De Iranstödda huthirebellerna är en shiamuslimsk rörelse som växte fram i norra Jemen under 1900-talets sista decennier i protest mot landets sunnimuslimska majoritetsstyret. Det blodiga inbördeskriget ledde 2022 till ett vapenstillestånd som gjort att huthirerna kunnat stärka sitt grepp om stora delar av landet, framför allt i öst vid Röda havets kust.
Rörelsens flagga är en katalog av slagord som illustrerar dess världsbild: "Gud är stor, död åt Amerika, död åt Israel, fördöm judarna, makt till islam ".
I oktober, strax efter den blodiga attacken mot Israel, slog rebellgruppen fast att de stod bakom terrorgruppen Hamas och gärna hjälpte till genom att angripa alla skepp i Röda havet som var på väg mot Israel. Sedan den 19 november har, enligt BBC, 26 fartyg anfallits från Jemen.
Den brittiske premiärministern Rishi Sunak kräver att nödvändiga motåtgärder i självförsvar sätts in mot huthirebellerna. Enligt BBC lyfte fyra brittiska flygplan från Cypern på torsdagkvällen och anföll militära mål kopplade till rebellerna i Jemen. USA uppger att ett 60-tal mål anfallits med flyg och robotar. Målen har varit radarsystem, lager av drönare och robotar och avfyringsramper för dessa samt även kommandocenraler. Anfallen har fått öppet stöd av bland andra Australien, Bahrain, Danmark, Kanada, Tyskland och även från Sverige.
USA och Storbritannien fick omedelbart kritik för att attackerna mot huthirebellerna varit för hårda.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan anklagade länderna för att "försöka förvandla Röda havet
till ett hav av blod". Ryssland krävde ett akut möte med FN:s säkerhetsråd.
Vattnen utanför Jemen är mycket viktiga för den globala handeln och ekonomin. Självklart kan inte världssamfundet tolerera att en islamistisk terrorgrupp med stöd av en av världens värsta teokratier, Iran, godtyckligt sänker civila fartyg som passerar landet.
Nu är frågan, kommer fredagens attacker att kyla ner stämningen vid Röda havet eller eskalera den? Anfallen mot huthirörelsen "är inte en del av konflikten mellan Israel och Hamas", sa Patrik Ryder, talesperson för Pentagon, på fredagen. Det är önsketänkande. Rebellerna varnade omedelbart för hämnd, så risken för attacker mot västliga mål har ökat. Området är redan nu en krutdurk för instabila regimer. Huthirebellerna och deras uppbackare kan inte få fria händer i Mellanöstern. Ingen skulle heller tjäna på ett storkrig i regionen. Vad som skulle stabilisera situationen
en är att Hamas slutligt kan besegras så att Gaza-konflikten kan få ett slut.
Underlag: Ledare DN 13 januari 2024
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar