FOLKÖKNINGEN FÖRSTÖR NATUREN

 MÄNNISKANS SNABBA EXPANSION LEDER TILL  MILJÖFÖRSTÖRELSE, SVÄLT OCH SKÖVLAD BIOLOGISK MÅNGFALD. FOLKÖKNINGEN BEHÖVER BROMSAS SNARAST.

År 1800 var jordens befolkning 1 miljard, men förra hösten överskred vi 8 miljarder och växer nu med cirka 80 miljoner per år. Samtidigt minskar och försvinner arter och ekosystem genom vår överexploatering: mer än var fjärde av 150 000 granskade arter är hotad, därav varannan kärlväxt.

Bland 71 000 granskade djurarter minskar nästan hälften, bara 3 %  ökar. Och det går snabbt.

Sedan 1970 har bestånd av däggdjur, fåglar, groddjur, reptiler och fiskar minskat med i medeltal cirka 70 %. Orsakerna är många. Överexploatering i skogsbruk, jakt och fiske, jordbruk och boskapsdrift  över ökande arealer, infrastruktur och bebyggelse som bostäder, industrier, vägar och gruvor. Vår spridning av invasiva arter påverkar också.

Arter minskar ofta för att vi tar över och utplånar deras livsrum - naturliga ekosystem och miljöer som arter länge anpassat sig till genom evolution.

Förstörelse av livsmiljö är främsta orsaken till att djurpopulationer försvinner. Det sker främst i tropikerna men också i Europa minskar växter och djur i takt med  ökad folktäthet och ökad konsumtion.

Ett annat hot mot biologisk mångfald är klimatförändring, där de två främsta drivkrafterna är ökad befolkning och konsumtion, enligt IPCC.s stora rapport 2022. Den rika världens höga konsumtion måste givetvis minska, som ofta framhålls i miljödebatten. Däremot diskuteras sällan eller aldrig folkökningens oerhört destruktiva följder för biologisk mångfald och hållbarhet, vare sig av medier som SR eller SVT, av politiker, FN eller miljörörelsen. Har ämnet blivit tabu?  Tusentals internationella forskare pekade 2017 i " Scientists Warning" på behovet att stabilisera vår population. 

En ny rapport visar att vi utplånat det mesta av jordens landdäggdjur, reducerat dem till en ringa bråkdel av rikedomen innan vår ökning sköt fart genom fossil energi, medicinska framsteg, bättre föda och längre liv.

BIOMASSAN HOS VÄRLDENS LANDLEVANDE DÄGGDJUR

Total vikt av alla nu levande landdäggdjur:

¤   Människor: 390 miljoner ton

¤   Domesticerade däggdjur: 630 miljoner ton

¤   Vilda landdäggdjur:  20 miljoner ton 

Vi utgör alltså 390 miljoner ton och våra domesticerade däggdjur - kor, grisar, får och sällskapsdjur som hästar, hundar med mera - 630 miljoner ton. Totalt drygt en miljard ton, femtio gånger mera än all världens återstående vilda landdäggdjur, som vi sänkt till en spillra på 20 miljoner ton. För några tusen år sedan, innan vi  blev jordbrukare, var proportionerna mer än omvända. Vi var bara några miljoner människor, mindre än en tusendel av dagens, och hade ingen boskap.

                                                                       Kinesisk by

I delar av västra Asien och särskilt i Afrika, där befolkningen väntas växa med 2,5 miljarder fram till 2088 enligt FN, är födelsetalen fortsatt höga. Antalet undernärda i Afrika är nu 300 miljoner och ökar kraftigt enligt FOA. Folkökningen är på väg att leda till en katastrof för såväl människorna där som för dess biologiska mångfald. Hundratals miljoner kvinnor saknar preventivmedel och sociala normer påverkade av patriarkat, religion och etnisk konkurrens främjar stora barnkullar.

Länder med stora barnkullar behöver sänka dessa betydligt för att bidra till en hållbar världspopulation. Forskning visar att längre utbildning av flickor söder Sahara ökar bruket av preventivmedel kraftigt och den längre utbildningen bör kombineras med familjeplanering.

När regeringen nu omprövar biståndspolitiken krävs program för familjeplanering och att hänsyn tas i mottagarländerna till miljö och natur som skapar möjligheter att bevara jordens biologiska mångfald.

Underlag: Malte Andersson, professor emeritus, Göteborgs universitet och Frank Götmark, professor i ekologi och naturvård, Göteborgs universitet.