Den som vill beskatta något, måste först ta reda på vad som finns att beskatta. Så om Socialdemokraterna ska kunna göra förmögenhetsskatten till en valfråga, måste det bli lagligt att upprätta ett officiellt register över exakt vilka tillgångar och skulder varje medborgare har. När alliansregeringen avskaffade förmögenhetsskatten, slopade den då också statens rätt att på individnivå göra en sådan kartläggning.
Det första steget tog finansministern Magdalena Andersson den 28 januari, när hon tillsatte en utredning som åter ska utreda just det. I pressmeddelandet gick att läsa: "bättre statistik över fördelning av inkomster, förmögenheter och skulder är även viktigt i arbetet med att bekämpa den ekonomiska ojämlikheten".
Några månader efter att utredningen sjösatts, påbörjade finansministern steg två i "förmögenhetsskattens comeback". Den 8 mars sade hon i SVT Rapport att: "Jag ser framför mig att vi kommer att gå till val på att de som har de högsta inkomsterna, inte minst de högsta kapitalinkomsterna, ska bidra mer till välfärden". Och den 29 maj presenterades förslaget på DN Debatt. Strategiskt nog fick den nya skatten ett nytt namn - miljonärsskatten.
Att påminna allt för mycket om den version som avskaffades för 14 år sedan är nämligen riskabelt. Den drog in enbart runt 0,3-0,5 procent av landets totala skatteintäkter, men var effektiv när det gällde att bekämpa välstånd. Framgångsrika entreprenörer och kapital jagades iväg och skatteplanering blev en blomstrande sektor. I dag är Spanien det enda landet i hela EU som inte har plockat bort sin motsvarighet.
Men det är inte heller alldeles enkelt att konstruera och administrera en förmögenhetsskatt. Vad ska beskattas, vad ska slippa undan? Och hur ska tillgångarna värderas? Finansministern har sagt att den nya miljonärsskatten ska exkludera bostäder. Innebär det att även fritidsbostäder skattebefrias? Kanske även lantbruk och ärvda fastigheter? Och vad gäller för den konst som pryder väggarna? Bilarna som står på uppfarten? Aktier i företag som inte finns på börsen och därmed saknar exakt prislapp?
Sverige har i dag världens fjärde högsta skattetryck, samtidigt som tillväxten per capita hör till EU:s lägsta och redan innan pandemin var närmast obefintlig. I stället för att hitta på flera sätt att beskatta medborgarnas förmögenheter, borde finansministern snarare ägna sig åt att förbättra förutsättningarna för att öka välståndet i landet.
Underlag: Susanna Silfverskiöld, SvD, via Toröredaktionen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar