Riddarhuset från 1657 är en av Stockholms vackraste byggnader och mest anrika institutioner.
GREVAR, BARONER OCH KRETI OCH PLETI
Det finns ca 27 000 personer i Sverige som är adliga, dokumenterat äkta svensk adel. Sedan finns det många tusen andra som kallar sig adliga. Det finns till och med en och annan furste, som släkten Cantacuzino med rötter i gamla Bysans, eller hertig; som huset d´Otrante, upphöjt av Napoleon. De har full legitimation för sina titlar, men de är inte adlade av svensk kung och har inte svenskt adelsbrev och kan därför inte komma in i den svenska adelskalendern, där det i dag finns 661 ätter.
Svensk adel har funnits i nästan 800 år. Från början var det stormän som fick skattebefrielse mot att de ställde upp med häst och riddare då kungen, Magnus Ladulås, så krävde.
Några få av de äldsta ätterna lever ännu, äldst är troligtvis ätterna Natt och Dag och Bielke från 1200-talet. Men urgamla är exempelvis också Banér, Bonde, Sparre, Posse och Trolle.
De första titlarna fick adeln då Erik XIV kröntes 1561. Då kom de första grevarna och friherrarna. Riddarhuset öppnades 1657 och från den tiden bär varje ätt ett nummer. De första hundra numren lottades ut, sen blev det turordning.
I dag har adeln ingen politisk betydelse. Det finns adelsmän i hela landet och inom alla yrken och i alla utbildnings- och inkomstklasser, ändå vet man att den rikaste delen av adeln äger en sammanlagd förmögenhet på över 145 miljarder kronor.
Då riksdagen med fyra stånd försvann 1866 upphörde adelns politiska rättigheter, men adelskapet har ännu ett statusmässigt skimmer. Familjerna vet mycket väl var de befinner sig på skalan. Den siste svensk som adlades var forskningsresanden Sven Hedin, 1902.
Kungen förlorade rätten att adla 1974.
I dag finns det 46 grevliga och 141 friherreliga ätter, medan 484 adelsfamiljer inte har någon titel. Grevar är finast. En friherre kan kalla sig baron, men inte i skrift. Utomlands kallar sig många friherrar baron för att folk skall förstå hur fina de är. Fruarna blir då baronessor. I Sverige finns det nu en enda ätt som har rätt att titulera sig baron, nämligen Adelswärd - Sveriges enda baron skapad 1783.
Adelskapet går i arv manslinjen, men bara för barn födda inom äktenskapet. Inga sambobarn eller adoptivbarn kan bli adliga. Döttrarna blir också adliga, men deras adelskap går inte vidare till deras egna barn utanför ett adligt äktenskap. Orättvist, kan man tycka - men så har historien förvaltats i 800 år.
Underlag: Herman Lindqvist
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar