måndag 30 augusti 2021

BRÅRAPPORTEN


 Den senaste större Bråutredningen om brottsligheten i Sverige är från 2005. Behovet av en modern utredning har varit stort länge och Brå kommer nu med en ny utredning.
Den nya rapporten som presenterades i förra veckan bygger på data om samtliga personer som varit misstänkta för brott under fyraårsperioden 2015-2018.

Rapportens huvudsakligaste slutsats är att utrikesfödda och deras barn är kraftigt överrepresenterade i brottsstatistiken.
Personer födda i utlandet var 2,5 gånger oftare misstänkta för brott  jämfört med personer födda i Sverige med svenskfödda föräldrar. För personer födda i Sverige med två utrikesfödda  föräldrar är siffran ännu högre, 3,2 gånger.

Rapporten visar att det finns påfallande stora skillnader mellan personer med invandrarbakgrund beroende på var de kommer ifrån.
Lägst är överrisken för personer från Östasien, Korea, Kina , Japan osv, från Norden och övriga Västeuropa.
Högst är den för personer från Centralasien,  Afganistan mm, och från olika regioner i Afrika. Mer än var femte person, 21 procent, av invånarna som är födda i Sverige men med föräldrar som är födda i någon afrikansk region var misstänkta för brott 2015-2018. Siffran för Nordafrika är 20 procent.


Även när Brå justerar för ålder, kön, inkomst och utbildningsnivå kvarstår en betydande överrisk för invånare med bakgrund i många av dessa länder.
Brottsförebyggande rådet har också undersökt skillnader mellan olika brottskategorier. Högst är övervikten är för de grövsta brotten, dödligt våld (och försök) och rån.

Rapporten utgår för det mesta från personer som är folkbokförda  i Sverige. Brott kan förstås även begås av personer som  vistas i landet men inte är skrivna här, till exempel EU-medborgare, turister, fritidshusägare, asylsökande och säsongsarbetare. Brå har även gjort en analys av icke folkbokförda. Den stora ökningen av antalet asylsökande, framför allt 2015, har inte gjort ett lika starkt avtryck i brottsstatistiken. Mellan 2011 och 2015 ökade antalet asylsökande med 400 procent. Men bara 32 procent fler brottsmisstankar registrerades.

FAKTA
¤  Brottsförebyggande rådet undersöker i sin rapport  hur stor andel av olika grupper som misstänktes för brott under perioden 2015-2018.
¤  Det är inte säkert att personerna har åtalats eller dömts för brott. Myndigheternas bedömning är dock att registret över misstänkta bättre avspeglar den polisanmälda  brottsligheten än lagföringsregistret och att det av den anledningen är bättre lämpat för denna studies ändamål.
¤  Den senaste stora undersökningen av Brå publicerades 2005.
¤  Begreppet överrisk anger hur många gånger vanligare det är att en viss grupp förekommer i brottsstatistiken jämfört med en annan grupp.

  Underlag: Kristoffer Örstadius, DN




















Inga kommentarer:

Skicka en kommentar