.

Underlag: Malte Andersson, professor emeritus, Göteborgs universitet och Frank Götmark, professor i ekologi och naturvård, Göteborgs universitet.





















måndag 8 januari 2024

JORDGLOBEN


 De flesta av oss är livet ut roade och fascinerade av tanken på hur de lagbundna naturförloppen gestaltar sig för människan: När solen går upp över Titicacasjön i Sydamerika går den samtidigt ner vid Kuku-nor i Kina.

Jorden eller Tellus är en av de större stenplaneterna i universum. Den stelnade ytan, jordskorpan, är mellan 7 och 50 kilometer tjock, under Sverige är den 40-50 kilometer tjock. Den undre flytande delen kan bli upp till 6000 grader varm och är starkt magnetisk.

 Jorden är som alla vet ett stadigt klot som snurrar runt hela tiden, ett varv på 24 timmar, och på samma gång far den ju fram i en oval bana runt solen, en runda för varje år. Den här banan är 94 miljoner mil lång och farten jordklotet håller är 108 000 kilometer per timme.

 Detta är en hög fart, inga reaplan rör sig tillnärmelsevis så fort. Och alla åker vi med på färden, fast det inte känns så. Mjukt och stötfritt rör den sig - aldrig någon häftig inbromsning, aldrig några ryck. Är inte detta märkvärdigt? Ingen fluga blåser bort, havets vatten skvalpar aldrig ut, trots att farten är så svindlande.

Här ovanpå jordklotet vandrar vi på svensk botten, med benen riktade mot medelpunkten. Mitt emot oss kliver maorifolket omkring på Nya Zeeland och tycker att de går alldeles naturligt, trots att de faktiskt är uppochnervända. De menar säkert att det är vi som är uppochner, och därom kan man tvista i evighet.

En vilsen eskimå som står på Nordpolen vrids oavbrutet åt vänster. En pingvin på Sydpolen vrids åt höger kring sin egen axel. En brasilian som betrakta Atlanten faller ideligen framåt med näsan före, men Atlanten följer lyckligtvis med i rörelsen. En medicinman som som ror nedströms utför Kongofloden rör sig obevekligen i cirkel baklänges.
När solen går upp i Timbuktu går den ner i Honolulu.

Jordklotets yta är tämligen slät, ty alla större gropar är fyllda med vatten. Landbacken som sticker upp här och var över oceanerna är faktiskt ganska platt. Höga berg finns förstås, men de allra högsta rakar en mil upp i vädret. Detta är inte mycket eftersom jordens omkrets är 40 000 mil ( så långt gick min gamla Volvo) och jordradien är 6370 kilometer.
På en jordglob med en meters diameter höjer sig Himalayas högsta topp bara en halv millimeter eller så.

Jorden är alltså med mänskliga mått mycket stor, långt större än vi brukar tro i detta rymdforskningens och raketernas tidevarv. Ordentligt uppmätt är den ju nu för tiden och noga inrutad i ett linjenät som vi kallar longituder och latituder. Den som först kom på detta och att jorden var rund som ett klot var en gammal grek vid namn Eratosthenes. Han levde ett par hundra år före Kristus, Han lyckades också att med ganska god precision beräkna jordklotets storlek.

Jordgloben är en nyttig sak. Långt bättre än den utförligaste kartbok ger den besked om hur det egentligen är ställt med vårt hem i rymden. Den har bara ett fel, den lurar oss lätt att tro att  avstånden på jorden är små. Med mänskliga mått är de allt ansenliga fortfarande, tänk bara på  det där lilla sandkornet som representerar höjden av Himalaya.

Bilder från astronauter visar att Jorden är blå, Mars röd, Saturnus gul, Uranus och Neptunus gröna och övriga vita.

Några andra sakuppgifter:
¤   Atmosfärens vikt beräknas till 5 000 biljoner ton, 78 % kväve och 21 % syre.
¤   Ljushastigheten är 300 000 km per sekund. 
¤   Tiden för ljuset från solen till jorden: 8 min och 19 sek, från månen till jorden 13 sek.
¤   Jordens densitet: 5516 kilogram per kubikmeter.
¤   Avståndet jorden - månen: 350 000 till 400 000 kilometer.

  Underlag: Alf Henrikson och Wikipedia