I likhet med jul-, påsk- och midsommarfirandet utspelas det svenska nyårsfirandet främst på kvällen före helgdagen.
Vår tids vaka och festligheter är ingen gammal tradition, eftersom en äldre tids bondebefolkning gick till sängs tidigt för att orka upp till nyårsdagens ottesång i kyrkan.
När kristendomen bredde ut sig i Europa försökte den katolska kyrkan under olika perioder knyta nyåret än till 25 december, Jesu födelsedag, än till 25 mars, då Maria blev havande genom den helige Ande. Det var först när boktryckarkonsten slog igenom vid slutet av 1400-talet och almanackor blev vanliga som 1 januari stabiliserades som nyårsdag. Någons namnsdag har aldrig 1 januari haft. Nästa dag, 2 januari, har tillägnats Svea. Detta kvinnonamn användes tidigast som en allegorisk benämning på vårt land, Sverige, och passar ju därför mycket bra på den plats det har.
Under 1800-talet blev Moder Svea med sina attribut, lejonet och skölden med de tre kronorna ett populärt motiv i både konsten och litteraturen. Tydligen låg det i tiden att framställa den egna nationen som en stridbar kvinna: i Tyskland fanns Germania, i Frankrike Marianne och i vårt södra grannland Mor Danmark.
Det tidigaste exemplet på att Svea blivit ett förnamn är från 1818 och kan förklaras med att Tegner hade väckt nationell hänförelse med sin dikt "Svea" från 1811, som belönades med Svenska Akademiens stora pris. Namnet var särskilt populärt årtiondena före och efter 1900. Vid millennieskiftet bars det av cirka 16 500 kvinnor.
De tre kronorna i Moder Sveas sköld har kommit att bli en mycket stark symbol för Sverige, speciellt för svensk hockey. De tre kronorna på tröjorna kom för 80 år sedan, 12 februari 1938. Sedan dess har Sverige tagit 11 VM-guld och 2 OS-guld med "Tre kronor" på bröstet.
Underlag: Bengt af Klintberg och Wikipedia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar